2011-02-28
TRANSITIONRÖRELSEN
Stephen Hintons redogörelse för ett möte i Jönköping och om hur vi kan ställa om Sverige med framtidstron som drivmedel.
2011-02-27
Vi räddar miljön genom att människor flyger. Svd 20110225.
"Den globala flygindustrin står idag för två till tre procent av världens alla koldioxidutsläpp."
"Nu står flygindustrin inför en fantastisk möjlighet, en möjlighet där svenska flygbolag kan och ska ligga i absolut framkant. Inom kort kommer biobränsle att finnas certifierat för flyget. Detta bränsle kan fyllas på och blandas direkt med det fossila bränsle som används idag och studier visar att användningen av biobränsle inom luftfarten skulle kunna minska sektorns totala koldioxidutsläpp med upp till 80 procent, jämfört med fossilt flygbränsle."
Kommentar: Synd att man inte talar om vilket bränsle det handlar om och hur mycket kväveoxider m.m. som kommer att släppas ut med detta bränsle.
(Enligt KTH-forskaren Jonas Åkerman är klimatpåverkan från en tur och returresa (för en person) lika står som 1500 mils körning i en normalstor bensinbil. Jonas Å tror att den svenska flygandets klimatpåverkan kommer att överstiga biltrafikens om 10 år.)
/Tord
"Nu står flygindustrin inför en fantastisk möjlighet, en möjlighet där svenska flygbolag kan och ska ligga i absolut framkant. Inom kort kommer biobränsle att finnas certifierat för flyget. Detta bränsle kan fyllas på och blandas direkt med det fossila bränsle som används idag och studier visar att användningen av biobränsle inom luftfarten skulle kunna minska sektorns totala koldioxidutsläpp med upp till 80 procent, jämfört med fossilt flygbränsle."
Kommentar: Synd att man inte talar om vilket bränsle det handlar om och hur mycket kväveoxider m.m. som kommer att släppas ut med detta bränsle.
(Enligt KTH-forskaren Jonas Åkerman är klimatpåverkan från en tur och returresa (för en person) lika står som 1500 mils körning i en normalstor bensinbil. Jonas Å tror att den svenska flygandets klimatpåverkan kommer att överstiga biltrafikens om 10 år.)
/Tord
2011-02-26
Earth Hour – den största miljömanifestation genom tiderna.
Lördagen den 26 mars kl 20.30 är det dags igen för Earth Hour – den största miljömanifestation genom tiderna. Då släcker vi ljuset under en timmes tid för att skicka en signal till världens beslutsfattare om att ta klimatfrågan på allvar.
Gå in på WWF:s sida om Earth Hour genom att klicka på överskriften!
I Eksjö blir det fackeltåg och program i Kyrkan!
/Tord
Gå in på WWF:s sida om Earth Hour genom att klicka på överskriften!
I Eksjö blir det fackeltåg och program i Kyrkan!
/Tord
Antibiotika i miljön tros öka risken för spridning av resistensgener mellan arter
Användningen av antibiotika inom human- och veterinärmedicinen orsakar omfattande resistensproblem globalt. Under selektionstryck från antibiotika svarar bakterier ofta genom att ta upp mobila resistensgener från andra bakterier i sin omgivning.
I denna studie har vi undersökt resistensfaktorer i sediment upp- och nedströms från dels ett indiskt reningsverk som behandlar avloppsvatten från läkemedelsproduktion, dels ett svenskt kommunalt reningsverk.
Masspektroskopisk analys av sediment nedströms det indiska reningsverket visade att upp till 0,9 g/kg av det organiska materialet utgjordes av fluorokinolonen ciprofloxacin.
Resultaten tyder också på att utsläpp av höga halter antibiotika i miljön kan öka risken att mobila resistensgener anrikas och sprids mellan arter och slutligen hamnar i humana patogener. Även om den yttre miljöns roll i utvecklingen av resistenta patogener i dagsläget är svår att uppskatta i kvantitativa termer betonar vår studie behovet av att minimera utsläpp av antibiotika i miljön.
/Tord
I denna studie har vi undersökt resistensfaktorer i sediment upp- och nedströms från dels ett indiskt reningsverk som behandlar avloppsvatten från läkemedelsproduktion, dels ett svenskt kommunalt reningsverk.
Masspektroskopisk analys av sediment nedströms det indiska reningsverket visade att upp till 0,9 g/kg av det organiska materialet utgjordes av fluorokinolonen ciprofloxacin.
