Att minska utsläpp löser inte problemen. SVD 20111229

Med stormar och värme diskuteras på nytt klimatet, men de politiska lösningarna är alltför fokuserade på utsläppen. Det är mycket viktigare att planera samhällen på ett bättre sätt, skriver Lennart Bengtsson, professor i meteorologi.

Året runt-grödor kan hejda växthuseffekten. DN 20111223

Året runt-grödor av korn och vete kan minska mängden koldioxid i atmosfären – till nivåer före den industriella revolutionen, enligt brittiska forskare. Det är en av tio ”världsomvälvande” idéer som lanseras av den vetenskapliga tidskriften Scientific American.
– Om bara två procent av jordens grödor byttes ut så skulle det få mätbara konsekvenser för mängden koldioxid i atmosfären, säger Douglas Kell, professor i biokemi på universitet i Manchester, till DN.se.
I dag är mängden koldioxid 385 miljondelar av atmosfärens volym. Om man ersatte all jordens grödor inom jordbruket med grödor utvecklade enligt det här konceptet skulle det, enligt Douglas Kells beräkningar, kunna ge en sänkning av koldioxidhalten med 118 miljondelar. Detta skulle drastiskt förändra klimatläget i världen. Det värde man då får, 267 ppm av atmosfärens volym, ligger på samma nivå som före den industriella revolutionen.

Men det finns två problem: Utvecklingsarbetet med grödorna är bara i sin inledning, och frågan är vem ska betala för att utveckla grödorna.

– Det finns i dag inga marknadsmekanismer som gör att man tjänar på att utveckla grödornas rötter och på så sätt förbättra miljön. Men sådana mekanismer finns runt hörnet, säger Pär Aronsson på Sveriges lantbruksuniversitet till DN.se.

Men det är kanske en ännu längre bit kvar innan grödorna har utvecklats. Forskaren Ed Buckler på Cornell Universitetet arbetar just nu med att utveckla majs enligt det här konceptet. Han tror dock att det kommer att ta minst fem år att identifiera de rätta generna, och därefter ytterligare femton år att arbeta fram grödan.

Kommentar: Uppgiften är således att binda kol i marken! Men idén att blöja ned biokol i marken enl. Folke Günther går kanske snabbare att utveckla.
/Tord

Oväntade lösningar kan vänta runt hörnet . SVD 20111227

Längre rötter som hävstång mot utsläpp av koldioxid? Enligt Douglas Kell, professor i biokemi på universitet i Manchester, är tanken inte alls orimlig.

Kell menar, något förenklat, att eftersom växter pumpar ner kol i marken via sina rötter så innebär längre rötter att mer kol lagras under jord i stället för att frigöras i luften. Kell får visst stöd från den svenska ekologidocenten Pär Aronsson på SLU, som i DN (23/12) kallar idén innovativ och menar att den kan göra stor skillnad för koldioxidbalansen. Kell själv menar att det räcker med att byta ut två procent av jordens grödor för att det ska ge mätbara effekter på mängden koldioxid i atmosfären.

Klimatproblematiken är reell, men de hittills föreslagna lösningarna behöver inte vara de bästa. Nyårslöftet för 2012 bör vara att lyssna mindre på alarmister.

Kommentar: Intressant artikel där möjligheten att lagra kol i marken lyfts fram. Men den sista meningen kan ju inte leda till annat än att fokus på klimatförändringarna alldeles i onödan minskar.
/Tord

”Underjordisk koldioxidförvaring har gått i stå”

DEBATT. EU borde satsa sina miljarder på att tillverka metanol av koldioxiden i stället för att framhärda med projekten med att pumpa ner den i marken, skriver Bengt Lindhé.

I augusti 1986 fick man en illustration på riskerna med lössläppt koldioxid. Vid lake Nyos i Kamerun i Afrika kokade naturligt bildad koldioxid upp ur sjön i form av ett jättelikt moln. 1700 människor och tio gånger fler djur dog inom loppet av några minuter.
Flera debattartiklar på den här sidan förutom publicerad litteratur visar att det finns ett alternativ till CCS som heter CCR där R står för Recycling. Man fångar upp koldioxiden på samma sätt som i CCS men man kombinerar koldioxiden med väte och producerar metanol som kan ersätta bensin eller DME som i sin tur kan ersätta dieselolja. Man skapar på det sättet ett kretslopp för koldioxiden och man slipper plocka upp mer fossila bränslen från jordens innandömen till allt högre kostnader.

Koldioxidlagring på väg begravas. Ny Teknik 20111214

Flera stora europeiska projekt för lagring av koldioxid under jord har skrotats eller hotar att falla samman. Politisk opinion och rea på utsläppsrätter gör projekten omöjliga.

Vattenfall avbryter sitt tyska miljardprojekt med koldioxidavskiljning i brunkolsverket Jänschwalde i östra Tyskland. Det är det största bakslaget hittills för Vattenfalls satsning på renare kolkraftverk.
Kolkraftverket Longannet, öster om Glasgow, skulle bli det brittiska flaggskeppet för koldioxidlagring, CCS. Men projektet föll samman i oktober, eftersom det inte gick ihop ekonomiskt.
Även CCS-projektet i Hunterston vid Skottlands västkust, är i gungning sedan kommunfullmäktige i North Ayreshire uttalat sig mot projektet. Där handlar det om ett stort nytt kolkraftverk.

Om anläggningen trots allt blir av kommer den bara att lagra 20 procent av koldioxiden.

En faktor som slår hårt mot ekonomin är att utsläppsrätterna för koldioxid har fallit till strax över 10 euro per ton. Därmed kostar det mycket mer att lagra koldioxid än att släppa ut den i luften. När EU 2007 presenterade sin klimatpolitik var förväntningen att priset skulle bli 30–40 euro.

Vattenfall uppskattade då att fullt utvecklad CCS skulle bli lönsam vid ett koldioxidpris på 20 euro. På en CCS-konferens i Peking nyligen sa USA:s energiminister Steven Chu att det krävs närmare 60 euro.

(10 euro/ton = c:a 10 öre/kg)

Klimatsyndaren inför CO2-skatt. Ny Teknik 20111214

Australien inför nästa år en koldioxidskatt på 14,3 öre per kilo för de 500 största utsläpparna.
Skatten kommer att få en klart styrande roll inom kraftsektorn, där den innebär ett påslag på över 30 öre/kWh för vissa kraftverk.

BMJ group blog

On 17 October, I was fortunate to attend a daylong seminar at BMA House on “the health and security perspectives of climate change.” Uniquely, this programme pulled together medical and military professionals along with climatologists, zoologists, and politicians. The morning focused on threats to global climate, health, and security whereas the afternoon sessions focused on the way forward

skriver:
Tracey Koehlmoos
who is programme head for health and family planning systems at ICDDR,B and adjunct professor at the James P Grant School of Public Health, BRAC University, Dhaka, Bangladesh.

The Health and Security Perspectives of Climate Change - How to secure our future wellbeing

“The Health and Security Perspectives of Climate Change - How to secure our future wellbeing” conference was held on 17th October 2011 in the British Medical Association's (BMA’s) headquarters.

Klicka på "statement"så kommer du in på:

Statement calling for urgent action on climate change.

Chalmers gör metanol av solljus. Ny Teknik 20111213

Solljus, koldioxid och vatten ska bli metanol i ett nytt nordiskt forskningsprojekt som leds från Chalmers.
Så här ska det fungera: Solljuset träffar paneler med en fotokatalytisk yta som skräddarsytts för att fånga in så mycket solljus som möjligt. Energin används för att spjälka vatten till vätgas och syrgas. Koldioxid som annars hade släppts ut i atmosfären fångas in och reagerar med vätet och bildar metanol, CH3OH.

Enligt Dinko Chakarov är det fler företag och forskargrupper runt om i världen som nu inriktar sig på att tillverka metanol istället för vätgas. I projektet deltar till exempel isländska Carbon Recycling som redan har en process för att tillverka metanol genom elektrolys.

Ett annat sätt att tillverka metanol är att utgå från biomassa. En sådan anläggning planeras till exempel i Sverige av Björn Gillberg.

Men Dinko Chakarov anser att det en ”omväg” att tillverka metanol från biomassa. Solenergin tillvaratas 50 gånger mer effektivt om den kan fångas direkt och utnyttjas i de kemiska reaktionerna.

- Även jämfört med elektrolys är detta en direkt och mer effektiv metod, säger Dinko Chakarov.

Färdplan på övertid för klimatet. (Durban) SVD 20111211

Efter nära två dygns övertid var kompromissen klar: FN:s klimatmöte i Sydafrika enades om en färdplan för minskade utsläpp av växthusgaser.
Färdplanen innebär att de stora utsläppsländerna av koldioxid, varav Indien och Kina tillsammans med USA är de största, har anslutit sig och inga undantag görs.

- Det är en seger för klimatförhandlingarna men inte för klimatet, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson om den färdplan som beslutades på klimatmötet i Durban.

Han säger att färdplanen saknar innehåll och konkreta beslut för att stoppa den globala uppvärmningen. Axelsson anser att det mötet framför allt lyckats med är att hitta fortsatta samarbetsformer som kanske kan resultera i kvalitet och innehåll.

Soldalen modell för Kinas framtidsstad. Sydsvenskan 20111205

Från Tibets hustak till Mao Zedongs mausoleum i Peking finns hans soldrivna varmvattenberedare. Idag får Huang Ming, kinesisk storföretagare och miljövisionär, ”alternativa Nobelpriset” Right Livelihood Award i Stockholm.
EZHOU. Sydsvenskan möter 53-årige Huang Ming i Soldalen, ett stort demonstrationsområde för solenergi som han har låtit bygga i Dezhou i Shandongprovinsen i ett försök att få kineserna frälsta på miljövänlig energi.

Alternativet till alternativ energi är katastrof, varnar han.

– Redan för sexton år sedan var vår slogan ”Köp våra produkter för en blå himmel och för nästa generation!”.

Det låga priset har gjort att Kina har mer än 80 procent av världens kapacitet av solvattenvärmare. Det är också det prisjuryn tar fasta på i sin presentation av pristagaren, där den skriver att Huang Mings solceller är ”ett realistiskt alternativ till fossila bränslen och kärnkraft”.

Tragedierna på Påskön Ny Teknik 20111109

Det var 500 år av isolering och miljöförstöring som fick samhället på Påskön att kollapsa, säger forskare som har besökt den lilla ön med de märkliga stenstatyerna.
Efter att en rad nya expeditioner med antropologer och ekologer besökt ön anses det klarlagt att Heyerdahl hade fel, och att Påskön koloniserades på 1200-talet av polynesier från väster. Med sig hade kolonisterna både höns och frön till sina traditionella grödor, men olyckligtvis även råttor som fripassagerare. Biologerna har kunnat visa att kokospalmerna snart försvann, eftersom deras nötter åts av råttorna innan de hunnit gro.

Under 500 år levde invånarna sedan helt utan kontakt med omvärlden. Landet odlades upp, skogen fälldes till virke och bränne. Någon gång på 1400-­talet var alla träd borta, alla djur och fåglar utom hönsen och råttorna utrotade, och befolkningen stod inför en ekologisk katastrof. Det strävsamma arbetet med att hugga stenmonument över sina avlidna upphörde när inbördeskrig mellan öns klaner slet sönder samhället. Befolkningen förskansade sig i underjordiska grottor för att skydda sig mot sina fiender.

Påskön var en ensam ö i universum, och dess samhälle kollapsade av miljöförstöring.

Marocko storsatsar på solenergi. Di.se 111121

Den nya solpanelsanläggningen i Ouarzazate är stor som flera fotbollsplaner. Och kommer att ha en kapacitet på 500 megawatt – tillräckligt för att förse 90.000 hushåll med el skriver Financial Times. Effekten är lika stor som i Sveriges minsta kärnkraftsreaktor, Oskarshamn 1.
Marocko har tagit fram en nationell plan för att bygga totalt fem stora solenergianläggningar fram till 2020. Investeringarna kommer att uppgå till motsvarande 64 miljarder dollar, cirka 434 miljarder kronor, skriver Financial Times.
Kommentar: Detta måste vara framtiden!

