Köpenhamnsöverenskommelsen i korthet:
1. Temperaturökning
Ökningen av den globala medeltemperaturen bör inte överskrida max två grader jämfört med medeltemperaturen före industrialiseringen. Men det är inte ett tydligt angivet mål, utan beskrivs i mer allmänna ordalag att de länder som ansluter sig till avtalet medger den vetenskapliga synen att temperaturökningen ska hållas under den siffran.
2 Finansiering
Överenskommelsen innehåller 30 miljarder dollar, 210 miljarder kronor, för de kommande tre åren till de fattigaste utvecklingsländerna för att de ska kunna hantera effekterna av ett förändrat klimat. Japan står för 11 miljarder dollar, EU 10,6 miljarder och USA 3,6 miljarder.
Från år 2020 ska rika länder gemensamt bidra med 100 miljarder dollar årligen i klimatpengar. För utvecklingsländerna är det viktigt att dessa pengar inte tas från nationella biståndsbudgetar utan är additionella.
3. Rapportering av utsläppsminskningarna
En känslig fråga som bland annat Kina anser hotar den nationella integriteten. Men det är ett krav från USA att åtgärderna är kontrollerbara. Industriländerna ska anmäla sina utsläppsminskningsmål till FN:s klimatkonvention.
Vad händer nu?
Eftersom det inte blev ett avtal utan bara en "notering" under klimatkonventionen så blir det inget extra möte i sommar som var tanken för att få till stånd ett juridiskt bindande klimatavtal.
Ett ordinarie möte, Cop 16, (conference of the parties) hålls i Mexiko i november 2010. Köpenhamnsdeklarationen kan tas upp där för ett fortsatt arbete med ett klimatavtal, men det är inte tvunget.
Kyotoprotokollets första åtagandeperiod går ut 2012. Antingen förlängs det eller så hinner det lyftas in i ett nytt avtal som omfattar alla länder.
Kommentar: Att pengar till u-länderna utlovats borde vara bra men varför inga pengar 2013-2020?
/Tord
2009-12-20
Från Ny Teknik 20091209: Befintlig teknik knäcker klimathotet
"Redan befintlig teknik kan i stor utsträckning lösa klimatproblemen. Men för att hantera utmaningarna så effektivt som möjligt behöver de tekniska lösningarna raffineras och ny teknik göras ekonomiskt gångbar."
"Det är några av slutsatserna från projektet Future Climate - Engineering Solutions, där 12 ingenjörsorganisationer från bland annat Sverige, Danmark, USA, Indien och Australien deltagit."
"För en snabb omställning behöver vi övertyga dem som fortfarande inte inser allvaret i klimathotet. Vissa resonerar fortfarande som den som hoppar från flygplanet och halvvägs ner konstaterar att så här långt har ju allt gått bra..."
"De mest lönsamma åtgärderna är normalt att spara på resurser som material och energi. Genom att minska energiinsatsen och materialåtgången för att lösa en given uppgift, blir det inte bara en minskad klimatpåverkan, utan också en ökad konkurrenskraft för leverantören."
"För länder som Sverige är detta det allra viktigaste, långsiktigt. För att genomföra den här typen av åtgärder behövs goda exempel, lite fantasi och kapital för investeringar."
"Därefter är det intressant att byta ut fossila, ändliga energikällor mot förnybara. Det talas mycket om detta, men för att det ska ske behövs fler ekonomiska styrmedel."
"Skatter på fossila bränslen och investeringsstöd för ny teknik i kombination behövs."
"För att summera det sagda är vårt budskap att vi kan klara att göra oss fossilbränslefria inom en rimlig tidsperiod, utan att kostnaden behöver vara oöverstiglig."
"Tvärtom kommer vår konkurrenskraft att öka, då vi samtidigt blir effektivare, vilket säkrar jobben långsiktigt. För att travestera Barack Obama: "We can do it! Let’s do it!"
Ulf Bengtsson, ordförande Sveriges Ingenjörer
Erik Dahlquist, professor i energiteknik, Mälardalens högskola
Peter Ewerstrand, ansvarig för CO2reduktion, Volvo Car Corporation
"Det är några av slutsatserna från projektet Future Climate - Engineering Solutions, där 12 ingenjörsorganisationer från bland annat Sverige, Danmark, USA, Indien och Australien deltagit."
"För en snabb omställning behöver vi övertyga dem som fortfarande inte inser allvaret i klimathotet. Vissa resonerar fortfarande som den som hoppar från flygplanet och halvvägs ner konstaterar att så här långt har ju allt gått bra..."
"De mest lönsamma åtgärderna är normalt att spara på resurser som material och energi. Genom att minska energiinsatsen och materialåtgången för att lösa en given uppgift, blir det inte bara en minskad klimatpåverkan, utan också en ökad konkurrenskraft för leverantören."
"För länder som Sverige är detta det allra viktigaste, långsiktigt. För att genomföra den här typen av åtgärder behövs goda exempel, lite fantasi och kapital för investeringar."
"Därefter är det intressant att byta ut fossila, ändliga energikällor mot förnybara. Det talas mycket om detta, men för att det ska ske behövs fler ekonomiska styrmedel."
"Skatter på fossila bränslen och investeringsstöd för ny teknik i kombination behövs."
"För att summera det sagda är vårt budskap att vi kan klara att göra oss fossilbränslefria inom en rimlig tidsperiod, utan att kostnaden behöver vara oöverstiglig."
"Tvärtom kommer vår konkurrenskraft att öka, då vi samtidigt blir effektivare, vilket säkrar jobben långsiktigt. För att travestera Barack Obama: "We can do it! Let’s do it!"
Ulf Bengtsson, ordförande Sveriges Ingenjörer
Erik Dahlquist, professor i energiteknik, Mälardalens högskola
Peter Ewerstrand, ansvarig för CO2reduktion, Volvo Car Corporation
Från Ny Teknik 20091216: Grönt ljus för Vattenfalls tyska koldioxidprojekt
"Vattenfalls planerade demonstrationsanläggning för koldioxidfångst vid det tyska brunkolsverket i Jänschwalde får närmare två miljarder kronor i EU-stöd. Fem andra liknande projekt får lika mycket var.
EU:s energikommissionär Andris Piebalgs gav i dag grönt ljus för stöd till sex europeiska CCS-projekt där koldioxiden ska fångas in direkt vid kolkraftverken och sedan begravas i underjordiska sand- och saltlager.
Det är pengar som EU-kommissionen avsatte till grön teknikutveckling i somras – totalt över 40 miljarder kronor till CCS-projekt, vindkraft till havs och till nya el- och gasnät.
Det var ett sätt för EU att möta lågkonjunkturen med ekonomiska stimulanser till projekt med teknikhöjd och miljöprofil. Programmet heter European Energy Programme for Recovery EEPR.
Ska vara klar 2015
Den nya anläggningen får en elektrisk effekt på 385 MW och kan fånga upp över 90 procent av den koldioxid som frigörs när kolet bränns, enligt Bjarne Korshöj."
Demonstrationsanläggningen i Jänschwalde blir alltså 10 ggr så stor som pilotanläggningen Schwarze Pumpe. Kruxet är att ingen vill tillåta CO2-lagring "under" sig.
/Tord".
EU:s energikommissionär Andris Piebalgs gav i dag grönt ljus för stöd till sex europeiska CCS-projekt där koldioxiden ska fångas in direkt vid kolkraftverken och sedan begravas i underjordiska sand- och saltlager.
Det är pengar som EU-kommissionen avsatte till grön teknikutveckling i somras – totalt över 40 miljarder kronor till CCS-projekt, vindkraft till havs och till nya el- och gasnät.
Det var ett sätt för EU att möta lågkonjunkturen med ekonomiska stimulanser till projekt med teknikhöjd och miljöprofil. Programmet heter European Energy Programme for Recovery EEPR.
Ska vara klar 2015
Den nya anläggningen får en elektrisk effekt på 385 MW och kan fånga upp över 90 procent av den koldioxid som frigörs när kolet bränns, enligt Bjarne Korshöj."
Demonstrationsanläggningen i Jänschwalde blir alltså 10 ggr så stor som pilotanläggningen Schwarze Pumpe. Kruxet är att ingen vill tillåta CO2-lagring "under" sig.
/Tord".
2009-12-19
Från Ny Teknik 20091216: Helsingborg först med Volvos flytande biogas
"Ett svenskt företag blir först i världen att tillverka flytande biogas med en patenterad teknik som utvecklats med riskpengar från Volvo."
För att kunna göra gasen flytande renas den lustigt nog först med koldioxid!
/Tord
För att kunna göra gasen flytande renas den lustigt nog först med koldioxid!
/Tord
Från Ny Teknik 20091216: Han bygger den svenska elbilen
"För ett år sedan var han delägare i en liten byggfirma och kämpade för att få ekonomin att gå runt. I dag är Uppsalabon Thomas Bergfjord centrum i Sveriges största elbilsprojekt."
"Hela elbilseliten stöder Saab-projektet".
Hoppas att detta projekt kan byggas in i någon annan bil nu när SAAB skall lägga ned!
/Tord
"Hela elbilseliten stöder Saab-projektet".
Hoppas att detta projekt kan byggas in i någon annan bil nu när SAAB skall lägga ned!
/Tord
Från Ny Teknik 20091216: Femfaldiga vindkraften till 2020
"Låt vindkraften expandera till 10 TWh på årsbasis fram till år 2020, uppmanar medlemmar av KVA sina kritiker på Energimyndigheten och Näringsdepartementet. Undersök samtidigt hur resurserna ska användas för att ytterligare minska de fossila bränslena."
I artikeln diskuteras hur mycket vindkraften kan byggas ut med hänsyn till den "reglerkraft" som behövs. Kungl. Vetenskapsakademin (KVA) anser att vindkraften inte bör överstiga 10 TWH/år (en femfaldig ökning) medan Energimyndigheten (Tomas Kåberger) och Näringsdepartementet (Ola Alterå) anser att en utbyggnad till 30 TWH är möjlig.
/Tord
I artikeln diskuteras hur mycket vindkraften kan byggas ut med hänsyn till den "reglerkraft" som behövs. Kungl. Vetenskapsakademin (KVA) anser att vindkraften inte bör överstiga 10 TWH/år (en femfaldig ökning) medan Energimyndigheten (Tomas Kåberger) och Näringsdepartementet (Ola Alterå) anser att en utbyggnad till 30 TWH är möjlig.
/Tord
2009-12-17
Från DN 200912: Uttalande av Kungliga Vetenskapsakademien (KVA). ”Extrema oväder hänger inte ihop med ett varmare klimat”
Kungliga Vetenskapsakademien går in i klimatdebatten: Klimatsystemets respons på yttre påverkan är komplex och vår kunskap kommer aldrig att bli fullständig. Men detta får dock inte tas som intäkt för att förringa klimatproblemets allvar. Samtidigt som det vetenskapliga arbetet måste fortsätta, är det enda samhälleligt ansvarsfulla förhållningssättet att vidta kraftfulla åtgärder för att begränsa riskerna, skriver professorerna Lennart Bengtsson, Stefan Claesson, Henning Rodhe och Gunnar Öquist, samtliga ledamöter i KVA.
Sedan ungefär 1900 har den globala medeltemperaturen vid jordytan ökat med mellan 0,6 och 0,8 grader celsius.
Under de senaste 150 åren har atmosfärens koncentration av CO2 och CH4 ökat och det finns starka tecken på att de nu har nått de högsta nivåerna på åtminstone 800 000 år.
Den nuvarande uppfattningen är att nettoeffekten av alla partiklar är en nedkylning som uppskattas ha dolt en betydande del av det senaste århundradets förväntade uppvärmning.
Det finns inte några tillförlitliga indikationer på långsiktiga variationer i solstrålningen utöver solfläckarnas välkända 11-årscykel.