Resultaten tyder också på att utsläpp av höga halter antibiotika i miljön kan öka risken att mobila resistensgener anrikas och sprids mellan arter och slutligen hamnar i humana patogener. Även om den yttre miljöns roll i utvecklingen av resistenta patogener i dagsläget är svår att uppskatta i kvantitativa termer betonar vår studie behovet av att minimera utsläpp av antibiotika i miljön.
/Tord
2011-02-22
Tallolja
Enligt annons i SVD 20110220 skall bensinbolaget Preem "med hjälp av en nybyggd fabrik utanför Piteå och ett nytt bioraffinaderi på Hisingen omvandla tallolja och andra gröna råvaror till högklassig diesel. De siktar enl. annonsen på att tillverka tillräckligt mycket för att minska koldioxidutsläppen med sisådär 250000 ton om året (c:a 16 %) Denna diesel skall enl. annonsen gå att tanka på Preem och SÅIFA stationer from 9/4. Det nya bränslet skall heta Preem Evolution Diesel.
/Tord
/Tord
2011-02-20
Plastmärkning
Förpackningstillverkare kan materialmärka sina förpackningar.
Klicka på överskriften för att se hur märkningen ser ut.
Tumregeln är att nr 2,4 och 5 är ok.
Det finns således sju olika plastsorter märkta med trianglar som enligt Sveriges Natur 1/11 består av följande:
1 PET, polyeteneterftalat
PET står för polyeteneterftalat. Det används ofta i dryckesflaskor. Denna plast är slitstark och tålig, passar därför bra i returflaskor. Polyester i tyg är samma sak som PET.
Miljörisk Låg, eventuellt finns risk för läckage av ftalater till drycken i flaskorna. En ny studie visade att vatten i PET-flaskor hade högre halter av hormonstörande ämnen än vatten i glasflaskor.
2 Polyetylen - hög densitet, PE-HD
Detta är en vanlig plast i förpackningar för flytande produkter. Den är kraftigare och tätare än vanlig polyetylen (nummer 4).
Miljörisk Inga i dag kända, bör dock inte upphettas.
3 Polyvinylklorid, PVC (undvik)
PVC används för butikspackning av kött, i byggnadsmaterial, i leksaker med mera. Ämnet är i sig hårt, därför tillsätts mjukgörare i form av ftalater. De kan utgöra en stor andel av produktens totala vikt. Mjukgörarna läcker ut under hela produktens livstid. Ftalater är hormonpåverkande, stör fortplantningen och det finns studier som påvisar risk för barnallergier.
Miljörisk Undvik om du kan.
4 Polyetylen - låg densitet , PE-LD
Det här är materialet som vanliga plastpåsar görs av.
Miljörisk Inga i dag kända, bör dock inte upphettas.
5 Polypropylen, PP
Polypropylen är vanlig i förpackningar som ska tåla att bli varma, exempelvis till färdigmat som värms i micron, men finns i alla slags livsmedelsförpackningar.
Miljörisk Inga i dag kända.
6 Polystyren, PS (undvik)
Polystyren är en relativt hård plast som används flitigt till bland annat leksaker, köksmaskiner, datorer och yoghurtburkar. Används i expanderad form i cellplast, exempelvis i köttråg från mataffären. Tidigare har cellplast blåsts upp med hjälp av olika ozonnedbrytande ämnen. Cellplast kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel.
Miljörisk Undvik om du kan.
7 Övriga plaster (undvik)
Sjuan återfinns på mängder av olika plastprodukter, allt från cd-fodral till nappflaskor och matlådor. Den svarta plaststekspaden till teflonpannan är gjord av polyamid. Nylon är en polyamidplast. ABS-plast är vanlig i plastkonstruktioner av olika slag, kanske i din dammsugare. Här finns också bioplaster. Dessa plaster förknippas inte med risker. Men i gruppen finns också bland annat polykarbonat som är en hård och glasklar plast, finns kanske i din tillbringare hemma. Polykarbonat innehåller det hormonpåverkande ämnet bisfenol A. Från och med mars inför EU förbud av bisfenol A i nappflaskor.
Miljörisk Undvik om du kan, i synnerhet i "matnära" tillämpningar.
/Tord
Klicka på överskriften för att se hur märkningen ser ut.
Tumregeln är att nr 2,4 och 5 är ok.
Det finns således sju olika plastsorter märkta med trianglar som enligt Sveriges Natur 1/11 består av följande:
1 PET, polyeteneterftalat
PET står för polyeteneterftalat. Det används ofta i dryckesflaskor. Denna plast är slitstark och tålig, passar därför bra i returflaskor. Polyester i tyg är samma sak som PET.