Durban: Klimatkompromiss i sista stund. Di.se 201211

Efter nära två dygns övertid var kompromissen klar: FN:s klimatmöte i Sydafrika enades om en färdplan för minskade utsläpp av växthusgaser.

Sydafrikas utrikesminister Maite Nkoana-Mashabane, ordförande för mötet, klubbade på söndagsmorgonen fyra plattformar för det fortsatta klimatarbetet, varav färdplanen var en och ett förlängt Kyotoprotokoll en annan.

Global warming 'confirmed' by independent study. News/science-environment. 21 October 2011.

En nybildad grupp av forskare i Berkeley (BEST) har funnit att klimatet faktiskt förändras. Deras omfattande studie ligger helt i linje med vad etablerad forskning tidigare kommit fram till.
Gruppen har letts av den tidigare klimatskeptikern Richard Muller.

Gruppen ber nu om ursäkt enl. följande:
"It is now time for an apology from all those, including US presidential hopeful Rick Perry, who have made false claims that the evidence for global warming has been faked by climate scientists."

Detta är ju en högeligen intressant studie som slår undan benen för allt tal om "Climategate".

CO2 Skyrockets Despite Economy

Nature Climate Change published a new science paper yesterday showing that the 2008-2009 economic crisis barely dented the global rise in greenhouse gas emissions.

Unlike other recessions, where emissions dipped for years, the last one offered only a year of respite from accelerating emissions, and only a paltry 1.4 percent in total.

By 2010, CO2 emissions skyrocketed 6 percent higher, for a world record 10 billion tons, with 2011 following suit.

Looks like all sides of the political bickering are to blame.

This level of emissions now puts the world firmly on course for the 'worst case' global-warming scenario, where worldwide temperatures would rise between 7.2°F and 10.8°F (4°C and 6°C) by 2100.

Så laddas elbilen när du kör. Ny Teknik 20111130

Gunnar Asplund är en av Sveriges mest hyllade ingenjörer. Nu vill han elektrifiera de stora vägarna i Sverige, så att elbilarna kan köra lika långt som vanliga bilar utan att behöva ladda batterierna.

Kommentar: Detta verkar ju väldigt bra. Läs denna artikel!

WWF-rapport: Ställ om till 100 % förnybar energi på naturens villkor.

I energirapporten räknar WWF med att fasa ut fossila bränslen och kärnkraft. En kraftig satsning på energieffektivisering inom alla sektorer minskar energianvändningen med en tredjedel till 2050. Övergången sker med en mix av kända, energieffektiva lösningar och energi från sol, vind- och vattenkraft samt biobränslen. Men satsningen måste ske hållbart och exempelvis vindkraft ska inte placeras i formellt skyddade områden, som till exempel Natura-2000, anser WWF.

Bensinskatten slår inte mot fattiga. SVD 20111129

Bensinskatt är den enda metod som hittills lett till att halten koldioxid i atmosfären minskar. Enligt ny forskning stämmer inte påståendet att människor med minst pengar drabbas hårdast. En rapport visar att bensinskatten slår hårdast mot dem som tjänar mest i Kina, Indien, USA och 22 länder till. I Sverige är bensinskatten neutral.
Bensinskatten är enligt Thomas Sterner det enda politiska verktyg hittills som faktiskt leder till minskad koldioxidhalt i atmosfären, till skillnad från Kyotoprotokollet och EU:s handel med utsläppsrätter. Forskning om bensinskatter är ett av hans huvudämnen sedan lång tid.
Kommentar: Koldioxid är stabilt i atmosfären. Bensinskatt leder således inte till minskad koldioxidhalt i atmosfären utan till minskade utsläpp av koldioxid så att ökningen av CO2 i atmosfären minskar.

Det onda kom till Twilight. SVD 20111106

I jakten på kol förstörs en av världens mäktigaste naturtillgångar. Notan för att spränga bort bergstopparna av Appalacherna är hög. Invånarna drabbas av sjukdomar, byar rivs och i landskapet uppstår sår som aldrig läks.

Nytt miljardprojekt för Vattenfall i Nordsjön. Ny Teknik 20111125.

Anders Dahl, chef för Vattenfall Vindkraft, är Sveriges vindkraftskung alla kategorier. Han lägger beslag på allt mer av Vattenfalls investeringsbudget. Nu har han köpt vindkraftsprojektet Sandbank 24 utanför den tyska ön Sylt i Nordsjön.

Vattenfall är i dag världens näst största investerare i havsbaserad vindkraft.

1. Sedan tidigare äger och driver Vattenfall Horns Rev utanför Danmark, den fram till nu största vindkraftsparken till havs. Horns Rev har 500 mindre snurror, varav 300 är Vattenfalls.

2. Ett annat stort projekt som Vattenfall fick när man 2005 tog över delar av danska Elsam är Kentish Flats utanför London med 30 stycken 3 MW Vestas V90-turbiner.

3. Lillgrund i Öresund var Vattenfalls första egna stora offshorebygge med 48 stycken Siemens 2,3 MW-turbiner. Lillgrund invigdes sommaren 2008. Investering 1,8 miljarder kronor.

4. I våras invigdes Alpha Ventus vid Borkum Riff i Nordsjön mellan Tyskland och Danmark. Alpha Ventus har 12 stycken stora 6 MW-turbiner från Areva och Repower. Vattenfall har investerat 2,5 miljarder kronor för sin del i Alpha Ventus.

5. För ett år sedan invigdes världens största havsbaserade vindkraftpark Thanet utanför Englands kust med 100 stycken Vestas 3 MW V90-turbiner. Vattenfalls investering i Thanet uppgår till 10 miljarder kronor.

6. Nästa stora havsprojekt för Vattenfalls del är Ormonde i Irländska sjön. Ormondeprojektet består av 30 stycken 5 MW Repowerturbiner. Klart nästa höst. Vattenfalls investering uppgår till 6 miljarder kronor.

7. Dan Tysk börjar byggas 2012. Vattenfall investerar cirka 5 miljarder kronor i det hälftenägda projektet som får 80 stycken 3,6 MW-verk.

8. Sandbank 24 börjar byggas först 2015. Det består av 96 stycken 6 MW-verk med möjlighet att bygga ytterligare 40 stycken.

9. East Anglia är ett gigantiskt projekt utanför skotska kusten. Partner är Scottish Power Renewables.

Kommentar: Vattenfall är tydligen på rätt väg!

Kolet och rättvisan. Effekt 20111111

Förra veckans chockbesked om de globala koldioxidutsläppen visar vad som sker. Utsläppen ökade med 6 procent på ett år till ytterligare en ny rekordnotering. De senaste tio årens ökningstakt överträffar FN:s klimatpanels(IPCC) värsta scenarier. Denna vecka har Internationella energibyrån (IEA) följt upp med varningar för att världen håller på att missa chansen att klara tvågradersmålet. IEA har kartlagt världens energiinfrastruktur. Det byggs ständigt nya fossilkraftverk. Vi håller på att låsa fast oss i energisystem som gör det svårt att ställa om till förnybar energi i tid, konstaterar IEA.
Förra året gjorde journalisten och humanekologen Rikard Warlenius ett försök att räkna ut hur stor vår klimatskuld egentligen är. Han utgick från vilka utsläpp per capita som är hållbara, från hur mycket vi har släppt ut hittills och från ett koldioxidpris på 85 dollar per ton. Resultatet för Sveriges del: nästan två triljoner kronor. Det blir dryga 200 000 kronor per person – även om klimatskulden naturligtvis fördelar sig olika mellan hög- och låginkomsttagare, män och kvinnor, unga och gamla. Detta är, betonar Warlenius, ett räkneexempel. Det har gjorts flera uppskattningar av den sociala och miljömässiga kostnaden för ett ton koldioxid. Warlenius har använt den brittiske ekonomen Nicholas Sterns beräkning. Andra har kommit fram till såväl högre som lägre siffror.

Hellre strömskenor i vägen än trådar i luften. Ny Teknik 20111121

Tekniken för att tillföra elen från ovan löser den tunga trafikens problem men stänger ute den lätta. Därför är alternativet med el "underifrån", som även kan försörja lätta fordon, av betydligt större samhällsvärde, skriver Mats Alaküla i sina kommentarsinlägg.
Luftledningar är det sämsta alternativet ur miljösynvinkel. Dyrt blir det också eftersom det bara är lastbilar som kan utnyttja det. Med strömskenor i vägbanan kan både tung trafik och vanliga elbilar köra på el. Både miljökalkylen och den ekonomiska kalkylen blir bättre, säger Gunnar Asplund till Ny Teknik.

Mats Alaküla skriver i sina blogginlägg till artikeln på Nyteknik.se i fredags att elvägar är en strålande affär, inte bara ekonomisk utan även miljömässigt.

Det skulle kosta uppemot 200 miljarder kronor för att elektrifiera alla 20 000 kilometer riksväg och europaväg i Sverige, enligt Alakülas beräkningar.

Då skulle hela Sveriges vägfordonsflotta kunna drivas helt elektriskt. Sträckorna mellan riksvägarna och europavägarna skulle överbrygga med batteridrift.

- Detta är inte en blåögd dröm och handlar inte om järnväg ställt mot landsväg i ett kortare perspektiv. Det handlar om en långsiktigt nödvändig total omställning av samhället, där vägtrafiken måste anpassas till framtidens förnyelsebara energiförsörjning, skriver Mats Alaküla.

Special Report on Managing the Risks of Extreme Events and Disasters to Advance Climate Change Adaptation (SREX)

Rajendra Pachauri, Chair of the IPCC, said today: “This summary for policymakers provides insights into how disaster risk management and adaptation may assist vulnerable communities to better cope with a changing climate in a world of inequalities”.
“It also underlines the complexity and the diversity of factors that are shaping human vulnerability to extremes--why for some communities and countries these can become disasters whereas for others they can be less severe,” he added.

Svenskt väder en nationell förmån. Ny Teknik 20111121

Det är inte bara i ekonomiskt hänseende som de nordiska länderna står väl rustade när det blåser snålt i världen. Även när det gäller klimatförändringen drabbas Norden mindre av extremt väder än övriga världen.

Det framgår av den specialrapport som FN:s klimatpanel IPCC publicerade vid ett möte i Uganda i helgen.

Riktigt heta värmeböljor, som tidigare bara inträffat vart tjugonde år, kommer allt tätare. I vissa delar av världen kan de komma så tätt som vart tredje år, säger klimatpanelen.

Kraftiga översvämningar som drabbar både städer och jordbruksmarker väntas komma allt tätare och de tropiska orkanerna väntas bli allt kraftigare.

Guld värsta hotet mot hälsan. Ny Teknik 20111118

Guldpriset påverkar inte bara den globala ekonomin, det driver också på en industri där människors liv och hälsa sätts på spel. Det konstaterar en ny rapport från Blacksmith Institute, en icke vinstdrivande internationell organisation som arbetar med att identifiera och sanera världens mest förorenade områden.
Etta på listan är guldbrytning, där 3,5 miljoner människor drabbats av skador på grund av att kvicksilver används vid utvinningen. Kvicksilvret lakar guldet ur sand och sten. Resultatet blir guldamalgam, som i sin tur hettas upp för att få kvicksilvret att avdunsta. På många platser sker upphettningen över öppen låga och arbetarna andas in den giftiga tungmetallen. Med skador på nervsystemet, immunförsvaret och njurarna som följd. För ofödda foster kan utvecklingen av hjärnan skadas. Värst är problemen i små och medelstora gruvor.

Boeing testar vätgasmotor i nytt spionplan. Ny Teknik 20111117

Boeing har genomfört marktester med ett par vätgasdrivna motorer för nya spionplanet Phantom Eye, som snart ska provflyga.
Kommentar: Tänk om forskningen på vätgasmotorer kunde prioriteras!

World headed for irreversible climate change in five years, IEA warns. The guardian 20111109

Anything built from now on that produces carbon will do so for decades, and this "lock-in" effect will be the single factor most likely to produce irreversible climate change, the world's foremost authority on energy economics has found. If this is not rapidly changed within the next five years, the results are likely to be disastrous.