Baserat på detaljerade teoretiska studier och modelleringar drar FN:s klimatpanel (IPCC) slutsatsen att den observerade uppvärmningen av klimatet från ungefär 1970 är i allmän överensstämmelse med ökningen av växthusgaser och aerosoler. Följaktligen menar IPCC att detta är den mest troliga orsaken bakom den nuvarande globala uppvärmningen.
Den långsamma omställningen till alternativ till förbränningen av fossila bränslen och biomassa, sammantaget med världens ökande energibehov, gör att halten av CO2 förväntas fortsätta öka kraftigt under det närmaste århundradet. På längre sikt kommer begränsningar i kolvätekällor sannolikt att minska den framtida ökningen av antropogena (av människan skapade) utsläpp.
Inte desto mindre är effekten av CO2-ackumulationen i atmosfären, kopplad till den långa uppehållstiden i atmosfären, ett allvarligt problem. Utan aktiva motåtgärder kan en hög koncentration av CO2 finnas kvar i tusentals år.
Baserat på olika utsläppsscenarier har IPCC genomfört modellsimuleringar för att uppskatta effekten av antropogena växthusgaser och aerosoler på klimatet under de kommande 100 åren. Dessa studier tyder på en global uppvärmning mot slutet av 2000-talet om 1,5–3,5 grader celsius.
Kommentar: Som alla seriösa vetenskapsmän uttalar de sig försiktigt. Men summan av kardemumman är ju att utsläppen av växthusgaser måste minska. /Tord
Sedan ungefär 1900 har den globala medeltemperaturen vid jordytan ökat med mellan 0,6 och 0,8 grader celsius.
Under de senaste 150 åren har atmosfärens koncentration av CO2 och CH4 ökat och det finns starka tecken på att de nu har nått de högsta nivåerna på åtminstone 800 000 år.
Den nuvarande uppfattningen är att nettoeffekten av alla partiklar är en nedkylning som uppskattas ha dolt en betydande del av det senaste århundradets förväntade uppvärmning.
Det finns inte några tillförlitliga indikationer på långsiktiga variationer i solstrålningen utöver solfläckarnas välkända 11-årscykel.
Baserat på detaljerade teoretiska studier och modelleringar drar FN:s klimatpanel (IPCC) slutsatsen att den observerade uppvärmningen av klimatet från ungefär 1970 är i allmän överensstämmelse med ökningen av växthusgaser och aerosoler. Följaktligen menar IPCC att detta är den mest troliga orsaken bakom den nuvarande globala uppvärmningen.
Den långsamma omställningen till alternativ till förbränningen av fossila bränslen och biomassa, sammantaget med världens ökande energibehov, gör att halten av CO2 förväntas fortsätta öka kraftigt under det närmaste århundradet. På längre sikt kommer begränsningar i kolvätekällor sannolikt att minska den framtida ökningen av antropogena (av människan skapade) utsläpp.
Inte desto mindre är effekten av CO2-ackumulationen i atmosfären, kopplad till den långa uppehållstiden i atmosfären, ett allvarligt problem. Utan aktiva motåtgärder kan en hög koncentration av CO2 finnas kvar i tusentals år.
Baserat på olika utsläppsscenarier har IPCC genomfört modellsimuleringar för att uppskatta effekten av antropogena växthusgaser och aerosoler på klimatet under de kommande 100 åren. Dessa studier tyder på en global uppvärmning mot slutet av 2000-talet om 1,5–3,5 grader celsius.
Kommentar: Som alla seriösa vetenskapsmän uttalar de sig försiktigt. Men summan av kardemumman är ju att utsläppen av växthusgaser måste minska. /Tord
2009-12-15
Från SVD 20091214: "Isen och snön kräver akut handling"
"En häftigt ringande larmklocka från kryosfärens alla hörn. Så beskriver Norges utrikesminister Jonas Gahr Störe en rapport om kryosfären - de snö- och istäckta delarna av jorden."
"Sot bidrar med 12 procent av den globala uppvärmningen och svärtar isen och snön så att avsmältningen ökar dramatiskt. Metan står för 25 procent."
/Tord
"Sot bidrar med 12 procent av den globala uppvärmningen och svärtar isen och snön så att avsmältningen ökar dramatiskt. Metan står för 25 procent."
/Tord
2009-12-11
Miljonprogrammet kan bli lönsamma passivhus?
Forskaren Hans Eek, arkitekt vid Passivhuscentrum i Alingsås och en av Sveriges främsta förespråkare av passivhus skriver enl. Miljörapporten i en debattartikel i Dagens Industri att det är lönsamt att bygga om slitna bostäder i miljonprogramsområdena till energisnåla och klimatsmarta passivhus. Enligt hans beräkningar kostar det cirka 1 miljon kronor per lägenhet att bygga om ett hus till passivhusstandard. Investeringen återbetalas enligt Eek på mindre än tio år på grund av minskade energikostnader. Dessutom skulle det skapa många arbetstillfällen.
/Tord
/Tord
Från Miljörapporten 20091209
Klimatdebattören Björn Lomborg, som driver tankesmedjan Copenhagen Consensus vid handelshögskolan i Köpenhamn, anser att dagens klimatsatsningar ger liten effekt i förhållanden till nyttan. Bättre är enligt Lomborg att världens länder satsar 0,2 procent av BNP på forskning för att få fram grön teknik, skriver Dagens Industri.
/Tord
/Tord
2009-12-09
Det sista decenniet varmast.
Klimatskepikernas ofta upprepade mantra att medeltemperaturen på jorden inte ökat under det sista decenniet kommer nu på skam. I stället visar det sig enl. TT att medeltemperaturen under det sista decenniet var den högsta som någonsin uppmätts!
/Tord
/Tord
2009-12-08
Climategate and so what?
Från Expressen 20091208: "Det var när hackare nyligen tog sig in i servrarna på den ansedda brittiska klimatenheten (CRU) vid University of East Anglia i Norwich och kopierade och publicerade tusentals personliga e-brev från 1990-talet och framåt som affären uppkom."
"Vi vill verkligen inte sopa den här frågan under mattan. Det här är en allvarlig fråga och vi kommer att undersöka den, säger Rajendra Pachauri, chef för FN:s klimatpanel, om Climategate."
Egen reflexion: Även om denna "affär" skulle medföra att sannolikheten för FN:s klimatpanels förutsägelser skulle minska något får betydelsen av densamma inte överdrivas. Att begränsa utsläpp av koldioxid (och andra växthusgaser) är, som någon har sagt, inte konstigare än att man tecknar en brandförsäkring på sitt hus. Och brandförsäkring tecknar man ju även om sannolikheten för att huset skall brinna ned är mycket liten.
/Tord
"Vi vill verkligen inte sopa den här frågan under mattan. Det här är en allvarlig fråga och vi kommer att undersöka den, säger Rajendra Pachauri, chef för FN:s klimatpanel, om Climategate."
Egen reflexion: Även om denna "affär" skulle medföra att sannolikheten för FN:s klimatpanels förutsägelser skulle minska något får betydelsen av densamma inte överdrivas. Att begränsa utsläpp av koldioxid (och andra växthusgaser) är, som någon har sagt, inte konstigare än att man tecknar en brandförsäkring på sitt hus. Och brandförsäkring tecknar man ju även om sannolikheten för att huset skall brinna ned är mycket liten.
/Tord
2009-12-02
Bilder från Eksjö Klimatnätverks tema PLASTER 2009-11-28
Bengts fanfar klockan 12.
Arnes appell.
Arrangörerna Arne och Anna
Tältets nordsida med allmän information om plaster
Silltrut och räv i dilemma pga plastsopor.
Plastkontinenterna större än hela USA.
Opartisk och ovetenskaplig undersökning gjord under vecka 44 i Eksjös fem varuhus.
Tältets sydsida visande olika bärkassar.
Ekobloggens delvis skrämmande rekommendationer väckte det största intresset av utställningens olika inslag.
Arrangörerna Arne och Anna
Tältets nordsida med allmän information om plasterSilltrut och räv i dilemma pga plastsopor.
Plastkontinenterna större än hela USA.
Opartisk och ovetenskaplig undersökning gjord under vecka 44 i Eksjös fem varuhus.
Tältets sydsida visande olika bärkassar.
Ekobloggens delvis skrämmande rekommendationer väckte det största intresset av utställningens olika inslag.
2009-12-01
Kort redogörelse av Eksjö Klimatnätverks tema om PLASTER 2009-11-28
På Eksjö Stora Torg mitt framför kyrkan med nyrest julgran bakom oss hade vi satt upp vårt lilla tält med vårt utställningsmaterial denna gråkulna novemberdag som dock snart övergick i solsken under de två timmar kl 11-13 som vår föreställning varade. Publikt blev vi gynnade tack vare att stadens köpmän lockat med extra öppethållande inför julen. Detta bidrog till att klimatnätverkets sjätte lördagsevenemang fick många förbipasserande att hörsamma vår vädjan om att stanna till en stund och ta del av vårt utbud.
Vår temarubrik: Var klimatsmart - återanvänd, återvinn och minska användningen av plaster.
Den norra tältsidan visade en grundbaserad information om plaster innehållande bl.a. deras kemiska uppbyggnad, egenskaper, användningsområden, huvudgrupper och beskrivning av vanliga plaster.
I linje med temarubriken poängterade vi vikten av att reducera bruket av fossila bränslen som råvara vid plastframställningen. Utsläpp av växthusgasen koldioxid minskar härmed. Plaster är i regel ej kretsloppsanpassade. Genom mänskligt slarv och okunnighet hamnar mycket som avfall i naturen. Där fungerar biologisk nedbrytning oerhört långsamt. Det kan ta upp till 400 år. Följden blir ofta svår förgiftning av jord och vatten med negativ verkan på växter och djur.
Apropå vatten visade vi på tältets framsida en stor karta med Stilla Havets två skrämmande plastkontinenter större än hela USA. Fartyg måste ta stora omvägar för att ej få plastsopor i sina propellrar. Idag har ingen tillräckliga tekniska och ekonomiska resurser att rätta till denna gigantiska naturkatastrof.
Två utställda uppstoppade djur - en räv och en silltrut - fick representera plastdöden som årligen drabbar 100.000 däggdjur och en miljon sjöfåglar.
Den södra tältsidan visade ett antal prover på olika bärkassar. I vår bedömning av dem ingick både plus- och minuskriterier. Hänsyn hade tagits till bl.a. råvarans ursprung - fossilt eller biomassa -, energiåtgång vid tillverkning och transport samt kostnader genom alla led. I bedömningsgraderna sämst, bra, bättre och bäst hamnade i tur och ordning plastbag respektive papperspåse, tygkasse, polsk ekopåse av majs och den helt nya produkten oxo-bioplastpåsen till 100% nedbrytbar.
Vidare redogjordes det i samband med dessa bärkassar för en opartisk och ovetenskaplig privat undersökning i tabellform gjord under vecka 44. Frågeställning: Hur bär kunderna vid Eksjös fem varuhus hem sina varor? I korthet kan nämnas att ett av resultaten var att kunderna vid ett visst varuhus köpte nya plastpåsar till 57%, medan ett annat hade mindre än hälften därav. I det sistnämnda varuhuset överraskade glädjande nog nästan hälften av kunderna med att plocka fram sin egen medhavda tygkasse. Överlag var bruket av papperspåsar förvånansvärt lågt.
Ytterligare skall omnämnas vår utställning av Ekobloggens skala 1-7 med rekommendationer av lämplighet vid köp av plastartiklar. Bara tre i den sjufaldiga skalan är OK att återanvända. I övriga fyra fall skall man efter användning låta produkten gå direkt till återvinning (ex. PET-flaskor) eller över huvud taget helt avstå från köp. Polystyren och PVC med dioxin- och klorhalter var några varnande inslag. Varje symbol i skalan 1-7 representerades av exempel på tillhörande plastprodukter. Denna utställning rönte ett extra stort intresse. Sålunda var det tur att vi hade tryckt upp ett antal kopior av bloggens rekommendationer, vilka livligt efterfrågades av nyfikna besökare.