Miljörisk Låg, eventuellt finns risk för läckage av ftalater till drycken i flaskorna. En ny studie visade att vatten i PET-flaskor hade högre halter av hormonstörande ämnen än vatten i glasflaskor.
2 Polyetylen - hög densitet, PE-HD
Detta är en vanlig plast i förpackningar för flytande produkter. Den är kraftigare och tätare än vanlig polyetylen (nummer 4).
Miljörisk Inga i dag kända, bör dock inte upphettas.
3 Polyvinylklorid, PVC (undvik)
PVC används för butikspackning av kött, i byggnadsmaterial, i leksaker med mera. Ämnet är i sig hårt, därför tillsätts mjukgörare i form av ftalater. De kan utgöra en stor andel av produktens totala vikt. Mjukgörarna läcker ut under hela produktens livstid. Ftalater är hormonpåverkande, stör fortplantningen och det finns studier som påvisar risk för barnallergier.
Miljörisk Undvik om du kan.
4 Polyetylen - låg densitet , PE-LD
Det här är materialet som vanliga plastpåsar görs av.
Miljörisk Inga i dag kända, bör dock inte upphettas.
5 Polypropylen, PP
Polypropylen är vanlig i förpackningar som ska tåla att bli varma, exempelvis till färdigmat som värms i micron, men finns i alla slags livsmedelsförpackningar.
Miljörisk Inga i dag kända.
6 Polystyren, PS (undvik)
Polystyren är en relativt hård plast som används flitigt till bland annat leksaker, köksmaskiner, datorer och yoghurtburkar. Används i expanderad form i cellplast, exempelvis i köttråg från mataffären. Tidigare har cellplast blåsts upp med hjälp av olika ozonnedbrytande ämnen. Cellplast kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel.
Miljörisk Undvik om du kan.
7 Övriga plaster (undvik)
Sjuan återfinns på mängder av olika plastprodukter, allt från cd-fodral till nappflaskor och matlådor. Den svarta plaststekspaden till teflonpannan är gjord av polyamid. Nylon är en polyamidplast. ABS-plast är vanlig i plastkonstruktioner av olika slag, kanske i din dammsugare. Här finns också bioplaster. Dessa plaster förknippas inte med risker. Men i gruppen finns också bland annat polykarbonat som är en hård och glasklar plast, finns kanske i din tillbringare hemma. Polykarbonat innehåller det hormonpåverkande ämnet bisfenol A. Från och med mars inför EU förbud av bisfenol A i nappflaskor.
Miljörisk Undvik om du kan, i synnerhet i "matnära" tillämpningar.
/Tord
2011-02-19
Millennium Echosystem Assessment
What is the Millennium Ecosystem Assessment (MA)?
The Millennium Ecosystem Assessment (MA) was called for by the United Nations Secretary-General Kofi Annan in 2000. Initiated in 2001, the objective of the MA was to assess the consequences of ecosystem change for human well-being and the scientific basis for action needed to enhance the conservation and sustainable use of those systems and their contribution to human well-being. The MA has involved the work of more than 1,360 experts worldwide. Their findings, contained in five technical volumes and six synthesis reports, provide a state-of-the-art scientific appraisal of the condition and trends in the world’s ecosystems and the services they provide (such as clean water, food, forest products, flood control, and natural resources) and the options to restore, conserve or enhance the sustainable use of ecosystems.
Detta är en mycket ambitiös genomgång av jordens echosystemtjänster.
Användbara "Slide Presentations" finns under "Resources".
The Millennium Ecosystem Assessment (MA) was called for by the United Nations Secretary-General Kofi Annan in 2000. Initiated in 2001, the objective of the MA was to assess the consequences of ecosystem change for human well-being and the scientific basis for action needed to enhance the conservation and sustainable use of those systems and their contribution to human well-being. The MA has involved the work of more than 1,360 experts worldwide. Their findings, contained in five technical volumes and six synthesis reports, provide a state-of-the-art scientific appraisal of the condition and trends in the world’s ecosystems and the services they provide (such as clean water, food, forest products, flood control, and natural resources) and the options to restore, conserve or enhance the sustainable use of ecosystems.
Detta är en mycket ambitiös genomgång av jordens echosystemtjänster.
Användbara "Slide Presentations" finns under "Resources".