Bär nationalekonomerna och tillväxten skulden för klimatförändringarna? Fores 20111025

Den 25 oktober samlade FORES till seminarium under rubriken ”Bär nationalekonomerna och tillväxten skulden för klimatförändringarna?”. Under ledning av Martin Ådahl (FORES) diskuterade Johan Rockström (Professor i naturresurshållning, Chef för Stockholm Environment Institute, Författare till boken “Den stora förnekelsen”) och John Hassler (Professor vid IIES Institute for International Economic Studies, Stockholms Universitet) diskuterades nationalekonomins bidrag eller skuld till klimatförändringarna, tillväxtkritik och miljöpolitikens framtidsutmaningar.
John Hassler erkände att nationalekonomin sent intresserat sig för klimatförändringar, och att det var skäl till självkritik. Men tvärtemot Rockström, hävdade Hassler att nationalekonomin visst förmår leverera lösningar, men att svårigheten ligger på ett annat plan - åtgärder för att rädda miljön är helt enkelt för politiskt känsliga att genomföra. Enligt Hassler ligger utmaningen inte i att uppfinna nya ekonomiska modeller, utan snarare att omsätta effektiva styrinstrument för en grönare tillväxt i praktiken. Han betonade också vikten av att prissätta olika ekosystemtjänster, för att kunna skapa styrmedel för att komma åt problemen. Skatt på koldioxidutsläpp är enligt Hassler ett konkret exempel på åtgärder där nuvarande ekonomiska modell räknar in även miljökostnader. Ett högt pris på koldioxid kan förväntas få ner utsläppen, troligen utan att påverka tillväxten nämnvärt. Hassler avslutade med att påpeka att vikten av att diskutera vilken politik som skapar incitament för en grön tillväxt snarare än att dividera om enskilda begrepp och ordval.

Ingengörer fruktar giftregn mot jorden. SVD 20111110

En rysk rymdsond på väg till Mars med tolv ton giftigt bränsle har havererat och cirkulerar nu kring vår planet. Nu kämpar ingenjörer för att locka tillbaka den på rätt omloppsbana. Annars finns risken att den kraschar med sitt farliga bränsle på jorden, skriver AP.

”Vind mindre subventionerad än kärnkraft”. Ny Teknik 20111109

DEBATT. Subventionerna till kärnkraft och fossil energi är mycket större än det ekonomiska stödet till förnybar energi. Fram till år 2003 har kärnkraften inom EU subventionerats med sammanlagt 70 miljarder euro, skriver miljöpartisten Lise Nordin.

Skörda vatten från luften. Ny Teknik 20111109

Vattenskördaren är döpt till Airdrop Irrigation och grävs ner i jorden. Via ett rör som sticker upp ovanför marken sugs luft ner med hjälp av en solcellsdriven turbin. Luften leds in i en spiral av kopparrör där den kyls ner då den omgivande jorden har lägre temperatur. Tack vare nedkylningen kondenseras vattenångan i luften till rent vatten som droppar ner i en tank. Därifrån leds vattnet vidare i perforerade rör som bevattnar grödan.

Kan biokol återställa klimatbalansen? Vilka är förutsättningarna?

Den 13/10 2011 höll Folke Gunther föredrag om ovanstående på ABF-huset i Stockholm. Följande är hämtat från detta föredrag:

Utsläppen per år är c:a 8 Gt kol (=30 Gt CO2).
Halveringstid för nedgrävt kol är 5000-7000 år.
Halveringstid för biomassa i jorden är c:a 40 år.
CO2 är stabilt i atmosfären.

Folke framförde förslaget att bonden skall få tillbaka en s.k. omvänd CO2-skatt om han plöjer ned biokol som tillverkats av västrester genom pyrolys.

/Tord

Såg på rapport 5/11 -11att utsläppen under år 2010 enl. det amerikanska energidepartementet hade ökat med 0,5 miljarder ton kol motsv. 1,5 miljarder ton CO2. Det går således åt helt fel håll för att uttrycka det milt.

Biokolforskning vid LUVA. (Uppsala universitet)

Man har visat att tillsats av biokol förbättrar jorden på följande sätt:

• Ökar förmågan att binda vatten och näringsämnen, dock inte hårdare än att de fortfarande är lättillgängliga för växterna.
• Minskar läckage av fosfor, kväve och andra näringsämnen.
• Markens ekosystem förbättras eftersom mikroorganismer, maskar m.fl. gynnas.
• Jorden blir mer lättarbetad, vilket dels ökar rötternas utbredning och därmed näringsupptag, dels minskar jordbruksmaskinernas bränsleförbrukning.
Generellt gäller att ju sämre jordarna är från början desto påtagligare blir dessa effekter.
Enligt en färsk vetenskaplig artikel bör 12 % av dagens utsläpp av växthusgaser kunna undvikas med hjälp av biokol, samtidigt som matproduktionen förbättras och bioenergi utvinns
Hållbar bioenergiproduktion
I kölvattnet av hotande klimatförändringarna och minskande tillgångar på billig olja, talas det allt mer om hur vi kan öka användningen av biobränslen. Ibland kan vi läsa enfaldiga beräkningar av hur mycket bioenergi Sverige skulle kunna producera om vi ”dammsög” alla jord- och skogsbruksmarker på skörderester, grenar, stubbar etc. Men ett sådant tillvägagångssätt är naturligtvis inte uthålligt och skulle resultera i utarmade jordar inom några decennier. Att återföra askan efter t.ex. förbränning i värmekraftverk är inte heller uthålligt eftersom jordens mullhalt fortfarande minskar och att de lättlösliga salterna från askan då ger en näringschock till växterna, för att sedan snabbt lakas ut och till slut hamna i Östersjön.
Att i stället samla upp biomassa, som annars skulle förmultnat på några år, och omvandla den till biokol som återförs till jorden, skulle vara ett effektivt sätt att behålla eller öka markens kolhalt samtidigt som bioenergi kan tillvaratas. Biokolmetoden erbjuder förmodligen den effektivaste och kanske enda vägen till verkligt hållbar bioenergiutvinning.
Hur kommer vi vidare?
Först och främst behövs det mer forskning på biokol, t.ex.:

• Hur kan vi utnyttja biokol för att på bästa sätt gynna matproduktionen och samtidigt minska näringsläckage?
• Hur kan vi göra framställningen av biokol kostnadseffektiv genom att hushålla med och ta till vara överskottsvärmen och pyrolysgasen vid framställningen?
• Hur ska framställningen av biokol ske, så att processen inte bara blir oskadlig utan också direkt gynnar de ekosystem där biomassan produceras?

Men redan nu vet vi tillräckligt för att öka användningen av biokol vilket kommer att starta en positiv spiral av kunskap, tillgänglighet, allmän kännedom och förbättrat jordbruk. Du kan hjälpa till i denna process genom att i liten eller stor skala framställa och/eller använda biokol.
Under rubriken Boka Föreläsning finns presentationer av föreläsarna Lars Hylander och Folke Gunther
.

Antibiotikaresistens – en dyr historia. Läkartidningen nr 44 2011.

Smittskyddsinstitutet har tagit initiativ till ett projekt som ska öka kunskapen om kostnader för antibiotikaresistens.

Kostnaden för infektioner i blodet orsakade av MRSA och kolibakterier under ett år (2007) var 62 miljoner euro.
Studien omfattade 31 länder i Europa.

Kommentar: Det hade lönat sig att forska fram motmedel tidigare. (Jmf vad det kommer att kosta om vi inte försöker förhindra klimatförändringarna!)

Tio åtgärder för att skydda världshaven. mynewsdesk 20111103

FN presenterade i veckan en plan för att förbättra förvaltningen av oceaner och kustområden. The Blueprint for Ocean and Coastal Sustainability varnar för det försämrade tillståndet i världshaven och belyser deras viktiga bidrag i form av näringsrik kost, reglering av klimatet och som understöd för våra ekonomier och försörjningsmöjligheter. I dokumentet konstateras att trots att oceanerna täcker 70 procent av jordens yta, är endast omkring en procent skyddade.
Dokumentet framhåller att 60 procent av världens viktigaste marina ekosystem har förstörts eller överutnyttjas, vilket resulterar i stora ekonomiska och sociala förluster. Mangroveskogar har förlorat 30 till 50 procent av sin ursprungliga utbredning, medan korallrev har förlorat 20 procent.

”Tala om vad vindkraften kostar” Ny Teknik 20111102

Enligt regeringens planeringsram ska myndigheterna planera för att energiproduktionen från vindkraft på sikt kan uppgå till 30 TWh.
I rapporten ”Svensk Vindkraft - 215 miljarder senare” gör vi en uppskattning om vad en utbyggnad till 30 TWh potentiellt kan kosta. Summan är i linje med flera andra aktörers uppskattningar: kring 200 miljarder.

Per Nilsson, författare till rapporten “Svensk vindkraft - 215 miljarder senare”

Lydiah Wålsten, projektledare Miljö, tillväxt och konsumtion, Timbro

Elbilister får hjälp att hitta rätt rutt. Ny Teknik 20111103

Det är konsultföretaget Sweco och den norska elbilsorganisationen Norsk Elbilforening som fått i uppdrag av Nordiska Ministerrådet att ta fram hjälpmedel för elbilsägare i samtliga nordiska länder.
- Vi ska bland annat ta fram en ”ruttplanerare” som utgår från elbilens teoretiska räckvidd, vädersituationen, laddningsnivån på batteriet och den planerade resan och sedan föreslår en lämplig rutt beroende på var det finns laddstationer, säger Magnus Agnarsson, projektledare på Sweco.

Global Environmental Change and Human Health. GECHH

What is GECHH Project?
Global Environmental Change and Human Health is the fourth
joint project within the Earth System Science Partnership (ESSP).
It is being developed as a logical complement to the three ongoing
ESSP projects. Those three projects address the global carbon cycle
(Global Carbon Project, GCP), the global water system (Global Water
System Project, GWSP), and Global Environmental Change and
Food Systems (GECAFS). Changes in each of those three systems
influence, via diverse pathways, human wellbeing and health.

I GECHH: styrelse (Scientific Steering Committee) ingår Elisabet Lindgren från KS.

Earth system sience partnerchip. ESSP

The Challenge

Human activities increasingly affect the structure and functioning of ecosystems. In turn, these changes can influence the entire chain of factors involved in the infectious disease cycle: pathogens, vectors, reservoir species and human populations. Seemingly unrelated human activities can thus have serious consequences for human diseases, both infectious and non-infectious. The scientific community recognises the growing need to better understand the multi-faceted and complex linkages between global environmental change (including climate change, land and sea use change, global biodiversity loss and change, global socio-economic change) and human health. However, as yet, little systematic research has been undertaken on the many important aspects of this topic. Nor has there been any sustained attempt to establish an international research community.

Nytt klimat påverkar hälsan

På denna sajt Svarar Elisabet Lindgren på 10 frågor varav den sista är följande:

10. Vilken är den viktigaste forskningsfrågan framöver?

- Det finns många kunskapsluckor som behöver fyllas för att kunna göra bättre förutsägelser av vilka konsekvenser klimatförändringar kan få. Det handlar dels om basforskning som fysiologiska effekter av extrem värme eller olika insekters temperaturkänslighet, dels om epidemiologiska studier, dels om risk- och sårbarhetsanalyser.

Här finns världens befolkning . SVD 20111031

Nu är vi 7 miljarder.
Se karta och diagram som visar befolkningstäthet och befolkningsökning.

1000 gröna hem i ny smart stad. Ny Teknik 20111031

Tusen småhus utrustade med solceller, bränsleceller och värmepumpar byggs som den gröna staden Fujisawa av Panasonic.
Tanken är att Fujisawa SST ska minska koldioxidutsläppen med 70 procent jämfört med tusen vanliga hushåll. Staden ska stå klar 2013 och är ett sätt för Panasonic att visa att en mängd av koncernens produkter kan samverka för att spara energi och minska utsläpp.
Kommentar: Det saknas inte initiativ!

Environment Biofuels Two-thirds of UK biofuel fails green standard, figures show. theguardian 20110127

Just 31% of the biofuel supplied under the government's initiative to tackle climate change met its own green standards, the Renewable Fuels Agency reports.
Kommentar: Ytterligare ett exempel på att "gröna alternativ" måste vara certifierade, vilket också gäller allt ekologiskt.

Gröna Fält & Skogar

Maila oss på info@gronafaltoskogar.se för att registrera er på vår mailing lista så får ni mail om nya produkter och var ni kan få tag på dem.

