Från SVD 20091220: Avtalets viktigaste punkter

Köpenhamnsöverenskommelsen i korthet:

1. Temperaturökning
Ökningen av den globala medeltemperaturen bör inte överskrida max två grader jämfört med medeltemperaturen före industrialiseringen. Men det är inte ett tydligt angivet mål, utan beskrivs i mer allmänna ordalag att de länder som ansluter sig till avtalet medger den vetenskapliga synen att temperaturökningen ska hållas under den siffran.

2 Finansiering
Överenskommelsen innehåller 30 miljarder dollar, 210 miljarder kronor, för de kommande tre åren till de fattigaste utvecklingsländerna för att de ska kunna hantera effekterna av ett förändrat klimat. Japan står för 11 miljarder dollar, EU 10,6 miljarder och USA 3,6 miljarder.

Från år 2020 ska rika länder gemensamt bidra med 100 miljarder dollar årligen i klimatpengar. För utvecklingsländerna är det viktigt att dessa pengar inte tas från nationella biståndsbudgetar utan är additionella.

3. Rapportering av utsläppsminskningarna
En känslig fråga som bland annat Kina anser hotar den nationella integriteten. Men det är ett krav från USA att åtgärderna är kontrollerbara. Industriländerna ska anmäla sina utsläppsminskningsmål till FN:s klimatkonvention.

Vad händer nu?
Eftersom det inte blev ett avtal utan bara en "notering" under klimatkonventionen så blir det inget extra möte i sommar som var tanken för att få till stånd ett juridiskt bindande klimatavtal.

Ett ordinarie möte, Cop 16, (conference of the parties) hålls i Mexiko i november 2010. Köpenhamnsdeklarationen kan tas upp där för ett fortsatt arbete med ett klimatavtal, men det är inte tvunget.

Kyotoprotokollets första åtagandeperiod går ut 2012. Antingen förlängs det eller så hinner det lyftas in i ett nytt avtal som omfattar alla länder.

Kommentar: Att pengar till u-länderna utlovats borde vara bra men varför inga pengar 2013-2020?
/Tord

Från Ny Teknik 20091209: Befintlig teknik knäcker klimathotet

"Redan befintlig teknik kan i stor utsträckning lösa klimatproblemen. Men för att hantera utmaningarna så effektivt som möjligt behöver de tekniska lösningarna raffineras och ny teknik göras ekonomiskt gångbar."

"Det är några av slutsatserna från projektet Future Climate - Engineering Solutions, där 12 ingenjörsorganisationer från bland annat Sverige, Danmark, USA, Indien och Australien deltagit."

"För en snabb omställning behöver vi övertyga dem som fortfarande inte inser allvaret i klimathotet. Vissa resonerar fortfarande som den som hoppar från flygplanet och halvvägs ner konstaterar att så här långt har ju allt gått bra..."

"De mest lönsamma åtgärderna är normalt att spara på resurser som material och energi. Genom att minska energiinsatsen och materialåtgången för att lösa en given uppgift, blir det inte bara en minskad klimatpåverkan, utan också en ökad konkurrenskraft för leverantören."

"För länder som Sverige är detta det allra viktigaste, långsiktigt. För att genomföra den här typen av åtgärder behövs goda exempel, lite fantasi och kapital för investeringar."

"Därefter är det intressant att byta ut fossila, ändliga energikällor mot förnybara. Det talas mycket om detta, men för att det ska ske behövs fler ekonomiska styrmedel."

"Skatter på fossila bränslen och investeringsstöd för ny teknik i kombination behövs."

"För att summera det sagda är vårt budskap att vi kan klara att göra oss fossilbränslefria inom en rimlig tidsperiod, utan att kostnaden behöver vara oöverstiglig."

"Tvärtom kommer vår konkurrenskraft att öka, då vi samtidigt blir effektivare, vilket säkrar jobben långsiktigt. För att travestera Barack Obama: "We can do it! Let’s do it!"

Ulf Bengtsson, ordförande Sveriges Ingenjörer

Erik Dahlquist, professor i energiteknik, Mälardalens högskola

Peter Ewerstrand, ansvarig för CO2reduktion, Volvo Car Corporation

Från Ny Teknik 20091216: Grönt ljus för Vattenfalls tyska koldioxidprojekt

"Vattenfalls planerade demonstrationsanläggning för koldioxidfångst vid det tyska brunkolsverket i Jänschwalde får närmare två miljarder kronor i EU-stöd. Fem andra liknande projekt får lika mycket var.