Nämnas bör att Klimatnätverket även denna gång höll traditionen vid liv genom att, mitt i evenemanget när kyrkklockorna slagit tolv, vår ledare Bengt Koltman ljudligt trumpetade ut en fanfar. Därpå lästes dagens appell upp av Arne Helleblad följd av unisont sjungande av Evert Taubes Änglamark.
Tilläggas kan slutligen att lokaltidningen sänt journalist med fotograf för att med ord och bild föreviga detta tillfälle med nöjda ansvariga arrangörerna
Arne och Anna Helleblad
Vår temarubrik: Var klimatsmart - återanvänd, återvinn och minska användningen av plaster.
Den norra tältsidan visade en grundbaserad information om plaster innehållande bl.a. deras kemiska uppbyggnad, egenskaper, användningsområden, huvudgrupper och beskrivning av vanliga plaster.
I linje med temarubriken poängterade vi vikten av att reducera bruket av fossila bränslen som råvara vid plastframställningen. Utsläpp av växthusgasen koldioxid minskar härmed. Plaster är i regel ej kretsloppsanpassade. Genom mänskligt slarv och okunnighet hamnar mycket som avfall i naturen. Där fungerar biologisk nedbrytning oerhört långsamt. Det kan ta upp till 400 år. Följden blir ofta svår förgiftning av jord och vatten med negativ verkan på växter och djur.
Apropå vatten visade vi på tältets framsida en stor karta med Stilla Havets två skrämmande plastkontinenter större än hela USA. Fartyg måste ta stora omvägar för att ej få plastsopor i sina propellrar. Idag har ingen tillräckliga tekniska och ekonomiska resurser att rätta till denna gigantiska naturkatastrof.
Två utställda uppstoppade djur - en räv och en silltrut - fick representera plastdöden som årligen drabbar 100.000 däggdjur och en miljon sjöfåglar.
Den södra tältsidan visade ett antal prover på olika bärkassar. I vår bedömning av dem ingick både plus- och minuskriterier. Hänsyn hade tagits till bl.a. råvarans ursprung - fossilt eller biomassa -, energiåtgång vid tillverkning och transport samt kostnader genom alla led. I bedömningsgraderna sämst, bra, bättre och bäst hamnade i tur och ordning plastbag respektive papperspåse, tygkasse, polsk ekopåse av majs och den helt nya produkten oxo-bioplastpåsen till 100% nedbrytbar.
Vidare redogjordes det i samband med dessa bärkassar för en opartisk och ovetenskaplig privat undersökning i tabellform gjord under vecka 44. Frågeställning: Hur bär kunderna vid Eksjös fem varuhus hem sina varor? I korthet kan nämnas att ett av resultaten var att kunderna vid ett visst varuhus köpte nya plastpåsar till 57%, medan ett annat hade mindre än hälften därav. I det sistnämnda varuhuset överraskade glädjande nog nästan hälften av kunderna med att plocka fram sin egen medhavda tygkasse. Överlag var bruket av papperspåsar förvånansvärt lågt.
Ytterligare skall omnämnas vår utställning av Ekobloggens skala 1-7 med rekommendationer av lämplighet vid köp av plastartiklar. Bara tre i den sjufaldiga skalan är OK att återanvända. I övriga fyra fall skall man efter användning låta produkten gå direkt till återvinning (ex. PET-flaskor) eller över huvud taget helt avstå från köp. Polystyren och PVC med dioxin- och klorhalter var några varnande inslag. Varje symbol i skalan 1-7 representerades av exempel på tillhörande plastprodukter. Denna utställning rönte ett extra stort intresse. Sålunda var det tur att vi hade tryckt upp ett antal kopior av bloggens rekommendationer, vilka livligt efterfrågades av nyfikna besökare.
Nämnas bör att Klimatnätverket även denna gång höll traditionen vid liv genom att, mitt i evenemanget när kyrkklockorna slagit tolv, vår ledare Bengt Koltman ljudligt trumpetade ut en fanfar. Därpå lästes dagens appell upp av Arne Helleblad följd av unisont sjungande av Evert Taubes Änglamark.
Tilläggas kan slutligen att lokaltidningen sänt journalist med fotograf för att med ord och bild föreviga detta tillfälle med nöjda ansvariga arrangörerna
Arne och Anna Helleblad
Rödsand 2
Enl. annons i SVD 20091201 bygger e-on nu Rödsand 2, en av väldens stösta vindkraftparker till havs, utanför Lolland i Danmark. E-on säger att denna vindkraftpark kommer att spara 700000 ton CO2 koldioxid varje år, men det är ju under förutsättning att lika mycket kolkraft får bli oanvänd! Hur skall detta uppnås? Jo, t.ex. genom att utsläppsrätterna för kolkraft blir så dyra att folk köper vindkraft istället.
/Tord
/Tord
2009-11-30
Appell vid Eksjö Klimatnätverks tema PLASTER lördagen den 28 nov 2009
Lystring!
Inför klimatmötet i Köpenhamn om nio dagar har vi i Eksjö Klimatnätverk stått på denna plats varje lördag i höst. Vi har torgfört olika angelägna teman med mål att rädda vår planet från hot som orsakas av klimatförändringar till vilket vi människor själva bidragit i stor utsträckning.
Denna lördags tema handlar om plaster. Sedan efterkrigstiden har världen översvämmats av allehanda plastprodukter på gott och ont. Vi är ofta ej medvetna om hur vi i vårt dagliga liv är helt omgivna och beroende av plaster. Dessa hanterar vi många gånger på ett mycket oansvarigt sätt. I denna appell vill vi särskilt framhålla tre viktiga punkter vid vår kontakt med plaster:
Punkt 1: Minska användningen.
Punkt 2: Återanvänd plasterna.
Punkt 3: Återvinn plasterna.
Vår utställning bakom oss här visar på många skrämmande prov på hur det går och redan gått om vi inte förändrar vår hantering.
Titta bara på kartan över plastkontinenterna i Stilla Havet. Hur skall vi kunna rätta till denna naturkatastrof?
Titta på de utställda djuren, som visar att plaster årligen dödar 100.000 däggdjur och en miljon sjöfåglar.
Titta på Ekobloggens skala 1-7 med en del så pass allvarliga och skrämmande rekommendationer att du genast borde gå hem och röja undan dina hälsofarligaste plaster på lämpligaste sätt.
Titta på våra olika uthängda bärkassar och vår egen statistik över hur kunderna i Eksjös fem varuhus bär hem sina inköp därifrån.
Ta till dig av denna vår appell och utställning och lär dig att förändra din livsstil till det bättre hälsar vi i Eksjö klimatnätverk
genom
Anna och Arne Helleblad
Inför klimatmötet i Köpenhamn om nio dagar har vi i Eksjö Klimatnätverk stått på denna plats varje lördag i höst. Vi har torgfört olika angelägna teman med mål att rädda vår planet från hot som orsakas av klimatförändringar till vilket vi människor själva bidragit i stor utsträckning.
Denna lördags tema handlar om plaster. Sedan efterkrigstiden har världen översvämmats av allehanda plastprodukter på gott och ont. Vi är ofta ej medvetna om hur vi i vårt dagliga liv är helt omgivna och beroende av plaster. Dessa hanterar vi många gånger på ett mycket oansvarigt sätt. I denna appell vill vi särskilt framhålla tre viktiga punkter vid vår kontakt med plaster:
Punkt 1: Minska användningen.
Punkt 2: Återanvänd plasterna.
Punkt 3: Återvinn plasterna.
Vår utställning bakom oss här visar på många skrämmande prov på hur det går och redan gått om vi inte förändrar vår hantering.
Titta bara på kartan över plastkontinenterna i Stilla Havet. Hur skall vi kunna rätta till denna naturkatastrof?
Titta på de utställda djuren, som visar att plaster årligen dödar 100.000 däggdjur och en miljon sjöfåglar.
Titta på Ekobloggens skala 1-7 med en del så pass allvarliga och skrämmande rekommendationer att du genast borde gå hem och röja undan dina hälsofarligaste plaster på lämpligaste sätt.
Titta på våra olika uthängda bärkassar och vår egen statistik över hur kunderna i Eksjös fem varuhus bär hem sina inköp därifrån.
Ta till dig av denna vår appell och utställning och lär dig att förändra din livsstil till det bättre hälsar vi i Eksjö klimatnätverk
genom
Anna och Arne Helleblad
Från SVD 20091130: Kraften i saltvattnet värmer en kanna te
Genom att utnyttja osmosen över ett membran mellan sötvatten och saltvatten ökas trycket på saltvattensidan. Tryckökningen kan sedan användas till att driva en turbin, som i sin tur kan driva en generator. Men det går åt mycket vatten. Ett kraftverk i stor skala behöver 25 kubikmeter sötvatten i sekunden och dubbelt så mycket saltvatten. Man kan gissa att vattnet kan återanvändas men det står inte./Tord
Enl. SVD 20130113 skall norska Statkraft nu bygga en pilotanläggning för saltkraftverk som skall ge effekten 1-2 MW./Tord
Enl. SVD 20130113 skall norska Statkraft nu bygga en pilotanläggning för saltkraftverk som skall ge effekten 1-2 MW./Tord
2009-11-26
Från Ny teknik 20091125: Eon adopterar ny svensk vågkraftsteknik
"Den tyska energijätten Eon ska hjälpa Karlskronaföretaget Ocean Harvesting att förverkliga sin unika vågkraftsteknik. Eon går in med både pengar och vågkraftsexpertis."
Tekniken verkar lovande genom sin enkelhet./Tord
Tekniken verkar lovande genom sin enkelhet./Tord
Från Ny Teknik 20091125: Fakta Vattenfalls FoU 2008
"Avskiljning och lagring av koldioxid 687 miljoner kronor
Säker slutförvaring av kärnbränsle 352 miljoner kronor
Energieffektivisering, driftoptimering samt nästa generations elnät 347 miljoner kronor
Förnybar energiteknik 143 miljoner kronor"
"Ni satsade 1,5 miljarder kronor på FoU förra året. Hur ser det ut framöver?
- I år ligger vi på 1,4 miljarder, och nästa år sannolikt något lägre. Det beror på att pilotanläggningen i Tyskland för att ta bort koldioxid ur utsläppen från kolkraftverk är färdigbyggd."
Pilotanläggningen (för CCS) Schwartze Pumpe är således färdigbyggd, men varför fortsätter man inte med sina aviserade demonstrationsanläggningar? /Tord
Säker slutförvaring av kärnbränsle 352 miljoner kronor
Energieffektivisering, driftoptimering samt nästa generations elnät 347 miljoner kronor
Förnybar energiteknik 143 miljoner kronor"
"Ni satsade 1,5 miljarder kronor på FoU förra året. Hur ser det ut framöver?
- I år ligger vi på 1,4 miljarder, och nästa år sannolikt något lägre. Det beror på att pilotanläggningen i Tyskland för att ta bort koldioxid ur utsläppen från kolkraftverk är färdigbyggd."
Pilotanläggningen (för CCS) Schwartze Pumpe är således färdigbyggd, men varför fortsätter man inte med sina aviserade demonstrationsanläggningar? /Tord
2009-11-25
Farliga plaster
måndag 23 november 2009
Lördagen den 28 nov 2009 visar vi inom Eksjö Klimatnätverk under temat plaster på Eksjö torg bl a exempel på olika plastartiklar ingående i ekobloggens skala 1-7. Dess skrämmande innehåll fick oss att snabbt inventera hela vårt plastinnehav. Följden blev en mastodontisk utsortering.