Timbro svär i miljökyrkan. Ny Teknik 20111027

”En grön bubbla med svenska hushållspengar”. Så beskriver organisationen Timbro den svenska vindkraftssatsningen som kommer att kosta svenska hushåll 215 miljarder kronor.

I den 40-sidiga rapporten, som publiceras idag torsdag, granskar de effekten av regeringens målsättning att vindkraften ska byggas ut så att den producerar 30 TWh el per år till 2020.

30 TWh vindkraftsel är mycket.

Det motsvarar nästan hälften av den totala svenska vattenkraftsproduktionen, som under ett normalår uppgår till cirka 65 TWh, som i sin tur svarar för nästan hälften av hela den svenska elproduktionen.

Men el från vindkraft är dyrare att producera än el från vattenkraftverk och kärnkraftverk.

För att vindkraftsproducenterna ska kunna räkna hem investeringen får de ersättning genom så kallade gröna elcertifikat.

Den ersättningen betalas av alla elkonsumenter genom högre pris på all el.

Rapport från TEEB

TEEB (2010) The Economics of Ecosystems and Biodiversity: Mainstreaming the Economics of Nature: A synthesis of the approach, conclusions and recommendations of TEEB.

Se t.ex. sid 28:
Conclusions: The invisibility of many of nature’s
services to the economy results in widespread
neglect of →natural capital, leading to decisions
that degrade →ecosystem services and →biodiversity.
The destruction of nature has now
reached levels where serious social and economic
costs are being felt and will be felt at an accelerating
pace if we continue with ‘business as usual’
[I1-2, N1, B1-2].
• Recommendations: Decision makers at all levels
should take steps to assess and communicate
the role of biodiversity and ecosystem services in
economic activity, and for →human well-being.
Such assessments should include analysis of how
the costs and benefits of ecosystem services are
spread across different sections of society, across
localities, and over time. Public disclosure of and
accountability for impacts on nature should be
essential outcomes of biodiversity assessment

Watts Up With That?

Why it seems that severe weather is “getting worse” when the data shows otherwise – a historical perspective

Al Gored says:

April 19, 2011 at 5:45 pm

“Is it possible that floods are not increasing or even in decline while most people have come to believe the opposite?”

Of course it is. It is called ‘manufactured consent.’ It is a product of about two decades of non-stop propaganda. Has created AGW-colored glasses for some people so they automatically see things from that false perspective.

And it is facilitated by the presence of cell phone etc. cameras everywhere so that now every minor flood in Timbuktu can be selectively photographed to make it look as bad as possible then broadcast worldwide along with the usual doomsday commentary.

For the same reason people have a false impression of crime rates. They are generally going down but the police state needs more money so, between selective news and TV cop shows, they keep the lemmings fearful and in ‘need’ of more police.

Oh yes. The crime rate on Wall Street has gone up, if that is possible. But since they own the police state they won’t be getting arrested, or even scolded. They promoted Geithner.

Kommentar: Det finns också en bra historisk tillbakablick som man kan referera till.

The Bank of Natural Capital

In 2007, world leaders setup the TEEB Study to find out the economic impact of biodiversity loss. Led by Pavan Sukhdev, 500+ scientists, business leaders, policy makers and citizens the conclusions were astounding: do nothing, and we lose trillions.

Nature should be valued for its intrinsic worth, over and above any economic factors. However, right now, we’re losing nature because we don’t price it in. We need to factor the value of nature into buying decisions and add a line for Natural Capital into annual reports and GDP.

cCASHh (Climate Change and Adaptation Strategies for Human Health in Europe)

Project Description: cCASHh (Climate Change and Adaptation Strategies for Human Health in Europe) is a project of the Network for Science and Technology for Sustainability. It is an EU-funded project, coordinated by the World Health Organization (WHO) Regional Office for Europe. The purpose of the cCASHh project is to enhance the adaptation possibilities of communities to climate-related impacts on human health by identifying the vulnerability to adverse impacts of climate change on human health; reviewing current measures, technologies, policies and barriers to improve the adaptive capacity of human populations to climate change; identifying for European populations the most appropriate measures, technologies and policies, as well as the most effective approaches to implementation, to successfully adapt to climate change; providing estimates of the health benefits of specific strategies or combinations of strategies for adaptation; and estimating the costs and benefits including co-benefits independent of climate change.

Läkaren som blev pionjär på hälsa och klimat. Läkartidningen: Nr 3, 2008

Jag (Elisabet Lindgren) var först i världen med att belägga att klimatförändringen redan hade orsakat ekosystemrelaterade hälsoeffekter.
Fallstudierna i avhandlingen beskriver kopplingen mellan förekomst av TBE, fästingens utbredning och förändringar i klimatet. Arbetet var tvärvetenskapligt och omfattade ekologi, meteorologi, entomologi, epideintervju.
Hon är anställd på Stockholm Resilience Center (SRC) vid Stockholms Universitet. Under åren 2001–2004 arbetade hon i det EU-finansierade och WHO-koordinerade cCASHh-projektet (Climate Change and Adaptation Strategies for Human Health in Europe).
Elisabet Lindgrens hälsorapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen kartlägger ur ett brett perspektiv hälsorisker, åtgärder och kostnader som ett förändrat klimat medför.
Största riskerna rör borrelios och TBE som redan finns i landet, men också leishmaniasis, en sjukdom med
dödlig utgång, kan komma hit. Just malaria behöver inte bli något problem, trots att malariamyggorna blir allt fler i Sverige. Teoretiskt finns en minimal risk för inhemsk smitta, men om personer som infekteras utomlands eller
hemma snabbt får behandling upphör vidare smittspridning. Därför gäller det att till exempel vårdcentralerna
känner igen ett malariafall.
Avloppsvatten kan komma in i drickvattnet med vattenburna smittämnen som Cryptospiridium, Giardia,
Campylobacter, calicivirus och VTEC (EHEC). Varmare badtemperaturer kan ge badsårsfeber, som orsakade
tre dödsfall i Sverige 2006.
Fanns det några som tyckte som hon? Hon hittade bara ett fåtal i världen,
Paul Epstein på Harvard Medical School och Tony McMichael vid London School of Hygiene and Tropical
Medicine. Och chefen för WHOs Europakontor var intresserad av globala miljöfrågor

Gör aceton av koldioxid. Ny Teknik 20111021

- I många industriprocesser får man koldioxid och vätgas som avfallsprodukter. Dessa gaser kan tillsammans med acetogena bakterier användas för att framställa aceton, säger Hubert Bahl.

Av den årliga globala produktionen på 5,7 miljoner ton aceton framställs 90 procent ur petrokemiska råvaror som propen eller benzol.

- Med en bioteknisk framställningsmetod spar vi resurser och minskar utsläppen av växthusgaser, säger Hubert Bahl i ett pressmeddelande.

the advanced energy [r]evolution A SUSTAINABLE ENERGY OUTLOOK FOR SWEDEN

Som land har Sverige ovanligt goda förutsättningar för förnybar energi,
och potentialen för omfattande, kostnadseffektiva energieffektiviseringar
är stor. Det gör att Sverige skulle kunna bli världsledande i
omställningen till ett 100 procent förnybart energisystem. En sådan
omställning kräver politisk vilja och en satsning på ny, avancerad
energiteknik. För att kärnkraften inte ska bromsa denna utveckling
behövs skyndsamma politiska beslut om en avveckling.
Greenpeace kan med den här rapporten visa att en omställning till ett
energisystem baserat på 100 procent förnybar energi är möjlig. Med
hjälp av omfattande energieffektiviseringar, satsningar på förnybar
energi och smarta nät kan Sverige avveckla kärnkraften till år 2030
och ställa om elsystemet till 100 procent förnybar energi år 2050,
samtidigt som vi minskar koldioxidutsläppen med 95 procent (jämfört
med 1990 års nivå). Detta kan vi göra till ett billigare pris än i
referensscenariot och med mängder av nya arbetstillfällen som skapas
på grund av satsningarna på förnybar energi. Sveriges energipolitiska
målsättningar uppnås och Sverige blir ett föregångsland i EU.

Detta är en detaljerad beskrivning av hur Sverige skall kunna övergå till förnyelsebara energikällor skrivna av skrivna i samarbete av:
Greenpeace International, och
European Renewable
Energy Council (EREC)

‘Energy [R]evolution: A Sustainable World Energy Outlook’

The report: ‘Energy [R]evolution: A Sustainable World Energy Outlook’, provides a detailed practical blueprint for cutting carbon emissions while achieving economic growth by replacing fossil fuels with renewable energy and energy efficiency. This phase-out of fossil fuels offers substantial benefits such as energy security, independence from world market fuel prices as well as the creation of millions of new green jobs.
Global CO₂ emissions under the Energy [R]evolution scenario would peak in 2015 and drop afterwards. Compared with 1990 CO₂ emissions will be more than 80% lower by 2050 if the energy supply is based almost entirely on renewable energies. By 2050 around 95% of electricity could be produced by renewable energy.
Greenpeace International
Ottho Heldringstraat 5
1066 AZ Amsterdam
The Netherlands
EREC European Renewable Energy Council
Renewable Energy House
63-65, rue d'Arlon
B-1040 Brussels

Kommentar: Detta är en internationell hemsida som beskriver hur världens energibehov kan göras förnyelsebart.
/Tord

Nytt transportnät kostar 2280 miljarder. Ny Teknik 20111019

Det nya transportnätet kallas TEN-T och omfattar järnvägar, vägar, flygplatser, floder och hamnar. Meningen är att dagens flaskhalsar i transportnätet ska avlägsnas och transporterna över gränserna förenklas.

Kommissionen gör bedömningen att transportnätet måste byggas ut för att öka handeln, som i sin tur ska öka tillväxten och välståndet i Europa. Godstransporterna kommer att öka med 80 procent fram till 2050, persontransporterna med 50 procent.

Kommentar: Utmärkt tillfälle att skapa miljövänliga kommunikationer som inte överbelastar naturtillgångarna.

/Tord

Pressmeddelande
14 september 2011
Miljödepartementet

Rapport om den senaste forskningen kring klimatförändringarna

SMHI överlämnar i dag en rapport om den senaste forskningen kring klimatförändringarna till regeringen.
I SMHI:s sammanställning av aktuella studier visas bland annat att havsnivåhöjningen kan bli större vid slutet av detta sekel än vad som bedömdes 2007. Havsförsurningens effekter på marina ekosystem är mer omfattande än vad som tidigare varit känt. Även avsmältningen av Arktis havsis sker snabbare än vad som bedömdes 2007.

Volfram ersätter kvicksilver i ESS. Ny Teknik 20111018

Det omstridda kvicksilvret ersätts av volfram i forskningsanläggningen ESS i Lund.

Enligt de ursprungliga planerna skulle ESS innehålla drygt en kubikmeter kvicksilver vilket morsvarar cirka 15 ton.

Användningen av kvicksilver är i princip förbjuden i Sverige och både Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har haft invändningar mot att den nya forskningsanläggningen skulle innehålla så stora mängder kvicksilver.

Beslutet om att istället använda volfram har föregåtts av många års studier.

Statoil köper bolag för 29 miljarder. SVD 20111017

Norska Statoil köper amerikanska oljebolaget Brigham Exploration Company för motsvarande 29 miljarder svenska kronor, meddelade bolaget i dag.

Köpet ger Statoil tillgång till ett 1 500 kvadratkilometer stort område för skifferoljeutvinning i Williston-området runt delstaten Montana i nordvästra USA.

Kommentar: En metod att utvinna olja från skiffer kallas fracking. Detta kan skada grundvattnet. Metoden är förbjuden i Frankrike och åtminstone tillfälligt i Staten New York.

Volvo Pentas fabrik i Vara CO2-neutral

Varafabrikens tillverkning av D4/D6 håller lika hög klass som själva motorerna – inte minst miljömässigt. Fabriksledningen har tillsammans med engagerade medarbetare bedrivit ett systematiskt arbete för att minska fabrikens miljöpåverkan och energikostnader. I detta arbete har fabriken tagit sig an AB Volvos utmaning till samtliga fabriker inom koncernen att energieffektivisera och fasa ut fossila bränslen.

Ventilationsanläggningen har bytts ut, miljöutbildningar har genomförts, tryckluftsdrivna verktyg har ersatts med eldrivna, belysningssystem har automatiserats etc. En lång rad av åtgärder som har bidragit till en alltmer energieffektiv produktion.