EU:s energikommissionär Andris Piebalgs gav i dag grönt ljus för stöd till sex europeiska CCS-projekt där koldioxiden ska fångas in direkt vid kolkraftverken och sedan begravas i underjordiska sand- och saltlager.

Det är pengar som EU-kommissionen avsatte till grön teknikutveckling i somras – totalt över 40 miljarder kronor till CCS-projekt, vindkraft till havs och till nya el- och gasnät.

Det var ett sätt för EU att möta lågkonjunkturen med ekonomiska stimulanser till projekt med teknikhöjd och miljöprofil. Programmet heter European Energy Programme for Recovery EEPR.

Ska vara klar 2015
Den nya anläggningen får en elektrisk effekt på 385 MW och kan fånga upp över 90 procent av den koldioxid som frigörs när kolet bränns, enligt Bjarne Korshöj."

Demonstrationsanläggningen i Jänschwalde blir alltså 10 ggr så stor som pilotanläggningen Schwarze Pumpe. Kruxet är att ingen vill tillåta CO2-lagring "under" sig.
/Tord".

Från Ny Teknik 20091216: Helsingborg först med Volvos flytande biogas

"Ett svenskt företag blir först i världen att tillverka flytande biogas med en patenterad teknik som utvecklats med riskpengar från Volvo."

För att kunna göra gasen flytande renas den lustigt nog först med koldioxid!
/Tord

Från Ny Teknik 20091216: Han bygger den svenska elbilen

"För ett år sedan var han delägare i en liten byggfirma och kämpade för att få ekonomin att gå runt. I dag är Uppsalabon Thomas Bergfjord centrum i Sveriges största elbilsprojekt."

"Hela elbilseliten stöder Saab-projektet".

Hoppas att detta projekt kan byggas in i någon annan bil nu när SAAB skall lägga ned!
/Tord

Från Ny Teknik 20091216: Femfaldiga vindkraften till 2020

"Låt vindkraften expandera till 10 TWh på årsbasis fram till år 2020, uppmanar medlemmar av KVA sina kritiker på Energimyndigheten och Näringsdepartementet. Undersök samtidigt hur resurserna ska användas för att ytterligare minska de fossila bränslena."

I artikeln diskuteras hur mycket vindkraften kan byggas ut med hänsyn till den "reglerkraft" som behövs. Kungl. Vetenskapsakademin (KVA) anser att vindkraften inte bör överstiga 10 TWH/år (en femfaldig ökning) medan Energimyndigheten (Tomas Kåberger) och Näringsdepartementet (Ola Alterå) anser att en utbyggnad till 30 TWH är möjlig.
/Tord

Från DN 200912: Uttalande av Kungliga Vetenskapsakademien (KVA). ”Extrema oväder hänger inte ihop med ett varmare klimat”

Kungliga Vetenskapsakademien går in i klimatdebatten: Klimatsystemets respons på yttre påverkan är komplex och vår kunskap kommer aldrig att bli fullständig. Men detta får dock inte tas som intäkt för att förringa klimatproblemets allvar. Samtidigt som det vetenskapliga arbetet måste fortsätta, är det enda samhälleligt ansvarsfulla förhållningssättet att vidta kraftfulla åtgärder för att begränsa riskerna, skriver professorerna Lennart Bengtsson, Stefan Claesson, Henning Rodhe och Gunnar Öquist, samtliga ledamöter i KVA.
Sedan ungefär 1900 har den globala medeltemperaturen vid jordytan ökat med mellan 0,6 och 0,8 grader celsius.
Under de senaste 150 åren har atmosfärens koncentration av CO2 och CH4 ökat och det finns starka tecken på att de nu har nått de högsta nivåerna på åtminstone 800 000 år.
Den nuvarande uppfattningen är att nettoeffekten av alla partiklar är en nedkylning som uppskattas ha dolt en betydande del av det senaste århundradets förväntade uppvärmning.
Det finns inte några tillförlitliga indikationer på långsiktiga variationer i solstrålningen utöver solfläckarnas välkända 11-årscykel.
Baserat på detaljerade teoretiska studier och modelleringar drar FN:s klimatpanel (IPCC) slutsatsen att den observerade uppvärmningen av klimatet från ungefär 1970 är i allmän överensstämmelse med ökningen av växthusgaser och aerosoler. Följaktligen menar IPCC att detta är den mest troliga orsaken bakom den nuvarande globala uppvärmningen.
Den långsamma omställningen till alternativ till förbränningen av fossila bränslen och biomassa, sammantaget med världens ökande energibehov, gör att halten av CO2 förväntas fortsätta öka kraftigt under det närmaste århundradet. På längre sikt kommer begränsningar i kolvätekällor sannolikt att minska den framtida ökningen av antropogena (av människan skapade) utsläpp.
Inte desto mindre är effekten av CO2-ackumulationen i atmosfären, kopplad till den långa uppehållstiden i atmosfären, ett allvarligt problem. Utan aktiva motåtgärder kan en hög koncentration av CO2 finnas kvar i tusentals år.
Baserat på olika utsläppsscenarier har IPCC genomfört modellsimuleringar för att uppskatta effekten av antropogena växthusgaser och aerosoler på klimatet under de kommande 100 åren. Dessa studier tyder på en global uppvärmning mot slutet av 2000-talet om 1,5–3,5 grader celsius.