På nätet använder man sökorden: Ekoblogg - farlig plast!
Arne och Anna helleblad
Lördagen den 28 nov 2009 visar vi inom Eksjö Klimatnätverk under temat plaster på Eksjö torg bl a exempel på olika plastartiklar ingående i ekobloggens skala 1-7. Dess skrämmande innehåll fick oss att snabbt inventera hela vårt plastinnehav. Följden blev en mastodontisk utsortering.
På nätet använder man sökorden: Ekoblogg - farlig plast!
Arne och Anna helleblad
Skanska Green Business
Enl. "Miljörapporten" skall Skanska skapa en ny global enhet för grönt byggande kallad "Skanska Green Business". Enheten skall arbeta för att energieffektiva och klimatsmarta hus byggs. För närmare information se "Miljörapporten".
/Tord
/Tord
2009-11-23
Från SVD 20091121: EU:s ledarskap har visat vägen
"KLIMATMÖTET EU:s linje att arbeta för en bindande klimatöverenskommelse i Köpenhamn ligger fast. Nu måste andra länder börja visa samma ledarskap. Det är dags att fokusera på vad vi kan uppnå, skriver statsminister Fredrik Reinfeldt."
"Vi vet att om vi ska klara två- gradersmålet måste de globala utsläppen minska med 50 procent till 2050, jämfört med 1990."
Reinfeldts artikel är hoppfull tycker jag.
Vidare tycker jag att Köpenhamnsmötet måste ses om början på en utveckling och inte som ett ödesmättat "sistaminutendatum"
/Tord
"Vi vet att om vi ska klara två- gradersmålet måste de globala utsläppen minska med 50 procent till 2050, jämfört med 1990."
Reinfeldts artikel är hoppfull tycker jag.
Vidare tycker jag att Köpenhamnsmötet måste ses om början på en utveckling och inte som ett ödesmättat "sistaminutendatum"
/Tord
Ett (bra?) sätt att miljökompensera.
NCC klimatkompenserar ett bygge i Halmsted (enl Miljörapporten) genom att plantera 5000 träd (björk, asp, lärk och tall) i Sverige.
/Tord
/Tord
2009-11-22
Från SVD 20091115: Klimatarbetet kan skapa svält
"Mänsklighetens välbefinnande, the Human Well Being (HWB), kan därför sammanfattas i en ekvation, ”The Human Well Being equation”. Då vi i detalj studerar de olika komponenterna finner vi att alla är beroende av energi (E): HWB(E) = Mat(E) + Klimat(E) + Ekonomi(E) + Fred(E)."
"Fattig som rik måste omvandla matens energi till värme för att överleva. Barn och vuxna har olika energibehov men i genomsnitt behöver de 2500 kilokalorier per dag (kcal/dag). Det betyder att världens 6,8 miljarder invånare behöver stora mängder energi från mat, och uttryckt i energienheten terawattimmar (TWh) blir det 7200 TWh per år. Jämfört med energiinnehållet i olja så motsvarar det 12 miljoner fat olja om dagen."
Detta är en mycket tänkvärd artikel, men i ovanstående artikel saknas faktorn "jordbruksmark". Utan användbar jorbruksmark - ingen mat. Och när t.ex. de stora floderna som utgår från Himalajas glaciärer torkar bort under icke-regntid p.g.a. att glaciärerna smält så kommer denna jordbruksmark att drastiskt minska och då hjälper det inte med aldrig så mycket energi!
/Tord
"Fattig som rik måste omvandla matens energi till värme för att överleva. Barn och vuxna har olika energibehov men i genomsnitt behöver de 2500 kilokalorier per dag (kcal/dag). Det betyder att världens 6,8 miljarder invånare behöver stora mängder energi från mat, och uttryckt i energienheten terawattimmar (TWh) blir det 7200 TWh per år. Jämfört med energiinnehållet i olja så motsvarar det 12 miljoner fat olja om dagen."
Detta är en mycket tänkvärd artikel, men i ovanstående artikel saknas faktorn "jordbruksmark". Utan användbar jorbruksmark - ingen mat. Och när t.ex. de stora floderna som utgår från Himalajas glaciärer torkar bort under icke-regntid p.g.a. att glaciärerna smält så kommer denna jordbruksmark att drastiskt minska och då hjälper det inte med aldrig så mycket energi!
/Tord
2009-11-18
Från SVD 20091118: Åtgärder mot koldioxid slösar bort vårt välstånd
"I drygt 20 år har en grupp forskare med anknytning till FN:s klimatpanel IPCC, men framför allt politiker och media världen över, spritt uppfattningen att atmosfäriska koldioxidtillskott från användning av fossila bränslen kommer att leda till en global klimatkatastrof."
Så skriver Generalsekreteraren i Stockholmsinitiativet Göran Ahlgren. Han skriver också att klimatförändringarna inte beror på utsläppen av växthusgaser och att forskningen omkring växthusgasernas påverkan på klimatet inte är fullständig.
Vet han inte att när polarisarna började bildas var CO2-halten på nedåtgående och omkring 450 ppm, att CO2-halten sedan under miljontals år låg på 250 ppm fram till industraliseringens början på 1700-talet och att CO2-halten sedan dess har stigit till 390 ppm. Hur långt har vi då kvar till att polarisarna åter skall smälta helt?
Vet han inte att jordens medeltemperatur endast var 5 grader lägre än vår nuvarande "normaltemperatur" under istiden (då havsytan låg 120 m lägre än dagens) och att medeltemperaturen nu redan stigit 1,4 grader?
Vilket välstånd tror han att folk i kustnära områden kan ha när havet p.g.a. smältning av inlandsisar kommer att stiga kraftigt?
/Tord
Så skriver Generalsekreteraren i Stockholmsinitiativet Göran Ahlgren. Han skriver också att klimatförändringarna inte beror på utsläppen av växthusgaser och att forskningen omkring växthusgasernas påverkan på klimatet inte är fullständig.
Vet han inte att när polarisarna började bildas var CO2-halten på nedåtgående och omkring 450 ppm, att CO2-halten sedan under miljontals år låg på 250 ppm fram till industraliseringens början på 1700-talet och att CO2-halten sedan dess har stigit till 390 ppm. Hur långt har vi då kvar till att polarisarna åter skall smälta helt?
Vet han inte att jordens medeltemperatur endast var 5 grader lägre än vår nuvarande "normaltemperatur" under istiden (då havsytan låg 120 m lägre än dagens) och att medeltemperaturen nu redan stigit 1,4 grader?
Vilket välstånd tror han att folk i kustnära områden kan ha när havet p.g.a. smältning av inlandsisar kommer att stiga kraftigt?
/Tord
2009-11-17
Från Läkartidningen 2009 nr 16 (ledare): Klimatförändring påverkar hälsan
"Inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn i december är det angeläget att världens ledare uppmärksammar även denna aspekt (hälsoaspekten). Läkarkåren kan bidra till att lyfta fram kopplingen mellan klimat och hälsa."
"Högre temperaturer kommer exempelvis att ändra utbredningen av vissa vektorburna sjukdomar såsom malaria."
"World Medical Association (WMA) har under ett drygt år arbetat med frågan om klimatförändringarnas hälsoeffekter. (se WMA:s webbplats,)."
"Som individer uppmanas vi alla att minska vår miljöpåverkan."
"Ett bra förslag är att lämna bilen hemma och i stället ta bussen eller cykeln eller gå till jobbet."
Som synes har Läkarförbundet nu tagit till sig uppgiften att upplysa om klimatförändringarnas hälsoeffekter./Tord
"Högre temperaturer kommer exempelvis att ändra utbredningen av vissa vektorburna sjukdomar såsom malaria."
"World Medical Association (WMA) har under ett drygt år arbetat med frågan om klimatförändringarnas hälsoeffekter. (se WMA:s webbplats,
"Som individer uppmanas vi alla att minska vår miljöpåverkan."
"Ett bra förslag är att lämna bilen hemma och i stället ta bussen eller cykeln eller gå till jobbet."
Som synes har Läkarförbundet nu tagit till sig uppgiften att upplysa om klimatförändringarnas hälsoeffekter./Tord
Från SVD 20091117: Faktaruta: Vattenfall i framtiden
I en faktaruta ser man i graf att Vattenfalls produktion 2008 till 47% består av Fossil energi. År 2030 skall det fossila ha minskat till 28% varav 20% är orenad kolenergi och 8% CCS-behandlad kolenergi, vilket betyder att man renar 40% av kolenergin via CCS, och att 60 % av kolenergin finns kvar orenad. En sådan graf är lite missvisande tycker jag.
/Tord
/Tord
Löseth ny vd för Vattenfall
"Lars G Josefssons efterträdare som vd för Vattenfall är utsedd. Det blir Öystein Löseth som tillträder före nästa sommar."
/Tord
/Tord
2009-11-16
Från SVD 20091116: Miljövänner hoppas på utsläppsrätter
"Sedan fastighetsmarknaden blev så dyster räknar Wall Street med att reglerade utsläppsrätter kommer att bli den absolut mest lukrativa handelsvaran de närmaste åren, och generera vinster som slår all annan handel, många gånger om."
Tilltron till handeln med utsläppsrätter tycks vara i botten!
Gunilla/Tord
Tilltron till handeln med utsläppsrätter tycks vara i botten!
Gunilla/Tord
Från SVD 20091116: Elnäten ska bli intelligenta
"Utan elnäten står vi oss slätt. Men dagens nät är alltför tröga och centralstyrda. De tar inte hänsyn till att elen framöver kommer att produceras på mängder av ställen, även av enskilda hushåll. Det är skälet till att man nu försöker gå över till nya intelligenta elnät. En trend som fått rejäl skjuts av president Barack Obama."
"Som nytillträdd president var han (Barak Obama) sedan med och avsatte stora summor för att stimulera ekonomin under lågkonjunkturen och då gick omkring 4 miljarder dollar just till utvecklingen av nya intelligenta elnät. Och det satte verklig fart på intresset.
Men även EU har drivit på. Intelligenta elnät är en viktig del för att nå målen om att till 2020 minska utsläppen av växthus- gaser med 20 procent, minska energianvändningen med 20 procent och få förnyelsebar energi att stå för 20 procent av energikonsumtionen."
Det händer saker trots allt! /Tord
"Som nytillträdd president var han (Barak Obama) sedan med och avsatte stora summor för att stimulera ekonomin under lågkonjunkturen och då gick omkring 4 miljarder dollar just till utvecklingen av nya intelligenta elnät. Och det satte verklig fart på intresset.
Men även EU har drivit på. Intelligenta elnät är en viktig del för att nå målen om att till 2020 minska utsläppen av växthus- gaser med 20 procent, minska energianvändningen med 20 procent och få förnyelsebar energi att stå för 20 procent av energikonsumtionen."
Det händer saker trots allt! /Tord
Från SVD 20091116: Dags att koppla järngrepp
"Under måndagen presenteras en ny vd i Vattenfall. Men det hjälper inte Vattenfalls kris. Nu måste regeringen visa att de kan styra bolaget. Och det är dags att granska den expansionsvänliga styrelsens roll.
"Redan för fem år sedan - då det var socialdemokratisk regering - kom Riksrevisionen med en förödande sågning av regeringens hantering av Vattenfall i en rapport med rubriken "Otydlig ägarstyrning och motstridiga mål". Året efter tillkom det berömda tillägget i bolagsordningen; Vattenfall ska inom ramen för affärsmässighet vara "ledande i omställningen till en ekologiskt och ekonomiskt uthållig svensk energiförsörjning"."
"Men 2007 - med ny regering - återkom Riksrevisionen och hackade även på tilläget: Det är för otydligt, enligt Riksrevisorn som något hårddraget tolkade det som att Vattenfall ska leda miljöomställningen i Sverige - men att resten av Europa - där all kolkraft köpts in - är en miljömässig frizon."