Billig antibiotika från Indien hotar svensk folkhälsa. (Ny Teknik 20110218)
Nu är det bevisat. Västvärldens tillverkning av billiga läkemedel i Indien ger upphov till stora mängder antibiotikaresistenta bakterier. Bakom resultaten ligger svenska forskare.
I bottensedimentet utanför det stora indiska reningsverket i Hyderabad, som tar emot vatten från runt 90 läkemedelsfabriker, hittade forskarna 37 resistensgener.
Det kan jämföras med 1 gen som finns i referensmaterialet från Sverige.
Vad kan antibiotikaresistenta bakterier i flodsedimentet få för följder för människors hälsa?
- Dels finns det sjukdomsframkallade bakterier ute i naturen, till exempel kolera och salmonella, som direkt kan bli resistenta mot antibiotika, säger Joakim Larsson vid Göteborgs universitet.
- Dels skyfflar bakterier oavbrutet gener mellan varandra. Det gör att ofarliga bakterier ibland kan föra över resistensgener till bakterier som gör oss sjuka, säger han.
I bottensedimentet utanför det stora indiska reningsverket i Hyderabad, som tar emot vatten från runt 90 läkemedelsfabriker, hittade forskarna 37 resistensgener.
Det kan jämföras med 1 gen som finns i referensmaterialet från Sverige.
Vad kan antibiotikaresistenta bakterier i flodsedimentet få för följder för människors hälsa?
- Dels finns det sjukdomsframkallade bakterier ute i naturen, till exempel kolera och salmonella, som direkt kan bli resistenta mot antibiotika, säger Joakim Larsson vid Göteborgs universitet.
- Dels skyfflar bakterier oavbrutet gener mellan varandra. Det gör att ofarliga bakterier ibland kan föra över resistensgener till bakterier som gör oss sjuka, säger han.
2011-02-18
TEEB
The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) study is a major international initiative to draw attention to the global economic benefits of biodiversity, to highlight the growing costs of biodiversity loss and ecosystem degradation, and to draw together expertise from the fields of science, economics and policy to enable practical actions moving forward.
TEEB har tillkommit på uppdrag av: The German Federal Ministry for the Environment and the European Commission, with the support of several other partners, have jointly initiated preparatory work for this global study, which is named 'The Economics of Ecosystems & Biodiversity (TEEB)
(Se: http://ec.europa.eu/environment/nature/biodiversity/economics/)
/Tord
TEEB har tillkommit på uppdrag av: The German Federal Ministry for the Environment and the European Commission, with the support of several other partners, have jointly initiated preparatory work for this global study, which is named 'The Economics of Ecosystems & Biodiversity (TEEB)
(Se: http://ec.europa.eu/environment/nature/biodiversity/economics/)
/Tord
IPBES
The “Intergovernmental Platform on Biodiversity and Ecosystem Services” is a mechanism proposed to further strengthen the science-policy interface on biodiversity and ecosystem services, and add to the contribution of existing processes that aim at ensuring that decisions are made on the basis of the best available scientific information on conservation and sustainable use of biodiversity and ecosystem services. IPBES is proposed as a broadly similar mechanism to the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC).
Grönlands is smälter snabbt (SVD 20110123)
Grönlands glaciärer smälte rekordmycket under 2010. Smältsäsongen var nästan två månader längre än normalt. Dessutom föll ovanligt lite snö, vilket gör att solens strålar går hårdare åt isen, visar en ny forskarrapport.
2010 var ett av de varmaste sedan mätningarna började på 1870- talet. Medeltemperaturen har stigit mest vid polerna där det är särskilt intressant att följa hur inlandsisarna påverkas eftersom havsnivån stiger när de smälter.
Forskarna bygger sin analys på satellitmätningar.
Idén med projektet är att förbättra datormodellerna genom att pytsa in mätdata från satelliter och väderstationer, säger Marco Tedesco vid City College i New York till New York Times.
Undersökningen publiceras i tidskriften Environmental research letters.
Uppgifterna förvånar inte glaciärforskaren Margareta Hansson vid Stockholms universitet.De senaste åren har man sett tydliga spår på Arktis och Grönland att uppvärmningen går snabbt. Smältning på ytan som man har tittat på här reagerar direkt på klimatet, säger hon.
Rapporten bekräftar att det sker en uppvärmning.
– Den totala avsmältningen kan accelerera och då kan det få en stor betydelse för havsnivån, säger Margareta Hansson.
2010 var ett av de varmaste sedan mätningarna började på 1870- talet. Medeltemperaturen har stigit mest vid polerna där det är särskilt intressant att följa hur inlandsisarna påverkas eftersom havsnivån stiger när de smälter.