Kommentar: Som alla seriösa vetenskapsmän uttalar de sig försiktigt. Men summan av kardemumman är ju att utsläppen av växthusgaser måste minska. /Tord

Från SVD 20091213: 30 år med miljöfokus

Porträtt av Al Gore!
/Tord

Från SVD 20091214: "Isen och snön kräver akut handling"

"En häftigt ringande larmklocka från kryosfärens alla hörn. Så beskriver Norges utrikesminister Jonas Gahr Störe en rapport om kryosfären - de snö- och istäckta delarna av jorden."
"Sot bidrar med 12 procent av den globala uppvärmningen och svärtar isen och snön så att avsmältningen ökar dramatiskt. Metan står för 25 procent."
/Tord

Miljonprogrammet kan bli lönsamma passivhus?

Forskaren Hans Eek, arkitekt vid Passivhuscentrum i Alingsås och en av Sveriges främsta förespråkare av passivhus skriver enl. Miljörapporten i en debattartikel i Dagens Industri att det är lönsamt att bygga om slitna bostäder i miljonprogramsområdena till energisnåla och klimatsmarta passivhus. Enligt hans beräkningar kostar det cirka 1 miljon kronor per lägenhet att bygga om ett hus till passivhusstandard. Investeringen återbetalas enligt Eek på mindre än tio år på grund av minskade energikostnader. Dessutom skulle det skapa många arbetstillfällen.
/Tord

Från Miljörapporten 20091209

Klimatdebattören Björn Lomborg, som driver tankesmedjan Copenhagen Consensus vid handelshögskolan i Köpenhamn, anser att dagens klimatsatsningar ger liten effekt i förhållanden till nyttan. Bättre är enligt Lomborg att världens länder satsar 0,2 procent av BNP på forskning för att få fram grön teknik, skriver Dagens Industri.
/Tord

Det sista decenniet varmast.

Klimatskepikernas ofta upprepade mantra att medeltemperaturen på jorden inte ökat under det sista decenniet kommer nu på skam. I stället visar det sig enl. TT att medeltemperaturen under det sista decenniet var den högsta som någonsin uppmätts!
/Tord

Climategate and so what?

Från Expressen 20091208: "Det var när hackare nyligen tog sig in i servrarna på den ansedda brittiska klimatenheten (CRU) vid University of East Anglia i Norwich och kopierade och publicerade tusentals personliga e-brev från 1990-talet och framåt som affären uppkom."
"Vi vill verkligen inte sopa den här frågan under mattan. Det här är en allvarlig fråga och vi kommer att undersöka den, säger Rajendra Pachauri, chef för FN:s klimatpanel, om Climategate."

Egen reflexion: Även om denna "affär" skulle medföra att sannolikheten för FN:s klimatpanels förutsägelser skulle minska något får betydelsen av densamma inte överdrivas. Att begränsa utsläpp av koldioxid (och andra växthusgaser) är, som någon har sagt, inte konstigare än att man tecknar en brandförsäkring på sitt hus. Och brandförsäkring tecknar man ju även om sannolikheten för att huset skall brinna ned är mycket liten.
/Tord

Bilder från Eksjö Klimatnätverks tema PLASTER 2009-11-28

Bengts fanfar klockan 12.

Arnes appell.

Arrangörerna Arne och Anna

Tältets nordsida med allmän information om plaster


Silltrut och räv i dilemma pga plastsopor.

Plastkontinenterna större än hela USA.

Opartisk och ovetenskaplig undersökning gjord under vecka 44 i Eksjös fem varuhus.




Tältets sydsida visande olika bärkassar.

Ekobloggens delvis skrämmande rekommendationer väckte det största intresset av utställningens olika inslag.