Under 2011 invigdes en ny panncentral och i denna eldar Varafabriken med biobränsle i form av pellets istället för de cirka 400 kubikmeter olja som fabriken tidigare har förbrukat per år. Under våren har dessutom ett treårsavtal slutits om leveranser av s.k. grön el (vattenkraftsproducerad) från Vattenfall – och därmed bedrivs från och med nu tillverkningen i Varafabriken helt CO2-neutralt.

”Användningen av fossila bränslen för drift av fabriken har helt upphört och det känns riktigt bra. Vi har de senaste åren jobbat väldigt målmedvetet med miljöförbättrande åtgärder och det har gett resultat, ”säger Jens Lauridsen, miljösamordnare i Volvo Pentas fabrik i Vara.

Totala energianvändningen i Varafabriken har minskat med cirka 40 procent sedan 2003 och arbetet fortsätter för att åstadkomma ytterligare effektiviseringar. Nästa steg innebär bland annat att se över möjligheterna att återvinna värme från motorprovningen.

Kommentar: Detta är ett bra steg på vägen men utsläppen från material etc ingår naturligtvis ej. /Tord

Nu har Italien fått solsting. Ny Teknik 20111012

Italien har nu passerat 10 gigawatt installerade solceller och kommer i slutet av året att nå upp till 12 gigawatt, enligt det statliga utvecklingsbolaget Gestore dei Servizio Energetici.
Solkraft förväntas, enligt Kearney, bli lönsam för den kommersiella sektorn i Italien 2013. Det är då jämfört med verklig förväntad kostnad inklusive skatt och distribution. År 2014 förväntas solkraften i Italien bli lönsam även ur kraftproducenternas perspektiv. I Tyskland och Storbritannien beräknas solkraften bli lönsam först tre till fem år senare.

Planetary Boundaries research gains further momentum

Ban Ki-moon urges world leaders to apply planetary boundaries thinking.

"Help us defend the science"
Further evidence of this is the recent statements by UN Secretary-General Ban Ki-moon who, during a speech to the Leaders' Dialogue on Climate Change, urged global society to stand behind science on planetary boundaries.

"Help us defend the science that shows we are destabilizing our climate and stretching planetary boundaries to a perilous degree," said the Secretary-General.

He told the leaders that he was counting on their commitment to agreement at the upcoming COP17 in Durban, South Africa, later this year, and at the Rio+20 Conference on Sustainable Development in Brazil next year. Read the entire speech here.

Stockholm Resilience Centre

The Stockholm Resilience Centre is an international centre that advances transdisciplinary research for governance of social-ecological systems with a special emphasis on resilience - the ability to deal with change and continue to develop.

Branson testar svenska jetbränslet. NyTeknik 20111014.

Richard Bransons flygbolag Virgin Atlantic kommer att använda sig av den svensk-ryska forskaren Angelica Hulls teknik för att tillverka fossilfritt jetbränsle. Inom tre år kommer Virgin Atlantic att flyga med det nya bränslet.
irgin Atlantic samarbetar med flygplanstillverkaren Boeing och det nyazealändska biobränsleföretaget Lanzatech, som utvinner etanol av rökgaser från stålindustrin.

Den här etanolen omvandlas till koldioxidfritt jetbränsle med Swedish Biofuels teknik där koldioxid är en del av processen.

Swedish Biofuels var ett av de drygt 50 svenska cleantechföretag som fanns med på förre USA-ambassadören Michael Woods lista.

Tack var det kom hon in under det amerikanska försvarsdepartementets forskningsinsitut Darpas paraply. Swedish Biofuels fick 30 miljoner kronor i forskningsbidrag.

För två år sedan konstaterade Darpa att hennes jetbränsle uppfyllde de militära specifikationerna för så kallat JP-8-bränsle.

- Ditt gröna jetbränsle fungerar. Det är till och med bättre än det bästa petroleumbränslet!, sade Darpa i maj 2009.

Efter det har Försvarets Materielverk inlett ett samarbete med Angelica Hull för att tillverka jetbränsle till Jas 39 Gripen av etanol från restprodukter från den svenska skogsindustrin.

Det har spekulerats i att kemiföretaget Perstorp skulle kunna vara en partner i ett sådant projekt.

Så ska Sverige bli kärnkraftsfritt. Ny Teknik 20111012

Det är framför allt vindkraften som tar plats på Greenpeaces karta.

Medan den installerade effekten vattenkraft ligger kvar på 30 GW fram till 2050 ökar vindkraft till 14 GW 2020, 24 GW 2030 och till 25 GW 2050.

El från biomassa trefaldigas till 6 GW installerad effekt och solcellsel går från i stort sett noll i dag till 7 GW 2050. Geotermisk elproduktion är noll i dag och väntas bidra med 1 GW från 2030.

Sammanlagt skisserar Greenpeace en fördubbling av förnybar elkapacitet från 33 GW installerad effekt 2007 till 69-71 GW 2050.

Vind och sol kommer då att vara en lika stor energikälla som vattenkraften.

Elhojen som håller balansen. Ny teknik 20111011

C-1 heter ett tvåhjuligt elfordon med plats för två som håller balansen med gyro när den stannar vid rödljus.

Sverige bör satsa på odlat kött . SVD 20111004

Att låta köttceller växa i en behållare i stället för i ett djur ger en både miljövänligare och hälsosammare produkt. Många känner olust över att maten förflyttas bort från naturen, men fördomar bör inte få stå i vägen, skriver forskarna Stellan Welin och Julie Gold.
Med lämplig näring och andra betingelser utvecklas stamcellerna till det man vill ha, nämligen muskelfibrer. Så småningom kan cellerna och muskelfibrerna ”skördas”. I dagsläget inriktas forskningen på att få fram muskelceller för att kunna göra någon form av köttfärs. Filéerna får komma senare.
Det har gjorts en livscykelanalys som jämför en uppskalad odling av kött i bioreaktor med konventionell köttproduktion. Resultatet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science & Technology och är mycket lovande – ur det odlade köttets synpunkt. Produktionen av 1 kilo kött i bioreaktor (uppfödda på material från blågröna alger) betyder 7-45 procent lägre energiåtgång, 78-96 procent lägre utsläpp av drivhusgaser, 99 procent mindre åtgång av areal och 82-96 procent lägre vattenåtgång jämfört med kött från konventionellt uppfödda djur, beroende på djurart.

Produktion och användning av biogas år 2010. Rapport utgiven av Statens energimyndighet.

I föreliggande undersökning har sammanlagt 229 biogasproducerande
anläggningar identifierats i Sverige. Dessa producerade totalt 1 387 GWh energi.
Rå biogas innehåller
vanligen 60-70 % metan och resten koldioxid (30-40 %).

Mer biogas till gasbilarna

Det är första gången som det går mer biogas till fordonsgasdrift än till värmeproduktion, konstaterar Energimyndigheten i rapporten Produktion och användning av biogas 2010.

Stopp för Vattenfalls tyska koldioxidlager. Ny Teknik 20110928

Med separation och lagring av koldioxid skulle Vattenfall tvätta brunkolet rent. Med stor pr-aktivitet startades 2006 bygget av en pilotanläggning för separation och lagring av koldioxid intill Vattenfalls stora brunkolkraftverk Schwarze Pumpe.

Det var meningen att koldioxiden skulle ha tryckts ner i ett uttömt naturgasfält i Altmark nära Leipzig. Tillstånd var, trodde Vattenfall, en ren formsak. Men bolaget har inte fått något tillstånd, och har nu gett upp hoppet om att någonsin få det, enligt Katarina Bloemer.

Efter att Bundesrat, den tyska riksdagens övre kammare, i förra veckan underkänt en CCS-lag, verkar det dock omöjligt ut att bygga verket inom den deadline som gäller för EU-bidraget.

Vägbygge splittrar Bolivia SVD 20110928

Bolivias president Evo Morales är mitt uppe i en konflikt mellan de indianfolk som förde honom till makten. Efter en polisattack mot en fredlig protestmarsch stoppar han nu ett vägbygge genom orörd regnskog.

Se även: "La Carretera Inter-Oceánica"

Terracycle återvinner hopplöst skräp

En marijuanaodling inspirerade kanadensaren Tom Szaky att lämna Princeton och starta ett återvinningsföretag. I dag skapar han nya kretslopp för chipspåsar, pennor och använt tuggummi, och tjänar pengar på vägen.

En unik pyrolysprocess uppfunnen av pitebon Bengt-Sture Ershag

Pyrolys eller CFC (Carbonize by Forced Convention):
(Aktiebolaget döptes till Scandinavian Enviro Systems AB där en styrelse med industrierfarenhet tillsattes, där Ola Ekman blev VD och Bengt-Sture Ershag teknisk chef.)
CFC (Carbonize by Forced Convention) är deras pyrolyssystem. I dagsläget bygger de sin första fullskaliga anläggning och den ska återvinna 10000 ton bildäck per år. Deras huvudfokus ligger på däck, men de har även forskning inom andra områden t. ex. hönsgödsel och andra biomaterial där de skall tillverka biokol.

Klimatkommissionär sågar USA. SVD 20110927

EU:s klimatkommissionär Connie Hedegaard:

Jag är chockad över att USA har en debatt som är så långt ifrån vetenskapliga fakta, säger hon till tidningen Politiken.
Framför allt riktar hon fingret mot republikanerna.
När man hör amerikanska presidentkandidater förneka klimatförändringen ser det mörkt ut.

Gamla blaskor blir bilbränsle. Ny Teknik 20110829

Forskare vid amerikanska Tulane University har hittat en bakteriestam i avföringen hos djur som kan användas för att producera butanol från cellulosa, exempelvis tidningspapper. Den kallas TU-103.

Agenda 21 för Huddinge 2009-2015

Visionen för Agenda 21 i Huddinge är att Huddinge ska vara ett långsiktigt hållbart, kretsloppsanpassat och trivsamt samhälle.

Detta kanske kan vara en utgångspunkt för framtidsgruppen (med Bengt Koltman och Sony Kongseryd) i klimatnätverket.

GreenZone

I Umeå, finns ett unikt miljökvarter. Det är inte ett bostadskvarter utan ett annorlunda kvarter för bilism och unikt eftersom det är helt kretsloppsanpassat.
Anders Nyquist, arkitekt, projektledare

Nässjö inför sophämtning av organiskt.

Under hösten kommer man enl. SMT 20110913 att införa sophämtning av organiskt material i en brun tunna. Kostnaden för sophämtningen minskar då från 2770 till 2120 k. per år. Det organiska materialet skall användas för biogasframställning.

”Sveriges klimatutsläpp är större än regeringen säger”. DN 20110914

Det är nu dags för regeringen, miljöministern och andra svenska politiker att sluta prata om hur den svenska klimatpåverkan har minskat samtidigt som vi har haft en stadig ekonomisk tillväxt. Visst, vi har gjort bra ifrån oss i vår inhemska industri. Men den klimatpåverkan som det svenska samhället orsakat globalt genom sin konsumtion har inte minskat utan har tvärtom ökat. Detta är otvetydigt.

Det finns en rad internationella studier som liksom vår pekar på att en stor andel av den utsläppsökning vi sett globalt de senaste två decennierna kan tillskrivas den rika världens ökade konsumtion. Kyotoprotokollet har på det viset inte haft någon reell effekt. Vi hoppas att Sverige kan gå i bräschen för att föra in detta i förhandlingsarbetet.

Mårten Berglund, civilingenjör i miljö- och vattenteknik
Kristofer Jakobsson, doktorand i teknisk fysik
Kjell Aleklett, professor i fysik, avdelningen Globala energisystem, Uppsala universitet.

SMHI: Krafttag krävs för att nå klimatmål. Ny Teknik 20110914.

Effekterna av den globala uppvärmningen väntas, enligt SMHI, bli allvarligare jämfört med IPCC:s bedömningar för fyra år sedan. Bland annat kan havsnivån höjas med uppåt två meter vid slutet av seklet.

Författarna, bland dem klimatforskarna Matti Rummakainen och Christian Azar, skriver att åtgärder som att minska utsläpp av troposfäriskt ozon och sot kan ge väsentliga bidrag till att begränsa uppvärmningen på kort sikt. Men de hindrar inte uppvärmningen på lång sikt.

