2010-05-31

Biogas är bästa biobränslet. (Från Ny Teknik 20100526).

”Tabellen från rapporten "Livscykelanalys av svenska biodrivmedel" visar hur stor minskningen av växthusgaser blir med olika biodrivmedel jämfört med fossila bränslen.
Biogas från gödsel 148 %
Biogas från livsmedelsavfall 119 %
Biogas från organiskt hushållsavfall 103 %
Biogas från vallväxter 86 %
Biogas från sockerbetor inkl. blast 85 %
Etanol från sockerbetor 80 %
Etanol från sockerrör 79 %
Biogas från majs 75 %
Spannmålsbaserad etanol 71 %
RME 68 %
Källa: Rapport 70 från avdelningen för miljö- och energisystem Lth. Pål Börjesson, Linda Tufvesson & Mikael Lantz.

Etanol baserad på spannmål och biodiesel från raps (rapsmetylester, RME) hamnar sist i rankingen.
- Men skillnaderna är inte så stora. Resultatet beror i hög grad på i vilken utsträckning som biprodukterna drank respektive rapsmjöl kan ersätta sojamjöl som djurfoder.
Pål Börjesson hoppas att rapporten ska bidra till en mer nyanserad debatt.
- Det är fel att spela ut olika biodrivmedel mot varandra. Det finns plats för alla om de produceras på rätt sätt.
Hans slutsats är att de system vi har i Sverige i dag för att framställa biodrivmedel är bra ur klimatsynpunkt men att de alla också har sina begränsningar.”
/Tord

2010-05-27

Personliga utsläppsrätter: "Sverige kan bli först i världen". Från SVT vetenskap 20100526.

Ett system med personliga utsläppsrätter skulle fungera ungefär så här. Du får en kvot med utsläppsrätter på ett personligt konto och när du handlar så dras utsläppsrätter från kontot.
Om du får ett underskott på ditt konto så får du köpa fler utsläppsrätter och det blir dyrare att släppa ut. Kan du däremot hålla ner dina utsläpp så kan du sälja ditt överskott av utsläppsrätter på marknaden.

Systemet har presenterats på ett seminarium i riksdagen av David Fleming och Matt Prescott från Storbrittanien.

Kommentar: Tål att tänka på!
/Tord

2010-05-12

Talloljediesel: Preem är redan igång med sin gröna diesel. Från Ny Teknik 20100505.

"Tillverkningen av den nya talloljedieseln hos Sunpine Piteå är nu igång och den 17 maj ska fabriken invigas officiellt. Råtalldieseln förädlas av Preem och blandas med vanlig diesel till grön skogsdiesel."

Kommentar: Tallbecksolja som kan användas som eldningsolja utvinnes också i processen.Den gröna skogsdieseln är förnybar till 25 %. Metanol ingår också som råvara enl. art.
/Tord

2010-05-06

Vätetillverkning: Efficient hydrogen production from the lignocellulosic energy crop Miscanthus by the extreme thermophilic bacteria Caldicellulosirup

ABSTRACT: BACKGROUND: The production of hydrogen from biomass by fermentation is one of the routes that can contribute to a future sustainable hydrogen economy. Lignocellulosic biomass is an attractive feedstock because of its abundance, low production costs and high polysaccharide content. RESULTS: Batch cultures of Caldicellulosiruptor saccharolyticus and Thermotoga neapolitana produced hydrogen, carbon dioxide and acetic acid as the main products from soluble saccharides in Miscanthus hydrolysate. The presence of fermentation inhibitors, such as furfural and 5-hydroxylmethyl furfural, in this lignocellulosic hydrolysate was avoided by the mild alkaline-pretreatment conditions at a low temperature of 75 degrees C. Both microorganisms simultaneously and completely utilized all pentoses, hexoses and oligomeric saccharides up to a total concentration of 17 g l-1 in pH-controlled batch cultures. T. neapolitana showed a preference for glucose over xylose, which are the main sugars in the hydrolysate. Hydrogen yields of 2.9 to 3.4 mol H2 per mol of hexose, corresponding to 74 to 85% of the theoretical yield, were obtained in these batch fermentations. The yields were higher with cultures of C. saccharolyticus compared to T. neapolitana. In contrast, the rate of substrate consumption and hydrogen production was higher with T. neapolitana. At substrate concentrations exceeding 30 g l-1, sugar consumption was incomplete, and lower hydrogen yields of 2.0 to 2.4 mol per mol of consumed hexose were obtained. CONCLUSION: Efficient hydrogen production in combination with simultaneous and complete utilization of all saccharides has been obtained during the growth of thermophilic bacteria on hydrolysate of the lignocellulosic feedstock Miscanthus. The use of thermophilic bacteria will therefore significantly contribute to the energy efficiency of a bioprocess for hydrogen production from biomass.
PMID: 19534765 [PubMed - in process]PMCID: PMC2701949Free PMC Article

Kommentar: Det går tydligen att tillverka väte med hjälp av bakterier, men hur mycket CO2 som samtidigt bildas vet jag inte.
/Tord

Kärnkraft: Sverige bör satsa på ny kärnkraft. Från SVD 20100503.

"Sveriges regering och riksdag har ett ansvar att fortsätta den forskning och utveckling inom kärnkraftsområdet som vi startade redan på 1950-talet och att återupprätta teknisk och vetenskaplig kompetens till gagn för fortsatt säker drift av dagens reaktorer samt en optimal hantering av avfallet. Därmed skulle Sverige också få en unik möjlighet att medverka till utveckling av framtidens nya effektiva kärnkraft, tänkt att vara fri från långlivat radioaktivt avfall, med inbyggda spärrar mot kärnvapen- spridning och som på allvar skulle kunna bidra till att bryta världens beroende av olja, kol och gas."
SVEN KULLANDER
professor em, högenergifysik GEORGIA DESTOUNI
professor, hydrologi HARRY FRANK
professor, innovationsteknik KARL FREDGA
professor em, genetik BERTIL FREDHOLM
professor, farmakologi KARL GRANDIN
professor, vetenskapshistoria DICK HEDBERG
fil dr, geovetenskaper RICHARD LUNDIN
professor, rymdfysik
Samtliga ingår i Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott

Kommentar: Mycket bra artikel där man också kan läsa om hur stor andel energi som är koldioxidfri i Sverige och i andra länder (33 resp. 80%).
/Tord