Kort redogörelse av Eksjö Klimatnätverks tema om PLASTER 2009-11-28

På Eksjö Stora Torg mitt framför kyrkan med nyrest julgran bakom oss hade vi satt upp vårt lilla tält med vårt utställningsmaterial denna gråkulna novemberdag som dock snart övergick i solsken under de två timmar kl 11-13 som vår föreställning varade. Publikt blev vi gynnade tack vare att stadens köpmän lockat med extra öppethållande inför julen. Detta bidrog till att klimatnätverkets sjätte lördagsevenemang fick många förbipasserande att hörsamma vår vädjan om att stanna till en stund och ta del av vårt utbud.
Vår temarubrik: Var klimatsmart - återanvänd, återvinn och minska användningen av plaster.
Den norra tältsidan visade en grundbaserad information om plaster innehållande bl.a. deras kemiska uppbyggnad, egenskaper, användningsområden, huvudgrupper och beskrivning av vanliga plaster.
I linje med temarubriken poängterade vi vikten av att reducera bruket av fossila bränslen som råvara vid plastframställningen. Utsläpp av växthusgasen koldioxid minskar härmed. Plaster är i regel ej kretsloppsanpassade. Genom mänskligt slarv och okunnighet hamnar mycket som avfall i naturen. Där fungerar biologisk nedbrytning oerhört långsamt. Det kan ta upp till 400 år. Följden blir ofta svår förgiftning av jord och vatten med negativ verkan på växter och djur.
Apropå vatten visade vi på tältets framsida en stor karta med Stilla Havets två skrämmande plastkontinenter större än hela USA. Fartyg måste ta stora omvägar för att ej få plastsopor i sina propellrar. Idag har ingen tillräckliga tekniska och ekonomiska resurser att rätta till denna gigantiska naturkatastrof.
Två utställda uppstoppade djur - en räv och en silltrut - fick representera plastdöden som årligen drabbar 100.000 däggdjur och en miljon sjöfåglar.
Den södra tältsidan visade ett antal prover på olika bärkassar. I vår bedömning av dem ingick både plus- och minuskriterier. Hänsyn hade tagits till bl.a. råvarans ursprung - fossilt eller biomassa -, energiåtgång vid tillverkning och transport samt kostnader genom alla led. I bedömningsgraderna sämst, bra, bättre och bäst hamnade i tur och ordning plastbag respektive papperspåse, tygkasse, polsk ekopåse av majs och den helt nya produkten oxo-bioplastpåsen till 100% nedbrytbar.
Vidare redogjordes det i samband med dessa bärkassar för en opartisk och ovetenskaplig privat undersökning i tabellform gjord under vecka 44. Frågeställning: Hur bär kunderna vid Eksjös fem varuhus hem sina varor? I korthet kan nämnas att ett av resultaten var att kunderna vid ett visst varuhus köpte nya plastpåsar till 57%, medan ett annat hade mindre än hälften därav. I det sistnämnda varuhuset överraskade glädjande nog nästan hälften av kunderna med att plocka fram sin egen medhavda tygkasse. Överlag var bruket av papperspåsar förvånansvärt lågt.
Ytterligare skall omnämnas vår utställning av Ekobloggens skala 1-7 med rekommendationer av lämplighet vid köp av plastartiklar. Bara tre i den sjufaldiga skalan är OK att återanvända. I övriga fyra fall skall man efter användning låta produkten gå direkt till återvinning (ex. PET-flaskor) eller över huvud taget helt avstå från köp. Polystyren och PVC med dioxin- och klorhalter var några varnande inslag. Varje symbol i skalan 1-7 representerades av exempel på tillhörande plastprodukter. Denna utställning rönte ett extra stort intresse. Sålunda var det tur att vi hade tryckt upp ett antal kopior av bloggens rekommendationer, vilka livligt efterfrågades av nyfikna besökare.
Nämnas bör att Klimatnätverket även denna gång höll traditionen vid liv genom att, mitt i evenemanget när kyrkklockorna slagit tolv, vår ledare Bengt Koltman ljudligt trumpetade ut en fanfar. Därpå lästes dagens appell upp av Arne Helleblad följd av unisont sjungande av Evert Taubes Änglamark.
Tilläggas kan slutligen att lokaltidningen sänt journalist med fotograf för att med ord och bild föreviga detta tillfälle med nöjda ansvariga arrangörerna
Arne och Anna Helleblad

Rödsand 2

Enl. annons i SVD 20091201 bygger e-on nu Rödsand 2, en av väldens stösta vindkraftparker till havs, utanför Lolland i Danmark. E-on säger att denna vindkraftpark kommer att spara 700000 ton CO2 koldioxid varje år, men det är ju under förutsättning att lika mycket kolkraft får bli oanvänd! Hur skall detta uppnås? Jo, t.ex. genom att utsläppsrätterna för kolkraft blir så dyra att folk köper vindkraft istället.
/Tord