För att nå målet två graders global uppvärmning , som antogs vid det internationella klimatmötet i Köpenhamn 2009, bedömer de att utsläppen av växthusgaser måste minska med 50-60 procent från år 2000-2050, och med 100 procent år 2100.

IVL Svenska Miljöinstitutet AB

IVL Svenska Miljöinstitutet AB är ett svenskt fristående och icke vinstinriktat forskningsinstitut inom miljöområdet och en nationell kunskapsresurs för näringslivet och staten. Eventuella vinstmedel från verksamheten återinvesteras i ny forskning. IVL Svenska Miljöinstitutet, som bildades 1966, ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (SIVL). SIVL har en partssammansatt styrelse där näringslivet utser hälften av ledamöterna och regeringen hälften, vilket garanterar IVL Svenska Miljöinstitutets roll som oberoende institut.

Syftet med verksamheten är framtagning av opartiska beslutsunderlag och forskningsresultat med hög vetenskaplig kvalitet och med tillämpning för samhällets behov, samt att verka för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och samhället i övrigt. IVL Svenska Miljöinstitutet arbetar med uppdrag och forskning inom hela miljöområdet, där forskningskompetensen är en viktig bas i de uppdrag som institutet utför. Främsta uppdragsgivare för forskningsverksamheten är Mistra, Naturvårsdverket, Formas och EU.

Erneuerbare Energie: Desertec

Erneuerbare Energie: Desertec

Montag, den 26. April 2010 um 18:14 Uhr

Die benötigten Flächen sind riesig, aber sie sind in Europa vorhanden, um unseren Energiebedarf 100% aus erneuerbarer Energie zu decken. Ob es ökonomisch sinnvoll ist, dies zu tun, ist eine andere Frage. Man kann mit Ländern zusammen arbeiten, die bessere Ressourcen haben zum Beispiel sehr viel Sonne und eine geringe Bevölkerungsdichte: die Wüstenländer. Fakt: Heute verbrauchen über 6,5 Milliarden Menschen weit mehr natürliche Ressourcen, als die Erde regenerieren kann. Frage: Im Jahre 2050 wird die Erde bis zu 10 Mrd. Bewohner haben. Wie sollen wir sie mit Nahrungsmitteln, Wasser, Energie und Produkten versorgen? Antwort: DESERTEC 1: Die Wüsten der Erde empfangen in 6 Stunden mehr Energie von der Sonne, als die Menschen in einem ganzen Jahr verbrauchen. 2: Mehr als 90% der Weltbevölkerung wohnen weniger als 3.000 km von einer Wüste entfernt. 3: Solarthermische Kraftwerke können 24 Stunden am Tag Strom nach Bedarf liefern. Sie nutzen Spiegel, um Sonnenlicht zu bündeln, in Hitze zu verwandeln und damit Dampfturbinen anzutreiben. Wärmespeicher nehmen am Tage gewonnene Wärme auf und treiben die Dampfturbinen nachts an.

EU-pengar för byalag....(Från Hela Sverige skall leva´s hemsida).

EU PROGRAM:
Här hittar du information om Landsbygdsprogrammet ur byalagsperspektiv, liksom information om EU:s strukturfonder under den här perioden. I slutet av broschyren finns uppgifter om var du vänder dig för att få reda på mer. i anslutning till det finns kontaktuppgifter till Hela Sverige ska levas representanter i övervakningskommittérna för strukturfondsprogrammen.
LEADER:
Här hittar du information om hur Leader funkar och hur det kan hjälpa till att förverkliga idéer i just er bygd. I slutet av broschyren hittar du en förteckning över alla leaderområden och hemsidesadresser till de som hade en hemsida när broschyren skrevs.

Japanese breakthrough will make wind power cheaper than nuclear. MNN 20110929

A surprising aerodynamic innovation in wind turbine design called the 'wind lens' could triple the output of a typical wind turbine, making it less costly than nuclear power.

”Snabb klimatomställning är bra för statsfinanserna” DN 20110908

Skuldkrisen i Europa och USA innebär att det finns gigantiska hål i de stora nationernas budgetar. I det läget behöver man under en övergångsperiod hitta de förstärkningar för statsfinanserna som har minst negativ effekt ekonomin. Koldioxidskatt, eller utsläppsrätter utgivna av staten, är bland de minst snedvridande sätten att höja intäkterna. De är i själva verket vad nationalekonomerna kallar en Pigou-skatt, som rättar till en snedvridning i ekonomin i stället för att skapa en. Därför borde detta stå högst på åtgärdslistan bland världens skulddrabbade länder snarare än ökad skatt på konsumtion eller arbete.
Sverige, som kommit mycket långt i att lösa sina statsfinansiella problem och en bit på vägen mot att minska sin klimatpåverkan, kan med förtroende framföra denna idé i globala sammanhang. Men då ska man inte argumentera som Anders Wijkman.

Att ställa ekonomisk tillväxt i motsats till klimatåtgärder är att skjuta sig själv i foten. Ett mäktigt argument för en snabbare klimatomställning är tvärtom hur lite sådana insatser behöver påverka tillväxten. I synnerhet i jämförelse med hur dyrt det vore för den framtida tillväxten om vi i stället gick in i en klimatkris.

Martin Ådahl

chef tankesmedjan Fores

Drivmedel av koldioxid. Ny Telnik 20110831

I Svartsengi, ett stycke väster om Reykjavik på Island, har ett företag vid namn Carbon Recycling International startat en metanolfabrik som drivs av geotermisk ånga, rapporterar Kemivärlden.

Först utnyttjas ångan från underjorden för att driva turbiner som genererar elkraft. Strömmen används sedan för att sönderdela vatten i väte och syre genom elektrolys. Vätet får därefter reagera med koldioxid som följer med den geotermiska ångan i en reaktor och bilda metanol enligt formeln

CO2 + 2H2 –> CH3OH + 1/2 O2

Svensk vindkraft snurrar fram fem terawattimmar. Ny Teknik 20110831

Svensk vindkraft producerade de senaste 52 veckorna 5,03 TWh, enligt Svensk Energis veckostatistik till och med 21 augusti.

Det är mer än en av de nedlagda reaktorerna i Barsebäck, som brukade producera 4 TWh/år, men mindre än Forsmark 3, som ger 8-9 TWh/år.

Vindenergin motsvarade under perioden 3,5 procent av elanvändningen. I Tyskland är det mer än dubbelt så mycket, i Spanien 16 procent (43 TWh) och i Danmark 27 procent (8,6 TWh) under tolvmånadersperioden till och med juli 2011.

Osram inviger oled-fabrik i Europa. 20110906

Belysningsjätten Osram har invigt sin nya pilotfabrik för organiska lysdioder, oled, i Tyskland.
Panelerna byggs upp av lager av olika organiska material mellan tunna substrat, som fungerar som elektroder. Det organiska skiktet, som är cirka 400 nanometer, avger ett starkt ljus när det stimuleras av en ström.

EU:s räknesätt ger fossilt bränsle fördel. Ny Teknik 20110905.

Redan 2009 infördes det så kallade förnybarhetsdirektivet i EU, som bland annat detaljreglerar växthusgasutsläpp och markanvändning för biodrivmedel. Direktivet har dock fått massiv kritik från vissa organisationer för att det inte tar hänsyn till att biodrivmedel kan orsaka indirekt förändrad markanvändning, så kallad iLUC(indirect land use change). Om mark tas i anspråk för att odla råvaror till biodrivmedel, kan den mat som tidigare producerades på marken behöva odlas någon annanstans.

Vi forskare får ofta frågan om det är okej att tanka etanol. Ska jag tanka etanol? Ja, men jag måste också äta mer hälsosamt, kasta mindre mat, ta cykeln istället för bilen och köpa färre konsumtionsprylar. Det är allas vårt ansvar att hushålla med vår värdefulla markresurs och det är viktigare än att införa iLUC-faktorer för biodrivmedel.

Mälaren riskerar bli en del av Saltsjön . SVD 20110901

Om hundra år kan Mälaren vara en del av Östersjön. Ett sätt att hindra utvecklingen är att bygga vallar och barriärer i Stockholms skärgård, skriver flera länsstyrelser i en rapport.

Sverige på väg in i ryskt gasberoende. SVD 20110905.

I tysthet bygger Sverige ett beroende av rysk naturgas. Redan nästa år kan stora delar av den västsvenska energiproduktionen bygga på gasleveranser från ryska Gazprom.
– Vi talar om att mellan 20 och 40 procent av gasen i danska och svenska ledningar kan komma från Ryssland framöver, säger Torben Brabo, vice direktör på den danska kraftnätsmyndigheten, Energinet.
Förutom Dong finns i Sverige bara en betydande återförsäljare av naturgas, och det är Eon.

Vi bör undvika ett dramatiskt slut på massbilismen . SVD 20110902.

Vad kan då göras idag? I första hand att människor informerar sig (och blir korrekt informerade), tar sitt ansvar och tänker efter: Varför inte köpa en bensinsnål bil eller resa kollektivt? Om frivilliga förändringar är otillräckliga har politiker två möjligheter: att införa förbud eller att öka skatter och avgifter.
En seriös debatt saknas om hur svenskarna ska resa i framtiden. Våra valda politiker måste ge besked om hur de tar ett långsiktigt ansvar för ett minskat bilberoende i stället för att mörklägga de välkända problemen med massbilismen.
MARGARETA FRIMAN
professor, service- och marknadsorienterad transportforskning (Samot), Karlstads universitet
TOMMY GÄRLING
professor emeritus, Göteborgs universitet och Samot, Karlstads universitet
AGNETA MARELL
professor, Handelshögskolan, Umeå universitet
ELIN NILSSON
doktorand, Handelshögskolan, Umeå universitet
LARS E OLSSON
universitetslektor, Samot, Karlstads universitet

Om slutet på en epok av gynnsamt klimat och billig olja

Den stora förnekelsen är en pedagogisk och välbalanserad bok om människans konflikt med naturen. Särskilt väl lämpad är den för beslutsfattare och företagsledare, politiker och tjänstemän på alla nivåer men den skulle också kunna användas som kurslitteratur i olika sammanhang.

Den handlar om framtiden -den framtid vi skapar genom vårt handlande och våra beslut - och ramarna för vår arts överlevnad. Vi behöver lära oss mer om detta för att kunna agera vettigt och i vårt eget intresse. Titeln hade gärna kunnat vara Människans villkor på en begränsad planet eller rentav: Överlevnad när resurserna sinar.

Kommentar: Mycket bra referat av boken "Den stora förnekelsen" (som jag även tidigare hänvisat till).
/Tord

Tillfällig lågkonjunktur eller slutet på tillväxt?

Detta är ett gästinlägg av Richard Heinberg, Post Carbon Institute, av en artikel, ”Temporary recession or end growth” som han publicerade den 11 augusti 2010 av en tidigare artikel från 2009.

Egna utdrag:
Utbyggnadstiden för förnyelsebar energi infrastruktur kommer oundvikligen att mätas i decennier
Med tanke på att våra nuvarande monetära och finansiella system bygger på behovet av tillväxt, behöver vi nya sätt att skapa pengar och nya sätt att utfärda kredit
Man måste minska behovet av transporter med bättre stadsplanering och mer lokala produktionssystem. Men där transporter ändå behövs, kommer järnväg och spårvägar troligen att föredras framför bilar och lastbilar
En lång rad nya möjligheter kan öppnas för att ersätta arbetstillfällen som försvunnit i marknadsföring och finans.
USA måste uppmuntra mindre familjer
Ekonomer måste sluta att bedöma välbefinnande med trubbiga instrument som BNP, och att ägna större uppmärksamhet åt index för det mänskliga och sociala kapitalet
Men den Alternativa diagnosen måste vara ett självklart dokument. Denna uppsats, som är skriven av en enkel journalist, som på många sätt representerar tusentals forskare som arbetar under de senaste decennierna med frågor som har att göra med befolkning, resurser, föroreningar, och biologisk mångfald. Att ignorera själva diagnosen, vare sig som uttalat här eller som det påstås av tusentals vetenskapliga artiklar, kan ödelägga vår sista chans att undvika en total kollaps, inte bara av ekonomin, men av hövlighet och organiserad mänsklig tillvaro. Det riskerar sluta med en historisk kontinuitet liknande tidigare fallna civilisationer som det Romerska och Maya.
Är det för sent att börja en hanterad övergång till ett post fossilt samhälle? Kanske. Men vi kommer inte att veta om vi inte försöker. Och om vi ska göra denna ansträngning måste vi börja med att erkänna den nakna sanningen: tillväxt som vi har lärt oss kan inte längre vara vårt mål. Nu stundar hårdare tider.