Forskarna bygger sin analys på satellitmätningar.
Idén med projektet är att förbättra datormodellerna genom att pytsa in mätdata från satelliter och väderstationer, säger Marco Tedesco vid City College i New York till New York Times.
Undersökningen publiceras i tidskriften Environmental research letters.
Uppgifterna förvånar inte glaciärforskaren Margareta Hansson vid Stockholms universitet.De senaste åren har man sett tydliga spår på Arktis och Grönland att uppvärmningen går snabbt. Smältning på ytan som man har tittat på här reagerar direkt på klimatet, säger hon.
Rapporten bekräftar att det sker en uppvärmning.
– Den totala avsmältningen kan accelerera och då kan det få en stor betydelse för havsnivån, säger Margareta Hansson.
2011-02-17
Arlanda tar strid mot utsläppstaket .(Miljörapporten direkt 20110717)
Swedavia som driver Arlanda flygplats förbereder sig för strid i domstolarna för att slippa det fulla ansvaret för utsläppen från biltrafiken till och från Arlanda.
Kommentar: Det är ju intressant att Arlanda har ansvar för biltrafiken till och från flygplatsen, men hur de kan styra detta får man inte veta.
/Tord
Kommentar: Det är ju intressant att Arlanda har ansvar för biltrafiken till och från flygplatsen, men hur de kan styra detta får man inte veta.
/Tord
2011-02-16
Klimatpiloterna Askersund och Laxå.( Projektledare Johanna Björklund)
De tio pilothushållen har under drygt ett år fått lära sig att leva mer klimatsmart. Under året har alla tio pilothushållen minskat den del av utsläppen av växthusgaser som de själva kan påverka med omkring 30 %, sammanlagt 53 ton, se samtliga resultat i pressreleasenPDF. Några hushåll har lyckats halvera de utsläpp som bostadens el och uppvärmning orsakar genom att byta till grön el eller investera i en värmepump. Färre flygresor, byte till etanolbil eller ett mer eftertänksamt bilresande har oväntat nog gjort att några halverat sina utsläpp även från resande. Mat var det område där piloterna själva upplevde att det var enklast och roligast att minska, eftersom man handlar så ofta och att lära sig laga klimatsmarta rätter har varit en spännande utmaning.
2011-02-15
Klimatpiloterna i Kalmar
Klimatpiloterna i Kalmar är i mål med alla utmaningarna och resultaten är imponerande. I snitt lyckades de tolv hushållen minska sina utsläpp med en tredjedel (32%).
Totalt innebär det en minskning med hela 53 ton växthusgaser under ett års tid. 53 ton motsvarar t.ex. 22 flygresor till Thailand tur och retur, eller att köra 10 varv runt jorden, 40 000 mil, med en bil som drar 0,5l.
Totalt innebär det en minskning med hela 53 ton växthusgaser under ett års tid. 53 ton motsvarar t.ex. 22 flygresor till Thailand tur och retur, eller att köra 10 varv runt jorden, 40 000 mil, med en bil som drar 0,5l.
2011-02-14
Svenskarnas flygresor på väg bli största miljöboven
Svenskarnas flygresor ger mycket stora utsläpp av växthusgaser. Om inget görs kommer flyget att släppa ut mer än biltrafiken inom tio år, varnar trafikforskaren Jonas Åkerman vid KTH i Stockholm.
Med data från resvaneundersökningen 2006 har han räknat fram följande: svenskarnas in- och utrikesflyg uppgick till 37 miljarder passagerarkilometer, eller 410 mil per person, under 2006.
Det gav utsläpp på 8,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, varav utrikesflyget svarade för 7,7 miljoner ton, säger han.
Siffran ska jämföras med utsläppen från samtliga 4,3 miljoner personbilar i Sverige under samma år: 12,5 miljoner ton koldioxid. Siffran hade sjunkit till 12,1 miljon ton 2009.
En Thailandsresa ger närmare 2,5 ton koldioxidekvivalenter per person. Det är ungefär lika mycket som 1 500 mils körning med en normalstor bensinbil, säger Jonas Åkerman, som forskar vid avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH.
– Samhällets totala utsläpp behöver minska med 80–90 procent om vi ska klara Sveriges och EU:s mål att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader, säger han.
Den övergripande slutsatsen i avhandlingen är att förbättrad fordonsteknik och högre andel icke-fossila bränslen är nödvändigt, men att ökningstakten för främst bilresande, flygresande och lastbilstransporter behöver brytas.