"Sedan dess har regeringen pratat om att utöka miljökraven till att Vattenfall ska leda omställningen till miljövänlig el i hela Europa. Men inget har hänt.
Kommentar: Skönt att vattenfalls affärer sent omsider har kommit upp på agendan, men det blir en tuff uppgift att vrida om färdriktningen så att utvecklingen kan komma in på en miljövänlig linje. Själv kan jag inte förstå annat än att CCS (Carbon Capture and Storage) nu måste prövas på allvar. Erfarenheterna från pilotanläggningen Schwartze Pumpe måste således redovisas och en domonstrationsanläggning snarast byggas upp antingen i Danmark eller i Jänschwalde (som Vattenfall redan säger sig ha planerat).
/Tord
"Redan för fem år sedan - då det var socialdemokratisk regering - kom Riksrevisionen med en förödande sågning av regeringens hantering av Vattenfall i en rapport med rubriken "Otydlig ägarstyrning och motstridiga mål". Året efter tillkom det berömda tillägget i bolagsordningen; Vattenfall ska inom ramen för affärsmässighet vara "ledande i omställningen till en ekologiskt och ekonomiskt uthållig svensk energiförsörjning"."
"Men 2007 - med ny regering - återkom Riksrevisionen och hackade även på tilläget: Det är för otydligt, enligt Riksrevisorn som något hårddraget tolkade det som att Vattenfall ska leda miljöomställningen i Sverige - men att resten av Europa - där all kolkraft köpts in - är en miljömässig frizon."
"Sedan dess har regeringen pratat om att utöka miljökraven till att Vattenfall ska leda omställningen till miljövänlig el i hela Europa. Men inget har hänt.
Kommentar: Skönt att vattenfalls affärer sent omsider har kommit upp på agendan, men det blir en tuff uppgift att vrida om färdriktningen så att utvecklingen kan komma in på en miljövänlig linje. Själv kan jag inte förstå annat än att CCS (Carbon Capture and Storage) nu måste prövas på allvar. Erfarenheterna från pilotanläggningen Schwartze Pumpe måste således redovisas och en domonstrationsanläggning snarast byggas upp antingen i Danmark eller i Jänschwalde (som Vattenfall redan säger sig ha planerat).
/Tord
2009-11-14
Vattenfall sprängfyllt av politiska bomber
"Svenska staten äger Vattenfall till 100 procent och är därmed näringsminister Maud Olofssons ansvar. Frågan alla ställer sig nu är därför: Varför är du så upprörd, Maud Olofsson? Ett tänkbart svar: Du har inte haft den kontroll du förväntats ha."
Citat långt ned i artekeln: "En delförklaring till det (de politiska bomberna)är att det länge funnits en grundläggande oenighet mellan Vattenfalls ledning och regeringen. Den gäller tolkningen av Vattenfalls miljöansvar ”inom ramen för kraven på affärsmässighet”, som det heter i bolagsordningen – alltså där regeringen planerar att komma med nya direktiv. Vattenfalls ledning vill få mer pengar för att klara miljömålen – som att bygga ut vindkraft. Men både de socialdemokratiska och borgerliga regeringarna har ansett att bolaget ska klara det själv."
Slutsatsen blir tycker jag att staten inte har klarat att leda Vattenfall i mijövänlig riktning och att det kanske hade varit bättre om någon annan än staten hade ägt företaget./Tord
Citat långt ned i artekeln: "En delförklaring till det (de politiska bomberna)är att det länge funnits en grundläggande oenighet mellan Vattenfalls ledning och regeringen. Den gäller tolkningen av Vattenfalls miljöansvar ”inom ramen för kraven på affärsmässighet”, som det heter i bolagsordningen – alltså där regeringen planerar att komma med nya direktiv. Vattenfalls ledning vill få mer pengar för att klara miljömålen – som att bygga ut vindkraft. Men både de socialdemokratiska och borgerliga regeringarna har ansett att bolaget ska klara det själv."
Slutsatsen blir tycker jag att staten inte har klarat att leda Vattenfall i mijövänlig riktning och att det kanske hade varit bättre om någon annan än staten hade ägt företaget./Tord
2009-11-13
Ny Teknik 20091111: Kemivinnarens (George Olah Nobelpristagare i Kemi) hyllning till Björn Gillberg
"Gillbergs (metanol-)projekt verkar mycket realistiskt med tanke på de svenska förhållandena med rik tillgång på skog. En av fördelarna med metanolfabriker är att de kan göras lönsamma även i mindre skala, anpassade efter de lokala förhållandena, säger George Olah."
"Vi ska inte begrava koldioxiden i marken, utan använda den som råvara för framställning av metanol med hjälp av el från förnyelsebara energikällor, säger George Olah."
"Han är själv engagerad i ett isländskt projekt - Carbon Recycling International - där koldioxid från de isländska aluminiumsmältverken och kolkraftverken med billig islänsk elektricitet omvandlas till metanol och DME för bilar och lastbilar."
"George Olah har döpt den metoden till CCR - Carbon Capture and Recycling - som en kontrast till CCS - Carbon Capture and Storage."
/Tord
"Vi ska inte begrava koldioxiden i marken, utan använda den som råvara för framställning av metanol med hjälp av el från förnyelsebara energikällor, säger George Olah."
"Han är själv engagerad i ett isländskt projekt - Carbon Recycling International - där koldioxid från de isländska aluminiumsmältverken och kolkraftverken med billig islänsk elektricitet omvandlas till metanol och DME för bilar och lastbilar."
"George Olah har döpt den metoden till CCR - Carbon Capture and Recycling - som en kontrast till CCS - Carbon Capture and Storage."
/Tord
SVD 20091112: Gigantiskt isberg på drift
"Ett enormt isberg, 700 meter långt, har upptäckts på drift utanför Australiens kust och kan vara på väg mot Nya Zeeland."
"Sannolikt har isblocket lossnat från Antarktis istäcke och sedan börjat driva."
"Forskarna spår att det blir fler jätteisberg på drift om den globala uppvärmningen går vidare."
/Tord
"Sannolikt har isblocket lossnat från Antarktis istäcke och sedan börjat driva."
"Forskarna spår att det blir fler jätteisberg på drift om den globala uppvärmningen går vidare."
/Tord
SVD:s klimatserie: Reinfeldt borde sätta press på USA
"KLIMATMÖTET Reinfeldt kan som EU:s ledare föra förhandlingarna framåt, istället spelar han ner förväntningarna på Köpenhamn. Ett unikt politiskt momentum håller på att slarvas bort för att EU väntar in USA, skriver Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen, och Lasse Gustavsson, WWF"
"Lås oss (därför) diskutera hur vi ska fördela det gemensamma ansvaret att minska de globala utsläppsminskningarna och samtidigt satsa allt vi kan på att vara en av de växande lågfossilekonomierna som skapar globala samarbetslösningar. Sverige och statsminister Reinfeldt har möjlighet att spela en avgörande roll när världen samlas för att lösa vår tids allra största utmaning. Låt oss tillsammans göra det yttersta för att den möjligheten blir verklighet i Köpenhamn i december."
/Tord
"Lås oss (därför) diskutera hur vi ska fördela det gemensamma ansvaret att minska de globala utsläppsminskningarna och samtidigt satsa allt vi kan på att vara en av de växande lågfossilekonomierna som skapar globala samarbetslösningar. Sverige och statsminister Reinfeldt har möjlighet att spela en avgörande roll när världen samlas för att lösa vår tids allra största utmaning. Låt oss tillsammans göra det yttersta för att den möjligheten blir verklighet i Köpenhamn i december."
/Tord
2009-11-11
SVD:s klimatserie: Jättarnas spel om klimatet av KARL HALLDING MIKAEL ROMÁN Stockholm Environment Institute 20091111
"Spelet mellan USA och Kina visar på en omsvängning från föreställningen att klimatåtgärder är en börda mot en insikt att framtidens ledarskap bygger lika mycket på ansvarsfull klimatpolitik som på klimatsmarta affärsmöjligheter. Avlivandet av myten om klimatåtgärder som en kostnad är avgörande för att komma förbi klimatförhandlingarnas moment 22."
/Tord
/Tord
2009-11-10
FN:s klimatpanel är inte vetenskaplig?
Ingemar Nordin -ytterligare en klimatskeptiker- : "IPCC har fastnat i ett spår där det gäller att till varje pris finna bekräftelse på sina egna teorier."
Men när man vet att CO2-halten i atmosfären har ökat från 250 till 380 ppm sedan 1700-talet och att antarktis inte nedisades förrän CO2-halten sjunkit till 450 ppm, samt att det under istiden inte var mer än fem grader under vår s.k. normaltemeratur så är det väl inte så svårt att förstå att det är något som är väldigt fel.
/Tord
Men när man vet att CO2-halten i atmosfären har ökat från 250 till 380 ppm sedan 1700-talet och att antarktis inte nedisades förrän CO2-halten sjunkit till 450 ppm, samt att det under istiden inte var mer än fem grader under vår s.k. normaltemeratur så är det väl inte så svårt att förstå att det är något som är väldigt fel.
/Tord
2009-11-09
Marine Cloud Whitening
Från My Green Treasure: "The technology known as Marine Cloud Whitening is based on some big funnels able to spray water into the air. This project, require 2000 similar boats, if we want to feel some changes in climate evolution. Researchers have started with the following idea: any molecule of salted water from air could be a possible core for creating clouds around it.
In this way we will create a layer of clouds that can reflect sunlight back into the space. For a complicated problem, such as global warming, we need a difficult solution. Estimated costs to build these boats reach £5.3billion. I think it is still a cheap way to reduce global warming, compared to other methods developed until now(£140 billion – alternative stratospheric aerial insertion)."
Denna typ av lösning på klimatkrisen, som uppenbarligen kräver mer forskning och som i dagsläget mest liknar en önskedröm, låter spännande men tänk om man på så sätt endast "kamouflerar" själva problemet och fördröjer utsläppsminskningarna.
/Tord
In this way we will create a layer of clouds that can reflect sunlight back into the space. For a complicated problem, such as global warming, we need a difficult solution. Estimated costs to build these boats reach £5.3billion. I think it is still a cheap way to reduce global warming, compared to other methods developed until now(£140 billion – alternative stratospheric aerial insertion)."
Denna typ av lösning på klimatkrisen, som uppenbarligen kräver mer forskning och som i dagsläget mest liknar en önskedröm, låter spännande men tänk om man på så sätt endast "kamouflerar" själva problemet och fördröjer utsläppsminskningarna.
/Tord
SVD:s klimatserie: Europa måste visaledarskap, av Jennifer Morgan. chef för klimat- och energiprogrammet på tankesmedjan World Resources Institute
Citat:
"----måste de utvecklade länder som är mest ansvariga för utsläpp av växthusgaser leverera både en omfattande, förutsägbar finansiering och en tekniköverföring i stor skala till fattigare länder."
"---- helt avgörande att alla länder bekräftar sina åtaganden från Köpenhamn med nationella handlingsmandat."
"Dessa långtidsmål bör göras trovärdiga med hjälp av bindande åtaganden från varje utvecklat land"
"----en internationell bokförings- och rapporteringsstandard --"
"----en ny finansmekanism som hanterar stödet från rika länder till fattiga för utsläppsminskningar, anpassningar och teknik."
"Precis som det var med Kyoto är det som händer i Köpenhamn bara en startpunkt. En tidtabell för framtida förhandlingar måste upprättas och åtaganden måste omprövas med jämna mellanrum mot bakgrund av den senaste klimatforskningen."
/Tord
"----måste de utvecklade länder som är mest ansvariga för utsläpp av växthusgaser leverera både en omfattande, förutsägbar finansiering och en tekniköverföring i stor skala till fattigare länder."
"---- helt avgörande att alla länder bekräftar sina åtaganden från Köpenhamn med nationella handlingsmandat."