Största solkraftverket skippar solfångarna. Ny Teknik 20110823

"The Blythe Solar Power Project" (http://www.blythesolarpower.com/) i USA ska bli världens största solkraftverk och få en effekt på 1 000 MW när det är färdigbyggt 2013.
Enligt planerna skulle solfångare värma vatten för att driva ångturbiner kopplade till elgeneratorer.
Men nu har det tyska Solar Millennium som driver projektet valt en annan teknik för sitt bygge. I stället för solfångare ska det stora kraftverket använda elproducerande solceller för den första 500 megawattsfasen. Om solfångarna skippas även för resterande 500 MW är ännu inte bestämt.

Från ko till bioreaktor. SVD 20110828

Kossan Rosa står inte för köttet - utan en bioreaktor där köttet odlats.
Så kan det se ut i framtidens butiksdiskar.

Forskning pågår på området.

- Egentligen är det en ganska naturlig utveckling. Vi har ju till mycket stor del övergett jakten för att få tillgång till kött. I dag ”odlas” djur inomhus i ladugårdar för att slaktas och ätas, och även fisk föds numera upp i odlingar, säger professor Stellan Welin vid Linköpings universitet.

Bilen en lyxvara vi kan vara utan. SVD 20110828

Det går att höja skatterna rejält för bilinköp och bilresor, för att bekosta allmänna kommunikationer med hög kvalitet (komfort, tidsåtgång, rättidighet) till en låg kostnad. Kollektivtrafikens stora utmaning är att öka kapaciteten med bibehållen kvalitet, så att stora grupper av dagens bilresenärer i stället väljer att åka kollektivt. Att förbjuda privatbilismen går naturligtvis inte och är inte heller önskvärt. Att motverka samhällets subventionering och införa strängare restriktioner för både producenter och konsumenter är dock både motiverat och nödvändigt.
MARGARETA FRIMAN
professor, service- och marknadsorienterad transportforskning (Samot), Karlstads universitet, medlem i Expertrådet för framtidens personresor
TOMMY GÄRLING
professor emeritus, Göteborgs universitet och Samot, Karlstads universitet
AGNETA MARELL
professor Handelshögskolan, Umeå universitet, medlem i Expertrådet för framtidens personresor
ELIN NILSSON
doktorand, Handelshögskolan, Umeå universitet
LARS E OLSSON
universitetslektor, Samot, Karlstads universitet

Så kan solcell bli 90 procent billigare. Ny Teknik 20110825

Tyska Fraunhoferinstitutet för elektronstråle- och plasmateknik (FEP) kommer i samband med konferensen Photovoltaic Solar Energy Conference and Exhibition att demonstrera en ny tillverkningsmetod för tunnfilm som kan sänka priset på solceller dramatiskt.

SVT:s kunskap om olja och gas är skrämmande dålig

Skrivet av Martin Saar, den 18 augusti, 2011 kl 0:36

Skrev för två veckor sedan inlägget: ”Oljan håller inte på att ta slut som SVT påstår”, efter att del 1 visats av den norska dokumentären – Kampen om Arktis. Då reagerade jag mot bl a mot SVT:s språkbruk att ”oljan håller på att ta slut” och andra överdrifter kring olja och gas i Arktis. Fortfarande så har inte SVT ändrat formuleringarna på hemsidan och varje avsnitt inleds med ”oljan håller på att ta slut”. Det är lite sorgligt!

Min poäng är att så länge vi gömmer oss bakom kommentarer att ”oljan håller på att ta slut” samtidigt som media målar upp dessa fantastiska mängder olja och gas i Arktis, så skapar det bara förvirring och osäkerhet. Vad ska medborgarna tro?
Korrekt information (sant och relevant) är ett måste om vi ska förstå att det är dax att både mentalt och i handling ställa om till en framtid med mindre mängd energi. Den olja och gas vi har kvar måste nu börja användas till denna gigantiska omställning av samhället och inte brännas upp för att vi ska kunna klänga oss fast vid en livsstil som är dödsdömd på 20-30 års sikt.

Vattenkraftverk ger mer utsläpp än kolkraftverk?

Enligt en ny studie från Brasilien så kan el som genereras från vattenkraft ge många gånger högre utsläpp av växthusgaser än elektricitet som genereras av fossila bränslen, som till exempel kol. I alla fall gäller detta dammar i regnskogsområden, rapporterar SR Vetenskap och Miljö.

Kommentar: Frågan är hur länge det ökade utsläppet varar.

Fascination och klimatångest . SVD 20110821

Extrema väder fascinerar men dess konsekvenser kan vara förödande. I takt med rapporter om översvämningar, torka och förstörelser i vädrets fotspår väcks vår oro om klimatförändringar. SvD:s Susanna Baltscheffsky avslutar vår serie om vädret genom att skriva om extremväder och klimatångest.

Bra artikel om extremväder.
/Tord

The World Business Council for Sustainable Development (WBCSD)

Vision 2050 was developed by the WBCSD and its members to answer the question what will the world look like in 2050. It presents new opportunities for business in a broad range of business segments as well as spelling out the "must haves" - the things that must happen over the coming decade to make a sustainable planetary society possible.

Vision 2050 addressed thought-provoking questions like:

What would a vision of a sustainable future look like?
What are the pathways and solutions for achieving sustainability?
What does this say for the changes needed?
What are the risks to achieving this “sustainable” future?
What are the dilemmas we must address to move forward?
What are the robust actions, policies and investments needed to move rapidly onto a sustainable pathway?
…and what is the role of business ?

Fiskesubventioner är farligare än hajar

Det är något med hajar som får det mänskliga psyket att gå i spinn. De stora broskfiskarna har blivit något som vi älskar att frukta.

Det värsta hajrelaterade hotet mot oss är tvärtom frånvaron av hajar. På den amerikanska östkusten, där de stora rovhajarna i praktiken är utrotade, har mängden rockor exploderat eftersom ingen längre äter upp dem. Det har i sin tur lett till att de musslor och skaldjur, som rockorna äter, nu helt håller på att försvinna. Eftersom musslor och skaldjur hör till havens städpersonal, kan masslakten av rovhajar (i dagsläget omkring 75 miljoner individer per år, och på uppåtgående) visa sig bli en katastrof för vattenkvalitén.

Det verkligt beklämmande är att detta urspårade rovfiske i hög utsträckning är skattefinansierat. Världsnaturfonden beräknar att så mycket som en fjärdedel av fiskeindustrins vinster består av subventioner. Världens ledande fiskenationer håller, alla deklarationer om miljösatsningar till trots, på att subventionera ihjäl våra världshav. Här i Sverige har kampen mot bidragssamhället tyvärr inte nått fiskerinäringen. Neo-redaktören Mattias Svensson och Maria Wetterstrand (MP) har i en rapport pekat på hur de svenska fiskesubventionerna tvärtom ökade under förra mandatperioden. För de stora bottentrålarna överstiger subventionerna rentav förädlingsvärdet.

Kinesisk solkraft ur den svenska stirlingmotorn- Ny Teknik 20110817

Solen går upp i öster över solkraftverk från Åmål. Under hösten sätts tio av Cleanergys solkraftaggregat upp i Kina. Provanläggningen på 100 kilowatt kan följas av ett kraftverk på 50 megawatt.

Så ersätter du dina 60-wattare. Ny Teknik 20110817

Sveriges vanligaste glödlampa förbjuds den 1 september.Ny Teknik har gått igenom alternativen till den gamla 60-wattaren.

Skövlingen av regnskogen ökar . SVD 20110819

Skogsskövlingen kring Amazonfloden har ökat med 15 procent de senaste tolv månaderna, visar Brasiliens rymdforskningsinstitut som tagit satellitbilder på området.

Från juli förra året har den redan hårt drabbade regnskogen krympt med 2 654 kvadratkilometer.

Brasilien, världens till ytan femte största land, har 5,3 miljoner kvadratkilometer djungel och regnskog. Av den ytan är bara 1,7 miljoner kvadratkilometer under statens beskydd, resten är privatägt.

Miljögifter största hotet . SVD 20110816

Vi lever allt längre – men ändå är professorn Åke Bergman orolig för folkhälsan. Det finns nämligen något som drastiskt kan påverka vår livslängd: miljöföroreningar.

– Om man äter fem olika mediciner så ska läkaren kontrollera att de inte samverkar eller motverkar varandra. Men merparten av de ämnen, gissningsvis 100 000, som förekommer i material och produkter är i det närmaste helt ostuderade, säger han.

Kommentar: Om tillgången på mat p.g.a. klimatförändringar m.m. dessutom minskar så kanske inte medellivslängden blir så hög som en del tror. /Tord

The Sahel Is Greening

However, in sharp contrast to this gloomy outlook, it seems that global warming has exactly the opposite effect on the Sahara and the Sahel. The Sahara is actually shrinking, with vegetation arising on land where there was nothing but sand and rocks before. The southern border of the Sahara has been retreating since the early 1980s, making farming viable again in what were some of the most arid parts of Africa.

Författare: Philipp Mueller, GWPF

Skulle detta kunna vara möjligt?

”BNP håller inte måttet längre” SVD 20110810

Alla riksdagspartier utom Moderaterna och Sverigedemokraterna anser att BNP-måttet behöver utredas. Men utredningen måste inte göras i Sverige. Förslaget kommer från SEB-ekonomen Klas Eklund, som pekar på att BNP inte visar vad tillväxten kostar för miljö, människors hälsa och klimat.

Att BNP är ett dåligt mått blir tydligt när Kinas tillväxt skärskådas, tycker Klas Eklund. År 2007 var Kinas BNP 12 procent, men enligt Världsbanken är den årliga miljökostnaden för tillväxten 6 procent av BNP. Förgiftade vattendrag, hälsofarlig luft, överkonsumtion av vatten och allvarliga lungproblem hos befolkningen äter upp hälften av tillväxten.

De flesta som föds i dag väntas fylla 100 år . SVD 20110808

Sedan 1950 har medelåldern stigit dramatiskt. De flesta barn som föds i dag kommer att fylla hundra år, hävdar tyska och danska forskare. Även Livsmedelsverkets nya kostråd för äldre tar fasta på att vi biologiskt är skapade för att bli 115 år – i genomsnitt. Men dålig mat och allt fler kemikalier är nya hot som kan störa utvecklingen.

Kommentar: Ingen tänker på att det kommer att bli brist på mat globalt när vatten tillgången minskar p.g.a. att klimatet blir varmare.

Islamistmaffia utnyttjar svältkatastrofen i Afrika. SVD 20110805

Värsta fienden till miljontals svältande somalier är andra somalier. Rån, mord och våldtäkter möter dem som försöker fly från torkan till säkrare trakter. Och de utländska organisationer som vill ta sig in i Somalia för att hjälpa de hungrande möts av vapen och krav på mutor.

Kommentar: Detta är nog bara en föraning om vad som kommer att hända i många länder när klimatet blir varmare dvs om klimatförändringarna inte kan hejdas i tid.
/Tord

”Köp inte elmaffians lögn” Ny Teknik. 20110804

LÄSARKOMMENTARER. Upphaussat och orealistiskt eller ett lysande alternativ för familjen som vill ha pengar över till annat? För att elbilen ska vbli överkomlig måste fler börja köra på el, skrev riksdagsledamoten Eliza Roszkowska Öberg och Gröna Bilisters Eva Håkansson i ett debattinlägg i början av sommaren. Och det var ett inlägg som fick Ny Tekniks läsare att reagera.

Låt dem inte stoppa vindkraften. Norrköpings tidning 20110803 (motsvarande artikel finns i SMT 20110801)

Vindkraften minskar vår klimatpåverkan, sänker elpriset och möjliggör dessutom ett decentraliserat ägande av elproduktionen. Ändå domineras debatten om vindkraften i många delar av vårt land av klimatförnekare, som inte bara viftar bort riskerna för klimatet utan därtill sprider felaktiga påståenden om vindkraftens kostnader och varnar allmänheten för att bli delägare. Det skriver, Svensk Vindkraftförening.