– Ekonomiska styrmedel måste till, inte minst klimatskatter och moms på flyget. Det behövs också trängsel- och miljöavgifter för bilar i stadsområden och kilometerskatter för lastbilar, säger han.
– Och det håller inte att satsa på alla transportslag och samtidigt nå klimatmålen. Det krävs i stället en konsekvent prioritering av cykeltransporter, kollektivtrafik och IT-lösningar, säger Jonas Åkerman.
Med data från resvaneundersökningen 2006 har han räknat fram följande: svenskarnas in- och utrikesflyg uppgick till 37 miljarder passagerarkilometer, eller 410 mil per person, under 2006.
Det gav utsläpp på 8,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, varav utrikesflyget svarade för 7,7 miljoner ton, säger han.
Siffran ska jämföras med utsläppen från samtliga 4,3 miljoner personbilar i Sverige under samma år: 12,5 miljoner ton koldioxid. Siffran hade sjunkit till 12,1 miljon ton 2009.
En Thailandsresa ger närmare 2,5 ton koldioxidekvivalenter per person. Det är ungefär lika mycket som 1 500 mils körning med en normalstor bensinbil, säger Jonas Åkerman, som forskar vid avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH.
– Samhällets totala utsläpp behöver minska med 80–90 procent om vi ska klara Sveriges och EU:s mål att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader, säger han.
Den övergripande slutsatsen i avhandlingen är att förbättrad fordonsteknik och högre andel icke-fossila bränslen är nödvändigt, men att ökningstakten för främst bilresande, flygresande och lastbilstransporter behöver brytas.
– Ekonomiska styrmedel måste till, inte minst klimatskatter och moms på flyget. Det behövs också trängsel- och miljöavgifter för bilar i stadsområden och kilometerskatter för lastbilar, säger han.
– Och det håller inte att satsa på alla transportslag och samtidigt nå klimatmålen. Det krävs i stället en konsekvent prioritering av cykeltransporter, kollektivtrafik och IT-lösningar, säger Jonas Åkerman.
2011-02-13
Ransbysätter
Bygdeföreningen
Ransbysätter/Älgsjöbergs Bygdeförening är namnet på den lokala bygdeföreningen här i Ransbysätter. Den bildades 1991 och står bakom många av de aktiviteter som anordnas här i bygden. Den s.k. Gröna Dalen-veckan har t.ex. hållits varje år sedan starten 1994. Ransbysätters gamla skola är numera Bygdegård och har nyligen genomgått en grundlig upprustning.
Under december 2005 hölls också för första gången Matmarknaden i Ransbysätter. Det blev en lyckad tillställning som är tänkt att komma tillbaka varje år.
På vår sajt presenterar vi den lokala bygdeföreningens historia och olika verksamhetsområden
samt något om övriga aktiviteter i Ransbysätter med omgivningar.
För dig som inte är hemma i dessa trakter kan vi tala om att Ransbysätter är en liten by
som ligger cirka 8 km öster om Lysvik
Ransbysätter/Älgsjöbergs Bygdeförening är namnet på den lokala bygdeföreningen här i Ransbysätter. Den bildades 1991 och står bakom många av de aktiviteter som anordnas här i bygden. Den s.k. Gröna Dalen-veckan har t.ex. hållits varje år sedan starten 1994. Ransbysätters gamla skola är numera Bygdegård och har nyligen genomgått en grundlig upprustning.
Under december 2005 hölls också för första gången Matmarknaden i Ransbysätter. Det blev en lyckad tillställning som är tänkt att komma tillbaka varje år.
På vår sajt presenterar vi den lokala bygdeföreningens historia och olika verksamhetsområden
samt något om övriga aktiviteter i Ransbysätter med omgivningar.
För dig som inte är hemma i dessa trakter kan vi tala om att Ransbysätter är en liten by
som ligger cirka 8 km öster om Lysvik
Välkommen till Änggärdet Sveriges första ekoenhet.
På gården Änggärdet i Sörmland bildas just nu Sveriges första ekoenhet. En plats där du som medlem erbjuds ekologiskt boende, en hållbar livsstil, närhet till naturen, matsäkerhet och gemenskap. En möjlighet att själv bli en del av omställningen till ett mer hållbart och resilient samhälle. Och samtidigt uppleva glädjen i att arbeta tillsammans med andra mot ett gemensamt mål.
Vill du vara med och följa utvecklingen av Änggärdet, diskutera olika lösningar, delta i våra aktiviteter eller rentav bli medlem i föreningen? Registrera dig i vårt nätverk så får du all information du behöver.