"Dessa långtidsmål bör göras trovärdiga med hjälp av bindande åtaganden från varje utvecklat land"
"----en internationell bokförings- och rapporteringsstandard --"
"----en ny finansmekanism som hanterar stödet från rika länder till fattiga för utsläppsminskningar, anpassningar och teknik."
"Precis som det var med Kyoto är det som händer i Köpenhamn bara en startpunkt. En tidtabell för framtida förhandlingar måste upprättas och åtaganden måste omprövas med jämna mellanrum mot bakgrund av den senaste klimatforskningen."
/Tord
SVD:s klimatserie: Mötet dömt att misslyckas. av Björn Lomborg, chef för tankesmedjan Copenhagen Consensus Center 20091108.
Citat:
"Vår planet blir varmare. Ökade koldioxidhalter bidrar till det."
"Köpenhamnsmötet är ett misslyckande innan det har börjat eftersom att sänka koldioxidhalter är något oändligt komplicerat, politiskt kontroversiellt och kolossalt dyrt."
"Det är dags att försöka hitta en smartare inriktning."
"Det kommer att behövas forskningspengar i storleksordningen hundra miljarder dollar om året. Det är femtio gånger mer än regeringarna satsar idag, men en bråkdel av vad de föreslagna koldioxidbegränsningarna skulle kosta. Varje satsad dollar skulle kunna undvika 11 dollar klimatskada. Koldioxidskatter skulle kunna spela en viktig roll i finansieringen av forskning och utveckling. Men vår nuvarande strategi mot den globala uppvärmningen, som främst fokuserar på hur mycket utsläpp man kan få bort med hjälp av skatter istället för att se hur man kan uppnå detta på teknisk väg, sätter vagnen framför hästen."
"På kort sikt bör vi satsa en mindre summa – klart under 1 miljard dollar om året – på forskning kring en teknik som kallas blekning av havsmoln (marine cloud whitening), vilken visat sig mycket lovande för att fördröja många av den globala uppvärmningens effekter och på så sätt köpa oss mer tid att slå in på en väg som leder bort från fossila bränslen. Om den tekniken fungerar – och det återstår ännu för oss att klargöra – skulle den kunna undvika i princip all uppvärmning av jorden under hela 2000-talet till en total kostnad av endast 9 miljarder dollar – tusenfalt billigare än andra förslag."
"Vi har ingen tid att förlora på dumdristiga, missriktade åtgärder mot den globala uppvärmningen. Det bästa vi kan hoppas av Köpenhamnsmötet är att politikerna inser att vi måste hantera den globala uppvärmningen på ett rimligare, upplyst sätt."
/Tord.
"Vår planet blir varmare. Ökade koldioxidhalter bidrar till det."
"Köpenhamnsmötet är ett misslyckande innan det har börjat eftersom att sänka koldioxidhalter är något oändligt komplicerat, politiskt kontroversiellt och kolossalt dyrt."
"Det är dags att försöka hitta en smartare inriktning."
"Det kommer att behövas forskningspengar i storleksordningen hundra miljarder dollar om året. Det är femtio gånger mer än regeringarna satsar idag, men en bråkdel av vad de föreslagna koldioxidbegränsningarna skulle kosta. Varje satsad dollar skulle kunna undvika 11 dollar klimatskada. Koldioxidskatter skulle kunna spela en viktig roll i finansieringen av forskning och utveckling. Men vår nuvarande strategi mot den globala uppvärmningen, som främst fokuserar på hur mycket utsläpp man kan få bort med hjälp av skatter istället för att se hur man kan uppnå detta på teknisk väg, sätter vagnen framför hästen."
"På kort sikt bör vi satsa en mindre summa – klart under 1 miljard dollar om året – på forskning kring en teknik som kallas blekning av havsmoln (marine cloud whitening), vilken visat sig mycket lovande för att fördröja många av den globala uppvärmningens effekter och på så sätt köpa oss mer tid att slå in på en väg som leder bort från fossila bränslen. Om den tekniken fungerar – och det återstår ännu för oss att klargöra – skulle den kunna undvika i princip all uppvärmning av jorden under hela 2000-talet till en total kostnad av endast 9 miljarder dollar – tusenfalt billigare än andra förslag."
"Vi har ingen tid att förlora på dumdristiga, missriktade åtgärder mot den globala uppvärmningen. Det bästa vi kan hoppas av Köpenhamnsmötet är att politikerna inser att vi måste hantera den globala uppvärmningen på ett rimligare, upplyst sätt."
/Tord.
SVD:s klimatserie: Vår tids största utmaning. av Ban Ki Moon 20091107.
Citat:
"Klimatförändringen påverkar alla andra utmaningar vi står inför. Världsfattigdom och folkhälsa. Ekonomisk tillväxt. Tryggad matförsörjning. Rent vatten. Energi."
"Alla detaljer behöver inte klaras ut i Köpenhamn, men mötet måste leda till ett tydligt beslut som fastställer grunden för ett globalt klimatavtal."
"EU:s toppmöte i Bryssel nyligen pekade på det mycket stora behovet av långtidsfinansiering. Vi behöver nu få större klarhet om precis vilka konkreta bidrag som de utvecklade länderna är beredda att utlova."
"Men Köpenhamn är inte den slutgiltiga mätaren på framgång lika lite som det är slutpunkten för kollektiva, världsomfattande åtgärder."
/Tord
"Klimatförändringen påverkar alla andra utmaningar vi står inför. Världsfattigdom och folkhälsa. Ekonomisk tillväxt. Tryggad matförsörjning. Rent vatten. Energi."
"Alla detaljer behöver inte klaras ut i Köpenhamn, men mötet måste leda till ett tydligt beslut som fastställer grunden för ett globalt klimatavtal."
"EU:s toppmöte i Bryssel nyligen pekade på det mycket stora behovet av långtidsfinansiering. Vi behöver nu få större klarhet om precis vilka konkreta bidrag som de utvecklade länderna är beredda att utlova."
"Men Köpenhamn är inte den slutgiltiga mätaren på framgång lika lite som det är slutpunkten för kollektiva, världsomfattande åtgärder."
/Tord
2009-11-06
Hollands kamp mot vattnet.
Ref. Vetandets värld 20090923:
En arbetsgrupp kallad "Delta kommissionen" har skrivit ett betänkande om vad som måste göras mot klimatförändringarna i Holland. Man anser att en stigning av havsvattnet om två meter per 100 år kan klaras genom att nya och högre vallar skall byggas. Bl. a. förutses att Ijsselmeer skall höjas 1,5 m.
Programmet var intressant men man saknar uppgifter om hur CO2-utsläppen skall minskas.
/Tord
En arbetsgrupp kallad "Delta kommissionen" har skrivit ett betänkande om vad som måste göras mot klimatförändringarna i Holland. Man anser att en stigning av havsvattnet om två meter per 100 år kan klaras genom att nya och högre vallar skall byggas. Bl. a. förutses att Ijsselmeer skall höjas 1,5 m.
Programmet var intressant men man saknar uppgifter om hur CO2-utsläppen skall minskas.
/Tord
Vattenfalls utsläpp.
En försäljare från Vattenfall ringde mig idag. Han säger att Vattenfall har minskat sina CO2-utsläpp med 35-40% från de kolkraftverk som de tagit över.
Kan detta vara sant?
/Tord
Kan detta vara sant?
/Tord
Olja i Östersjön (Dalders)?
Regeringen avvisar möjligheten att provborra efter olja i Östersjön. Men om Sveriges nej står fast kan vi gå miste om både jobb och intäkter, säger SVD som vill borra efter oljan. SVD säger också att om inte Sverige gör det så gör någon annan det.
Men någon måste väl föregå med gott exempel tycker jag.
/Tord
Men någon måste väl föregå med gott exempel tycker jag.
/Tord
Nytt amerikanskt-europeiskt politiskt forum: Ett gemensamt energiråd.
Maud Olofsson var i USA. Hon träffade bl.a. Obama, men det viktigaste var de inledande förhandlingarna i ett nytt amerikanskt-europeiskt energiråd enl SVD 20091106.
/Tord
/Tord
Nätverkets kommande manifestaioner på Eksjö torg lördagar kl 11-13:
7/11 VÄXTER OCH DJUR I FÖRÄNDRING
• 14/11 FRAMTIDENS ENERGI
• 21/11 CYKELN – att ta sig fram lokalt
• 28/11 VAR KLIMATSMART-
Minska användningen av PLASTER!!!
• 5/12 INFÖR KLIMATMÖTET I KÖPENHAMN
Nu gäller det!
• 12/12 VAD HAR HÄNT HITTILLS?
• 19/12 KOM OCH DISKUTERA RESULTATET
AV KLIMATKONFERENSEN.
• 14/11 FRAMTIDENS ENERGI
• 21/11 CYKELN – att ta sig fram lokalt
• 28/11 VAR KLIMATSMART-
Minska användningen av PLASTER!!!
• 5/12 INFÖR KLIMATMÖTET I KÖPENHAMN
Nu gäller det!
• 12/12 VAD HAR HÄNT HITTILLS?
• 19/12 KOM OCH DISKUTERA RESULTATET
AV KLIMATKONFERENSEN.
Viktigt ta ansvar för skapelsen. (Insändare från Bengt Koltman i Smålandstidningen 20091104).
Sammanfattning av Bengts art:
Vi lever i stor frihet men vi får inte glömma att vi endast har ett jordklot. Köpenhamnsavtalet är vår sist chans. Sedan är det för sent. Det måste till ett rejält klimatavtal. Utsläppen av växthusgaser måste ned 20-30% till 2020 och ned till noll till 2050. Att ta bort koldioxid från atmosfären skulle kunna gå med pyrolys. Om vi inte lyckas med omställningen kommer klimatet att flippa ut helt och hållet och då blir vi de sista generationerna i homo sapiens historia.
/Tord
Vi lever i stor frihet men vi får inte glömma att vi endast har ett jordklot. Köpenhamnsavtalet är vår sist chans. Sedan är det för sent. Det måste till ett rejält klimatavtal. Utsläppen av växthusgaser måste ned 20-30% till 2020 och ned till noll till 2050. Att ta bort koldioxid från atmosfären skulle kunna gå med pyrolys. Om vi inte lyckas med omställningen kommer klimatet att flippa ut helt och hållet och då blir vi de sista generationerna i homo sapiens historia.
/Tord
2009-11-04
Bra artikel i Läkartidningen nr 44 s. 2816.
Det behövs läkarengagemang mot den ökande växthuseffekten.
Citat från tidskriften Lancet: »Den (globala klimatförändringen) kommer att påverka de flesta befolkningar och hota liv och hälsa för miljarder människor, och är det största globala hotet mot mänsklig hälsa under 2000-talet«.
Citat: "De medicinska effekterna är tilltagande torka, vatten-stress, översvämningar, orkaner, förorenat vatten, förhöjda vattennivåer och vektorburna infektioner. Det måste förebyggas."
/Tord
Citat från tidskriften Lancet: »Den (globala klimatförändringen) kommer att påverka de flesta befolkningar och hota liv och hälsa för miljarder människor, och är det största globala hotet mot mänsklig hälsa under 2000-talet«.
Citat: "De medicinska effekterna är tilltagande torka, vatten-stress, översvämningar, orkaner, förorenat vatten, förhöjda vattennivåer och vektorburna infektioner. Det måste förebyggas."
/Tord
2009-11-03
EU-toppmötet 20091030 (enl SVD 20091102)
EU-länderna åtog sig att minska utsläppen av växthusgaser med 30 % till 2020 räknat från 1990 om andra länder gör detsamma.
De fattiga länderna behöver minst 100 mlijarder euro per år från 2020 varav 22-50 måste komma från de rikare länsderna.
Omedelbart krävs 5-7 miljarder Euro för att starta omställningen i de fattigare länderna.