En öppen dialog är det bästa sättet att möta den kampanj mot vindkraften som pågår, i regi av Svenskt Landskapsskydd. Under rubriker som "Attackera" och "Sprid rykten" bedriver föreningen, där klimatförnekaren Jonny Fagerström är drivande, en veritabel hetskampanj.

Japan använder nu 23 procent mindre el - utan störningar i ekonomin

Med 54 reaktorer igång och 14 nya planerade, var Japan på väg att producera 50 procent av sin energi med kärnkraft år 2030. Men nu genom härdsmältan i Fukushima och den strålning som läcker ur från reaktorbyggnaderna, har framtiden för Japan plötsligt tagit en annan riktning. Mer än två tredjedelar av japanerna stödjer statsministerns uppfattning att göra sig av med kärnkraften.

Japans premiärminister förslår också att 20 % av energin ska komma från förnybar energi år 2020. En total attitydförändring har skett till förnybar energi, som tidigare varit styvmoderligt behandlad. Det skriver Tom Whipple på Energy Bulletin.

Den mest uppseendeväckande i Japan, de senaste veckorna, har varit hur Tokyo klarat en värmebölja med mindre tillgänglig energi på grund av stängning av 19 kärnreaktorer, sedan tsunamin slog till den 10 mars 2011. De ekonomiska störningar, som förväntades ske pga bortfallet i energiproduktionen har inte heller inträffat. Wall Street Journal skriver att, ”spara el har blivit en nationell religion” i Japan. Med avstängd luftkonditionering, affärsfolk i kortärmar, belysning nedragen till ett minimum och biltillverkare som kör på helger för att spara ström för vardagar, har elförbrukningen gått ned med 23 procent, från förra året. Rullande strömavbrott för att ransonera el har upphört, ekonomin börjat återgå till det normala och de ekonomiska skadeverkningarna har minimerats.

Swedish Accelerator Will Be Carbon-Neutral. (AMERICAN PHYSICAL SOCIETY)

In 2009, the OECD declared Lund the winning city in a bidding war to host the European Spallation Source, ESS. The city’s proximity to top science research institutes and relatively easy accessibility to other parts of Europe contributed most greatly to the win, but the “cream on top,” as ESS Communications Officer Marianne Ekdahl describes it, was the goal to make the facility carbon neutral, and to save money doing so.

Det mycket ambitiösa målet är att hela anläggningen skall försörjas av förnyelsebara energikällor och att man skall tjäna pengar på detta.

Tyvärr står man dock i skuld till naturen redan från början eftersom man bygger anläggningen på Sveriges kanske bästa åkermark.

New NASA Data Blow Gaping Hole In Global Warming Alarmism

In short, the central premise of alarmist global warming theory is that carbon dioxide emissions should be directly and indirectly trapping a certain amount of heat in the earth's atmosphere and preventing it from escaping into space. Real-world measurements, however, show far less heat is being trapped in the earth's atmosphere than the alarmist computer models predict, and far more heat is escaping into space than the alarmist computer models predict.

By James Taylor | Forbes – Wed, Jul 27, 2011

COP 17

The seventeeth Conference of the Parties, or COP 17

äger rum i Durban 20111128-20111209.

3rd Nobel Laureate Symposium on Global Sustainability

"Humans are now the most significant driver of global change,
propelling the planet into a new geological epoch, the Anthropocene.
We can no longer exclude the possibility that our collective
actions will trigger tipping points, risking abrupt and irreversible
consequences for human communities and ecological systems."

Detta symposium är det tredje i ordningen i serien Nobelpristagarsymposier som startade 2007 med ett uppmärksammat möte i Potsdam, Tyskland, och följdes två år därpå av ett symposium i London. Mötet i Stockholm 2011 kommer att fokusera på ett integrerat synsätt där kunskap från olika discipliner möts.

Miljöministerns insikt i problemen är bristfällig

Regeringen lovar att utsläppen ska minska med 40 procent till 2020 men har ingen tydlig plan och nu säger Carlgren att Sverige ska vara helt fossilfritt år 2050. De utsläpp som Sverige har eget ansvar för domineras av vägtrafiken, som ska vara fossilfri redan 2030. Hur ska det gå till?

Så blir Sverige fritt från utsläpp . SVD 20110722

Regeringen startar nu ett omfattande arbete för en färdplan till ett Sverige helt utan klimatutsläpp om 40 år. Det behövs länder som går före, skriver miljöminister Andreas Carlgren (C) som presenterar färdplanen vid regeringens sommarfika i dag.

Kommentar: Bra tänkt, men tidplanen måste snabbas upp.
/Tord

Varnar för bisfenol i dricksvattnet. SVD 20110719

Det farliga ämnet bisfenol riskerar att hamna i vårt dricksvatten, varnar Sveriges Byggindustrier och Svenskt Vatten. De avråder från en nyare typ av renoveringar av dricksvattenledningar där epoxiplast som innehåller bisfenol A används.

Hatade och hotade träd. SVD 20110717

Artikeln som är skriven av Dick Harrison berättar om kunskapens träd, Ygdrasil, statens behov av ekvirke för båtbygge m.m.

Dyrt att döda träd . SVD 20110716

Den typ av pilträd som förstördes längs Norr Mälarstrand i Stockholm finns inte längre att köpa.
Hur mycket är ett träd värt? Enligt Britt-Marie Alvem, en av Stockholms stads trädexperter, finns det inget enkelt svar på den frågan............
Sannolikt kommer en metod som heter vat-03 att användas.

Goda tider hotar miljömål. SVD 20110712

Alfa Laval. Mellan åren 2007 och 2011 ska utsläppen minskas med 15 procent. Men målet är långt ifrån uppnått.
Inom SKF finns ett internt mål som säger att utsläppen ska minska med 5 procent per år. Det finns framför allt två sätt att uppnå detta, enligt Rob Jenkinson, chef för hållbar utveckling på SKF. Dels genom minskad energiförbrukning, dels genom att använda en högre andel grön el vid produktionen.
–Vi är ett multinationellt företag och vi växer mycket, särskilt i Kina och Indien. Och på de marknaderna är det svårt att köpa grön el, säger Rob Jenkinson.
Lösningen blev att köpa VER-certifikat. VER, står för Voluntary Emission Reduction eller frivillig utsläppsreduktion på svenska. SKF köpte certifikat motsvarande 40000 ton koldioxid. Pengarna gick till energieffektivisering vid två stålverk i Indien. Utan certifikatens hjälp hade målen inte uppnåtts.
Volvokoncernen är ett typexempel på hur finanskrisen slagit mot vissa bolags koldioxidutsläpp. Från 2008 till 2009 minskade koldioxidutsläppen med 80000 ton för att 2010 vara tillbaka på nästan samma nivåer som före krisen.
Assa Abloy har löst problemet med nya företag på ett annat sätt. Vid en första anblick på stapeldiagrammet i hållbarhetsredovisningen ser det ut som Assa Abloys utsläpp har varit oförändrade mellan 2009 och 2010, men den som läser det finstilta kan se att den totala utsläppsmängden i koncernen ökat och nu ligger över 2006 års nivåer.
Electrolux. Bolaget har lyckats minska koldioxidutsläppen stadigt de senaste åren medan omsättningen inte förändrats nämnvärt.Energibesparingarna har gjort att koldioxidutsläppen minskat från 577000 ton 2005 till 402000 ton 2010.

Vindkraft hotar skyddad natur. SVD 20110711

Sverige har åtagit sig att skydda över 4000 så kallade Natura 2000-områden, som täcker 15 procent av landets yta. Men det är inte ovanligt att de här markerna också har de bästa vindlägena: på höjder, i fjällen, i skogen och till havs.
Nu vill regeringen att Naturvårdsverket tillsammans med tre andra myndigheter tar fram en vägledning som ”tydliggör möjligheterna för vindkraftetablering i Natura 2000- områden.”
Regeringen vill även få svar på om vindkraftexploatering till och med kan öka den biologiska mångfalden i Natura 2000-områdena.

Forest Stewardship Council

FSC är en oberoende, internationell medlemsorganisation som verkar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. FSC är en förkortning av Forest Stewardship Council.

Hårda krav ska få slut på medicin-läckaget. Ny Teknik 20110622

Under de senaste tio åren har tillverkning av läkemedel flyttats ut från Sverige och Europa.
I dag sker en stor del av produktionen i Indien och Kina, där reningen av processvattnet ofta inte tar bort läkemedlen. I stället forsar dessa rakt ut i naturen.

Det EU-direktiv, good manufacturing practise - GMP, som tillverkarna måste uppfylla innehåller i dag bara krav som ska garantera att produkterna är av hög kvalitet.
Om man kompletterar GMP-reglerna med miljökrav kan de införas relativt snabbt och samtidigt i alla medlemsländer. Dessutom måste alla tillverkare åt EU-länder följa dem. Dessutom finns ett fungerande tillsynssystem för GMP, myndigheterna inspekterar redan fabrikerna regelbundet, säger Charlotte Unger.
Rapporten föreslår också en ny förordning som anger vilka läkemedelssubstanser som behöver kontrolleras och vilka utsläppsnivåer som kan accepteras. Särskilt bråttom är det för antibiotika, syntetiska hormoner samt de smärtstillande och antiinflammatoriska substanserna ibuprofen (Ipren) och diklofenak (Voltaren) som tillverkas i stora volymer.

”Krossa myterna om elbilarna” Ny Teknik 20110622

DEBATT. Elbilar är inte detsamma som små och långsamma golfbilar. Elbilar kan vara en liten stadsbil eller en lyxig buss, och allting däremellan. Men för att de ska bli överkomliga måste fler börja köra på el, skriver Eliza Roszkowska Öberg riksdagsledamot (M) och Eva Håkansson Gröna Bilister.

En eldriven bil är 2-5 gånger så energieffektiv som en dieselbil – alltså betydligt billigare i drift och riktigt miljövänlig ifall den körs på förnybar el.
Alla alternativa bränslen kommer att behövas i framtiden – elbilar måste ses som en viktig och realistisk väg framåt.

Mat och flyg är de största miljöbovarna. Ny Teknik 20110622

- Mat och flyg är de livsstilsval som har störst betydelse för klimatet, säger Chalmersforskaren Fredrik Hedenus.
Maten står för 25 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, och nötkött är en av de största bovarna.
Att äta nötkött är definitivt inte klimatsmart - Chalmersforskarna räknar med att ett kilo nötkött motsvarar 28 kilo koldioxidekvivalenter.

Effektivare hantering av gödsel.
Snabb, effektiv uppfödning.
Kornas foder har betydelse. Det pågår försök med att tillsätta bland annat fett och linfrö till fodret för att minska metanutsläppen.
Effektivare gödsling av åkrarna.
Tyvärr handlar det inte om några dramatiska sänkningar. Sammanlagt skulle åtgärderna kunna kapa utsläppen av växthusgaser med 15-20 procent.

- Att byta diet har mycket större effekt, säger Fredrik Hedenus.

Den som ersätter biffen med kyckling sänker utsläppen med 90 procent. Byter man biff mot bönor blir minskningen hela 99 procent.

Gore kritisk till Obamas klimatpolitik . SVD 20110626

Barack Obama har misslyckats med klimatpolitiken. Det är slutsatsen dras av förre vicepresidenten Al Gore i en mycket lång artikel i tidningen Rolling Stones senaste nummer.
Han anklagar medierna för att vara besatta av den ena perifera historien efter den andra samtidigt som de luras av en välfinansierad nedsmutsande industri som betalar hundratals miljoner dollar varje år till pseudovetenskapsmän som fabricerar felaktiga data.

Tobaksbolagen lyckades i årtionden kväva rönen som tydde på samband mellan rökning och cancer. Nu upprepar industrin som svarar för de största utsläppen framgångsrikt samma taktik fastän enigheten bland forskare är ännu större rörande växthuseffekten, enligt Gore.

– Bästa tillgängliga bevisning tyder bortom allt tvivel på att det vårdslösa utspyendet av växthusgifter i obscent stora kvantiteter har fått exakt de följder som forskare länge förutspått.