Vill du vara med och följa utvecklingen av Änggärdet, diskutera olika lösningar, delta i våra aktiviteter eller rentav bli medlem i föreningen? Registrera dig i vårt nätverk så får du all information du behöver.
Doing what works! Lennart Svahn from "Gröna Dalen" (Green Valley) Community
Träffa Lennart Svahn från Gröna Dalen /Ransbysätter i Värmland;
Lennart är eldsjälen som fått en hel dal att leva på nytt med helt ekologiska och hållbara lösningar. Bygdföreningen är självförsörjande på el och har stor egentillverkning av ekologiska matprodukter såsom: biodynamiskt mjöl från egen kvarn, bageri, charkprodukter från egna djur, biodling, mejeri med egna mjölk och ostprodukter. Numera bor ca. 60 hushåll i dalen på en areal om sammanlagt ca. 300 hektar.
Lennart berättar om vägen dit sedan 1991 när han köpte en övergiven skola for en krona. Självklart ekologisk vegetarisk middag och föreläsning med dialog till självkostnadspris 200.- kr./person (100.- kr. utan middag). Föreläsningen börjar kl. 18.00
Tidpunkt: 28 Februari 2011 från 17.00 till 20.00
Plats: Open World Café & Gallery
Gata: Sätraängsvägen 134
Ort/Stad : Danderyd, Stockholm
Lennart är eldsjälen som fått en hel dal att leva på nytt med helt ekologiska och hållbara lösningar. Bygdföreningen är självförsörjande på el och har stor egentillverkning av ekologiska matprodukter såsom: biodynamiskt mjöl från egen kvarn, bageri, charkprodukter från egna djur, biodling, mejeri med egna mjölk och ostprodukter. Numera bor ca. 60 hushåll i dalen på en areal om sammanlagt ca. 300 hektar.
Lennart berättar om vägen dit sedan 1991 när han köpte en övergiven skola for en krona. Självklart ekologisk vegetarisk middag och föreläsning med dialog till självkostnadspris 200.- kr./person (100.- kr. utan middag). Föreläsningen börjar kl. 18.00
Tidpunkt: 28 Februari 2011 från 17.00 till 20.00
Plats: Open World Café & Gallery
Gata: Sätraängsvägen 134
Ort/Stad : Danderyd, Stockholm
2011-02-07
Äntligen ett globalt avtal
Det globala miljöarbetet har fått upp farten igen. Efter fjolårets klimatfiasko i Köpenhamn blev det ett genombrott på FN-mötet i Nagoya. Världens länder enades om nya tag för att skydda den biologiska mångfalden.
Trots år av förhandlingar rådde djup oenighet om ett ABS-protokoll, som skulle konkretisera konventionen om biologisk mångfald. ABS står för ?Access and Benefit Sharing? och handlar om tillträde till genetiska resurser och rättvis fördelning av vinsterna när natur utnyttjas. Industriländerna fokuserade på tillträdet, för att utveckla nya mediciner och utsäden, och utvecklingsländerna på fördelningsfrågan, att de också har rätt att ta del av vinster som företag gör när de använder mångfalden industriellt.
Trots utmaningarna enades man och ett protokoll blir juridiskt bindande när 50 länder backat upp det på hemmaplan. Då får vi äntligen ett globalt avtal som kan blockera mycket av det rofferi som vissa företag ägnat sig åt när de själva lagt beslag på mångfaldens skatter.
ABS-avtalet är skäl nog att applådera miljödiplomatin,
men framgångarna sträckte sig längre, delvis tack vare goda insatser från de skickliga svenska förhandlarna och från en starkt engagerad miljöminister Andreas Carlgren. Efter ländernas misslyckande att hejda förlusterna av biologisk mångfald till år 2010 slog Nagoyamötet fast nya visioner och målsättningar.
Trots år av förhandlingar rådde djup oenighet om ett ABS-protokoll, som skulle konkretisera konventionen om biologisk mångfald. ABS står för ?Access and Benefit Sharing? och handlar om tillträde till genetiska resurser och rättvis fördelning av vinsterna när natur utnyttjas. Industriländerna fokuserade på tillträdet, för att utveckla nya mediciner och utsäden, och utvecklingsländerna på fördelningsfrågan, att de också har rätt att ta del av vinster som företag gör när de använder mångfalden industriellt.
Trots utmaningarna enades man och ett protokoll blir juridiskt bindande när 50 länder backat upp det på hemmaplan. Då får vi äntligen ett globalt avtal som kan blockera mycket av det rofferi som vissa företag ägnat sig åt när de själva lagt beslag på mångfaldens skatter.