Vem som skall betala vad skall framräknas via en fördelningsnyckel.
Bollen ligger nu hos Obama.
/Tord
De fattiga länderna behöver minst 100 mlijarder euro per år från 2020 varav 22-50 måste komma från de rikare länsderna.
Omedelbart krävs 5-7 miljarder Euro för att starta omställningen i de fattigare länderna.
Vem som skall betala vad skall framräknas via en fördelningsnyckel.
Bollen ligger nu hos Obama.
/Tord
2009-10-31
Klimatförändring och hälsa – samlingssida!
Läkarförbundet är genom WMA (World medical association) delaktigt i ett aktivt klimatarbete. Klicka på överskriften för att läsa mer!
Vattenfalls kolkraft
I Smålandstidningen 20091028 skriver Martina Krüger (Greenpeace) att Vattenfall, som till stor del ägs av Svenska Staten under de senaste nio åren köpt tolv stora kolkraftverk i Europa, att de bygger två helt nya kolkraftverk i Tyskland och att de planerar att bygga fyra i Polen. Vattenfall har därigenom på tio år gått från nästan noll i koldioxidutsläpp till c:a 100 miljoner ton koldioxid om året. Detta gör enl. Martina att Vattenfall släpper ut dubbelt så mycket koldioxid som hela Sverige.
Martina föreslår nu att Svenska Staten som är ansvarig för statliga Vattenfall skall stänga det svenska brunkolsverket i Jänschwalde. Då minskar utsläppen enl. henne med 23 milj. ton koldioxid per år. Staten kan därefter sluta investera i mer kolkraft och sätta stopp för de två nya kolkraftverken som skall byggas i Tyskland.
Jag tycker hennes förslag är bra, men om de inte går att genomföra genast kan staten åtminstone sätta press på Vattenfall så att de börjar införa
CCS (carbon capture and storage) i stor skala. Vattenfall säger ju själva att det går!
/Tord
Martina föreslår nu att Svenska Staten som är ansvarig för statliga Vattenfall skall stänga det svenska brunkolsverket i Jänschwalde. Då minskar utsläppen enl. henne med 23 milj. ton koldioxid per år. Staten kan därefter sluta investera i mer kolkraft och sätta stopp för de två nya kolkraftverken som skall byggas i Tyskland.
Jag tycker hennes förslag är bra, men om de inte går att genomföra genast kan staten åtminstone sätta press på Vattenfall så att de börjar införa
CCS (carbon capture and storage) i stor skala. Vattenfall säger ju själva att det går!
/Tord
2009-10-28
Försvarsminister Sten Tolgfors vill testa KTH-forskaren Angelica Hulls gröna jetbränsle i Jas Gripens nya motor GE 414.
Bränslet heter ”SB (Swedish biofuel) JP-8”. Det är ett slags finkelolja från etanolproduktion.
Bränsleproduktionen befinner sig på laboratoriestadiet. Det har ännu inte testats. Angelica Hull fick avslag från energimyndigheten men hon vill försöka få igång ett samarbete med något svenskt företag kanske kemiföretaget Perstorp.
För att läsa art. i Ny Teknik klicka på överskriften.
/Tord
Bränsleproduktionen befinner sig på laboratoriestadiet. Det har ännu inte testats. Angelica Hull fick avslag från energimyndigheten men hon vill försöka få igång ett samarbete med något svenskt företag kanske kemiföretaget Perstorp.
För att läsa art. i Ny Teknik klicka på överskriften.
/Tord
Redd (reducing emissions from deforestation and forest degradation = minskade utsläpp från avskogning och skogsförsämring)
På torsdag och fredag gör regeringscheferna ett sista försök före Köpenhamnskonferensen (att enas om pengar till utsläppsminskande klimatåtgärder)
– Mellan 150 och 250 miljarder kronor mellan nu och 2015 kan minska utsläppen från avskogningen med en fjärdedel. Världen har inte råd att låta den chansen gå förlorad, anser Kevin Conrad. (Se art. i SVD 20091028 genom att klicka på överskriften)
/Tord
– Mellan 150 och 250 miljarder kronor mellan nu och 2015 kan minska utsläppen från avskogningen med en fjärdedel. Världen har inte råd att låta den chansen gå förlorad, anser Kevin Conrad. (Se art. i SVD 20091028 genom att klicka på överskriften)
/Tord
2009-10-27
Från Vetenskapsmagasinet 20091027
Klimatförändringarna går enl. forskarna fortare än beräknat. Isen i arktis smälter fortare. Havsnivåerna stiger snabbare och utsläppen av växthusgaser ökar snabbare än man tidigare trodde.
Tvågradersmålet är troligen redan passerat och man förhandlar enl. detta program i själva verket om en temperaturökning på 3-4 eller t.o.m. 5 grader. För att nå 2-gradersmålet skulle EU:s utsläpp behöva minska 70 % inom 10 år och vara noll om 40 år.
Vad som också oroar forskarna är att risken för jordbävningar och vulkanutbrott kan öka när trycket på havsbottnen ökar p.g.a. den ökade havsnivån resp. att trycket på jordskorpan under de smältande glaciärerna minskar.
/Tord
Tvågradersmålet är troligen redan passerat och man förhandlar enl. detta program i själva verket om en temperaturökning på 3-4 eller t.o.m. 5 grader. För att nå 2-gradersmålet skulle EU:s utsläpp behöva minska 70 % inom 10 år och vara noll om 40 år.
Vad som också oroar forskarna är att risken för jordbävningar och vulkanutbrott kan öka när trycket på havsbottnen ökar p.g.a. den ökade havsnivån resp. att trycket på jordskorpan under de smältande glaciärerna minskar.
/Tord
Rening av arsenikförgiftat vatten
Enl art. i SVD 20091026 kan det arsenikförgiftade vattnet i Bangladesh enl. KTH renas med små biogasanläggningar som gererar elektricitet och rent vatten. Varje anläggning skulle kosta en halv miljon SEK och det skulle behövas 200 000 anläggningar. Projektet skulle bekostas av Grameen Shakti, som är dotterbolag till Grameen Bank, som tillsammans med Muhammad Yunus fick fredspriset 2006 för sina mikrolån.
Reflexion: Det finns således lösningar om de inte grusas av klimatförändringarna.
/Tord
Reflexion: Det finns således lösningar om de inte grusas av klimatförändringarna.
/Tord
2009-10-26
Alg-producerad olja
I vetenskapsmagasinet från v.43 visas hur man i trakten av San Diego i Kalifornien producerar olja med hjälp av alger. Enl. programmet är det i princip samma process som när den fossila oljan bildades. Produktionen sker i ett ökenområde. Tekniken tycks ha framtiden för sig och tunga investerare som Bill Gates och bensinföretaget Exon har tillskjutit pengar. Algerna behöver inte växa i sötvatten utan kan växa i saltvatten och/eller avloppsvatten. Tekniken verkar lovande. Utsläppen av växthusgaser sägs vara noll. Man arbetar på att öka algernas produkionsförmåga med hjälp av genteknik osv.
Algoljan kan användas i befintliga motorer av olika slag.
/Tord
Algoljan kan användas i befintliga motorer av olika slag.
/Tord
Klimatmanifestationer på FN-dagen
Den 24 oktober, på självaste FN-dagen, gjordes samtidigt i minst 177 länder väldiga manifestationer för att klimatförhandlingarna skall sätta 350 ppm som mål för högsta tillåtna koldioxidhalt i atmosfären. Detta var en av de största och vidaste globala manifestationerna någonsin och omfattade mer än 4500 evenemang. Miljoner och åter miljoner människor deltog. Det är framför allt de unga runtom i världen som med kunskap, spontanitet, engagemang och glädje trollade fram denna 350-fest.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
Klicka på rubriken för att läsa mer.
Utdrag från "Tällberg Foundation: What is the new science?" (Art. från mars 2008)
Evidence from the paleoclimate data shows that as the Earth cooled down 50 million years ago, CO2 levels were between 1000 and 2000 ppm. Circa 25 million years ago when CO2 ppm fell to ~450 ppm, Antarctica glaciated. It iced over.
It is uncertain when these slow feedbacks kick-in. But carbon dioxide emissions are currently increasing 3% per year. At this rate, we are 30 years from the 450 ppm level that turned Antarctica into a glacier.
För att läsa brevet med referenser klicka på rubriken!
/Tord
It is uncertain when these slow feedbacks kick-in. But carbon dioxide emissions are currently increasing 3% per year. At this rate, we are 30 years from the 450 ppm level that turned Antarctica into a glacier.
För att läsa brevet med referenser klicka på rubriken!
/Tord
Falsk Lobbying (från Al´s Journal)
Dishonest Lobbying October 22, 2009 (According to AP):
"A coal group and two of its contractors were aware of forged lobbying letters that had been sent to three Democratic House members before a vote on major climate legislation, but the lawmakers weren't told about the forgeries until well after the vote, according to documents obtained by a congressional committee."
Även i Sverige bör vi vara uppmärksamma på att falska eller dåligt underbyggda uppgifter kan cirkulera från de s.k. klimatskeptikerna.
/Tord
"A coal group and two of its contractors were aware of forged lobbying letters that had been sent to three Democratic House members before a vote on major climate legislation, but the lawmakers weren't told about the forgeries until well after the vote, according to documents obtained by a congressional committee."
Även i Sverige bör vi vara uppmärksamma på att falska eller dåligt underbyggda uppgifter kan cirkulera från de s.k. klimatskeptikerna.
/Tord
Klimatmanifestaion om vatten på torget i Eksjö 20091024. Sammanfattning.
Det för oss tillgängliga vattnet (som idag är 0,8 % av världens vatten) minskar pga:
Ökad förbrukning p.g.a. Kraftig ökning av befolkningen. Ökad industrialisering. Urbanisering
Klimatförändringar ger störningar av vattnets kretslopp (avdunstning, glaciärsmältning, förändrade regnförhållanden)
Samma effekt har vissa av människans aktiviteter (skogsskövling, industriell/ agrikulturell nedsmutsning, överutnyttjande av jord etc).
Gula Floden i Kina, Indus i Pakistan,Ganges i Indien och Coloradofloden i Västra USA har alla pga intensivt utnyttjande fått ett starkt minskat flöde under de senaste åren och har fått det allt svårare att nå fram till sina utloppsställen.
Eftersom floderna också är huvudkällor till grundvattnet i sina regioner har också detta börja sjunka.
I södra Indien (Tamul Nadi) har 95 % av småbrukarnas brunnar sinat sedan 1987 pga sjunkande grundvatten.
Aralsjön har förlorat 4/5-delar av sin volym sedan 1960
Döda havet kan vara helt försvunnen före år 2050
Grundvattensreservoarerna tar många år, ofta tiotusental, att fylla på sig. De stora s.k. fossila reservoarerna fyller inte på sig alls och när de är tömda är det slut på detta vatten.
Nästan alla stora sådan reservoarer håller man nu på att pumpa ur i stigande takt.(med ibland borrhål på 1000-tals meter)
När grundvattnet sjunker sinar de gamla lokala brunnarna, nu i raskt takt med katastrofala följder för de jordbrukande befolkningarna.
Vattenbrist medför: Sanitetsprobleminfektionssjukdomar.
Minskad livsmedelsproduktion-svält.
Motsättningar/konflikter p.g.a. vattenbrist kan uppkomma:
-Mellan länder
-Inom länder
-Stad-land
-Industri-jordbruk
Vad kan göras (och i viss mån görs)?
Mer vattensnåla bevattningsmetoder:
I st.f. för översvämning eller vattenfåror lågtryckssprinkler eller droppbevattning
Vatteneffektivare grödor, växelbruk med nya kombinationer
Fiskoding och fågeluppfödning i st.f. boskap.
Mer vegetabilisk föda.