ABS-avtalet är skäl nog att applådera miljödiplomatin,
men framgångarna sträckte sig längre, delvis tack vare goda insatser från de skickliga svenska förhandlarna och från en starkt engagerad miljöminister Andreas Carlgren. Efter ländernas misslyckande att hejda förlusterna av biologisk mångfald till år 2010 slog Nagoyamötet fast nya visioner och målsättningar.
Matsäkerhet Spåra kaffet
Vårt eget ICA Kaffe är godkänt av en oberoende organisation som heter Utz Certified. Utz Certified är en holländsk och guatemalsk organisation.
Vad innebär Utz Certified i praktiken?
* Att kemikalier används så lite som möjligt, och på ett ansvarsfullt sätt.
* Att stor hänsyn tas till medarbetarnas hälsa och säkerhet.
* Att det finns skola och sjukvård för både arbetare och deras familjer.
* Att det finns rättigheter att bilda fackförening och föra gemensamma förhandlingar.
* Att det finns god dokumentation av odlingsytor, historia, jordmån och kemikalieanvändning.
* Att odlaren har god uppföljning av jordegenskaper, skugga m m.
* Att det finns full spårbarhet på kaffet.
Vad innebär Utz Certified i praktiken?
* Att kemikalier används så lite som möjligt, och på ett ansvarsfullt sätt.
* Att stor hänsyn tas till medarbetarnas hälsa och säkerhet.
* Att det finns skola och sjukvård för både arbetare och deras familjer.
* Att det finns rättigheter att bilda fackförening och föra gemensamma förhandlingar.
* Att det finns god dokumentation av odlingsytor, historia, jordmån och kemikalieanvändning.
* Att odlaren har god uppföljning av jordegenskaper, skugga m m.
* Att det finns full spårbarhet på kaffet.
2011-02-06
Odling av pangasiusfisk tär på Vietnams miljö
På kort tid har den vita matfisken pangasius, vietnamesisk hajmal, tagit sig in i de svenska fiskdiskarna. Fisken har marknadsförts som ett alternativ till den utfiskade torsken, men Ekots granskning visar att pangasiusfisken som odlas i dammar i Vietnam, står för stora utsläpp och bidrar till utfiskningen av haven.
Fisken har också behandlats med antibiotika så att bakterierna blivit resistenta!
/Tord
Fisken har också behandlats med antibiotika så att bakterierna blivit resistenta!
/Tord
2011-02-01
Totalförbud mot kvicksilver fortsatt med i förhandlingarna
Det andra förhandlingsmötet om en ny global kvicksilverkonvention avslutades idag i Chiba, Japan. Möjligheten till totalförbud mot kvicksilver finns fortfarande kvar på förhandlingsbordet.
- Vi behöver en konvention på global nivå som omfattar hela livscykeln från brytning till slutförvar av kvicksilver, men mycket arbete återstår. Sverige kommer fortsätta att verka för ett totalförbud mot kvicksilver, säger miljöminister Andreas Carlgren i en kommentar till resultatet i Japan.
/Tord
- Vi behöver en konvention på global nivå som omfattar hela livscykeln från brytning till slutförvar av kvicksilver, men mycket arbete återstår. Sverige kommer fortsätta att verka för ett totalförbud mot kvicksilver, säger miljöminister Andreas Carlgren i en kommentar till resultatet i Japan.
/Tord
Miljöstyrningsrådet - Vägledning för hållbar upphandling
Miljöstyrningsrådet arbetar för att bidra till en hållbar utveckling genom att stödja företag och offentlig förvaltning i deras miljöarbete på ett strategiskt och kostnadseffektivt sätt. Med tre huvudsakliga verktyg och tjänster erbjuder Miljöstyrningsrådet vägledning för hållbar upphandling, miljöledning och miljörelaterad produktinformation.
Miljöstyrningsrådet har (enl. Miljörapporten direkt) fått i uppdrag att ta fram vägledningar och konkreta råd för upphandlingar inom FN. Miljöstyrningsrådet får uppdraget efter att FN identifierat organisationen som ledande inom hållbar upphandling.
/Tord
Miljöstyrningsrådet har (enl. Miljörapporten direkt) fått i uppdrag att ta fram vägledningar och konkreta råd för upphandlingar inom FN. Miljöstyrningsrådet får uppdraget efter att FN identifierat organisationen som ledande inom hållbar upphandling.
/Tord
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)