Utveckling av enkla torrtoaletttekniker
Vatteneffektivare industriprocesser
Vattensparande hushållsmaskiner
Återställa våtmarker
Minska skogsskövling-återplantera
m.m.
/Tord
Ökad förbrukning p.g.a. Kraftig ökning av befolkningen. Ökad industrialisering. Urbanisering
Klimatförändringar ger störningar av vattnets kretslopp (avdunstning, glaciärsmältning, förändrade regnförhållanden)
Samma effekt har vissa av människans aktiviteter (skogsskövling, industriell/ agrikulturell nedsmutsning, överutnyttjande av jord etc).
Gula Floden i Kina, Indus i Pakistan,Ganges i Indien och Coloradofloden i Västra USA har alla pga intensivt utnyttjande fått ett starkt minskat flöde under de senaste åren och har fått det allt svårare att nå fram till sina utloppsställen.
Eftersom floderna också är huvudkällor till grundvattnet i sina regioner har också detta börja sjunka.
I södra Indien (Tamul Nadi) har 95 % av småbrukarnas brunnar sinat sedan 1987 pga sjunkande grundvatten.
Aralsjön har förlorat 4/5-delar av sin volym sedan 1960
Döda havet kan vara helt försvunnen före år 2050
Grundvattensreservoarerna tar många år, ofta tiotusental, att fylla på sig. De stora s.k. fossila reservoarerna fyller inte på sig alls och när de är tömda är det slut på detta vatten.
Nästan alla stora sådan reservoarer håller man nu på att pumpa ur i stigande takt.(med ibland borrhål på 1000-tals meter)
När grundvattnet sjunker sinar de gamla lokala brunnarna, nu i raskt takt med katastrofala följder för de jordbrukande befolkningarna.
Vattenbrist medför: Sanitetsprobleminfektionssjukdomar.
Minskad livsmedelsproduktion-svält.
Motsättningar/konflikter p.g.a. vattenbrist kan uppkomma:
-Mellan länder
-Inom länder
-Stad-land
-Industri-jordbruk
Vad kan göras (och i viss mån görs)?
Mer vattensnåla bevattningsmetoder:
I st.f. för översvämning eller vattenfåror lågtryckssprinkler eller droppbevattning
Vatteneffektivare grödor, växelbruk med nya kombinationer
Fiskoding och fågeluppfödning i st.f. boskap.
Mer vegetabilisk föda.
Utveckling av enkla torrtoaletttekniker
Vatteneffektivare industriprocesser
Vattensparande hushållsmaskiner
Återställa våtmarker
Minska skogsskövling-återplantera
m.m.
/Tord
2009-10-25
Ref. från EU:s utvecklingskonferens (European Development Days) i Älvsjö enl. SVD 20091025
Deltog i mötet gjorde bl.a. Premiärministrarna från Bangladesh, Kenya, Burkina Faso, Haiti, Mikronesien, Vanuatu i Stilla havet samt Margot Wallström (som fortfarande är EU.kommissionär).
Deltagarna var överens om att den globala uppvärmningen helst borde stanna vid 1,5 grader, att ökningen av de globala utsläppen borde vända redan 2015-2016 samt att klimatåtgärderna i u-länderna måste finansieras med "nya pengar" och inte med vanliga biståndspengar.
Wallström fick applåder när hon sade: Vi har ingen plan B ty vi har ingen planet B.
/Tord
Deltagarna var överens om att den globala uppvärmningen helst borde stanna vid 1,5 grader, att ökningen av de globala utsläppen borde vända redan 2015-2016 samt att klimatåtgärderna i u-länderna måste finansieras med "nya pengar" och inte med vanliga biståndspengar.
Wallström fick applåder när hon sade: Vi har ingen plan B ty vi har ingen planet B.
/Tord
2009-10-23
Earth Hour 20090328
Lördagen den 28 mars 2009 klockan 20.30 genomfördes världens största klimatmanifestation. Nära en miljard människor släckte ljuset under en timme för att visa sitt stöd för klimatet.
Eksjö klimatnätverk skrev då följande i ett informationsblad:
Klimatnätverk – vår tids folkrörelse!
För att rädda världen så måste vi alla hjälpas åt. Nu kommer nästan dagligen nya forskningsrön som visar att allt som man befarat sker fortare och börjar att märkas överallt på jorden. I stort sett allt och alla kommer att påverkas. Dagens finanskris kommer att framstå som en västanfläkt om vi inte kan få stopp på klimatförändringarna. Klockan är fem i tolv och vi måste alla ta vara på den här sista chansen att rädda vår civilisation. En temperaturhöjning på två grader anses godtagbar, men då får inte CO2 –halten i atmosfären överstiga 350 ppm. Alla kan vara med – måste vara med. Rik eller fattig, ung eller gammal, protestant eller muslim, idrottare eller soffliggare, centerpartist eller miljöpartist, diggare av hårdrock eller dragspelsfantast- det spelar ingen roll- kom med ! Moder jord kallar oss !
Vi som startat klimatnätverket i Eksjö träffas en gång i månaden på Krusagården i gamla stan. Under trevliga former försöker vi lära oss mesta möjliga om växthuseffekten. Vi jobbar för att bli klimatsmarta och vill att fler skall bli det!
Samtidigt har vi roligt - det måste man bara ! Varje termin avslutas med en fest. Nu i vår blir det en picknick i det gröna.
- Vi är politiskt och religiöst obundna.
- Vi har ingen fast organisation. Vi bestämmer gemensamt våra aktiviteter
och vår arbetsinriktning. Alla är välkomna.
- Det går inte längre att blunda för vad en samfälld naturvetenskaplig
forskning nu tydligt påvisar.
Våra mål är:
- Att ständigt hålla oss informerade om forskningens senaste rön om
växthuseffekten.
- Att påverka opinionen att ta ett större personligt ansvar i klimatfrågan.
- Att påverka våra politiker att med ökad kunskap kunna fatta klimatsmarta beslut.
- Att synliggöra vad vi gör samt att visa hur vi alla kan bidra till att minska våra klimatutsläpp.
- Att våra insatser skall vara mätbara och att effekten av utsläppen inte får överstiga 350 ppm CO2 i atmosfären.
Vi vet att det går att göra mycket och att det fortfarande finns tid att förhindra en alltför dramatisk utveckling.
Vill du veta mera?
Varmt Välkommen Du också. Eksjö klimatnätverk
Vill du veta mera kontakta Bengt Koltman : 070- 857 01 14
Sven-Åke Svensson : 070-331 57 68 Lasse Svensson
Eksjö klimatnätverk skrev då följande i ett informationsblad:
Klimatnätverk – vår tids folkrörelse!
För att rädda världen så måste vi alla hjälpas åt. Nu kommer nästan dagligen nya forskningsrön som visar att allt som man befarat sker fortare och börjar att märkas överallt på jorden. I stort sett allt och alla kommer att påverkas. Dagens finanskris kommer att framstå som en västanfläkt om vi inte kan få stopp på klimatförändringarna. Klockan är fem i tolv och vi måste alla ta vara på den här sista chansen att rädda vår civilisation. En temperaturhöjning på två grader anses godtagbar, men då får inte CO2 –halten i atmosfären överstiga 350 ppm. Alla kan vara med – måste vara med. Rik eller fattig, ung eller gammal, protestant eller muslim, idrottare eller soffliggare, centerpartist eller miljöpartist, diggare av hårdrock eller dragspelsfantast- det spelar ingen roll- kom med ! Moder jord kallar oss !
Vi som startat klimatnätverket i Eksjö träffas en gång i månaden på Krusagården i gamla stan. Under trevliga former försöker vi lära oss mesta möjliga om växthuseffekten. Vi jobbar för att bli klimatsmarta och vill att fler skall bli det!
Samtidigt har vi roligt - det måste man bara ! Varje termin avslutas med en fest. Nu i vår blir det en picknick i det gröna.
- Vi är politiskt och religiöst obundna.
- Vi har ingen fast organisation. Vi bestämmer gemensamt våra aktiviteter
och vår arbetsinriktning. Alla är välkomna.
- Det går inte längre att blunda för vad en samfälld naturvetenskaplig
forskning nu tydligt påvisar.
Våra mål är:
- Att ständigt hålla oss informerade om forskningens senaste rön om
växthuseffekten.
- Att påverka opinionen att ta ett större personligt ansvar i klimatfrågan.
- Att påverka våra politiker att med ökad kunskap kunna fatta klimatsmarta beslut.
- Att synliggöra vad vi gör samt att visa hur vi alla kan bidra till att minska våra klimatutsläpp.
- Att våra insatser skall vara mätbara och att effekten av utsläppen inte får överstiga 350 ppm CO2 i atmosfären.
Vi vet att det går att göra mycket och att det fortfarande finns tid att förhindra en alltför dramatisk utveckling.
Vill du veta mera?
Varmt Välkommen Du också. Eksjö klimatnätverk
Vill du veta mera kontakta Bengt Koltman : 070- 857 01 14
Sven-Åke Svensson : 070-331 57 68 Lasse Svensson
2009-10-21
2009-10-19
Vattenfall och CCS (Carbon Capture and Storage)
I en stort upplagd annons från Vattenfall som disribuerades med Ny Teknik 20091014 redogör Vattenfall för sin energipolicy. Man kan inte låta bli att tro att avsikten är den bästa. Bl. a. berättas om att Vattenfall och Volvo Personvagnar har ingått ett avtal om att utveckla en laddhybrid för Volvo V 70 till 2012.
Målet är att minska koldioxidutsläppen med 85 % till 2050 och detta skall man till stor del uppnå genom s.k. CCS. Hälften av energin skall således komma från stenkol och brunkol men koldioxiden skall avskiljas och lagras i geologiska formationer djupt under marken.
Filip Johnsson professor i uthålliga energisystem, som leder ett projekt på Chalmers med fokus på de europeiska kraftsystemens förändringsmöjligheter anser att detta är möjligt om taket för koldioxidutsläppen sänks genom att utsläppen avgiftsbeläggs med upp till 50 euro (?). Detta kan enkelt göras inom ramen för handelssystemet för utsläppsrätter anser han.
Det finns många naturvänner som inte tror att CCS går att genomföra men t.ex. Tony Blair tror på det och tom Al Gore har CCS med i sina kalkyler. Mitt eget intryck blir att vi kan inte klara klimatet om inte CCS blir verklighet så mycket kol som brytes idag.
/Tord
Länkar om CCS:
Faktablad om CCS (Vattenfall): http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/815691omxv/819774vxrx/875877fors/1557604vat/P02144386.pdf
Koldioxidavskiljning (e.on):
Miljörapporten: http://www.miljorapporten.se/article.jsp?article=10669
NyTeknik 200407:49: Problemet pumpas ner.
CCS eller BECCS-tekniken: http://www.biorecro.se/?page=what_we_do_technique
Målet är att minska koldioxidutsläppen med 85 % till 2050 och detta skall man till stor del uppnå genom s.k. CCS. Hälften av energin skall således komma från stenkol och brunkol men koldioxiden skall avskiljas och lagras i geologiska formationer djupt under marken.
Filip Johnsson professor i uthålliga energisystem, som leder ett projekt på Chalmers med fokus på de europeiska kraftsystemens förändringsmöjligheter anser att detta är möjligt om taket för koldioxidutsläppen sänks genom att utsläppen avgiftsbeläggs med upp till 50 euro (?). Detta kan enkelt göras inom ramen för handelssystemet för utsläppsrätter anser han.
Det finns många naturvänner som inte tror att CCS går att genomföra men t.ex. Tony Blair tror på det och tom Al Gore har CCS med i sina kalkyler. Mitt eget intryck blir att vi kan inte klara klimatet om inte CCS blir verklighet så mycket kol som brytes idag.
/Tord
Länkar om CCS:
Faktablad om CCS (Vattenfall): http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/815691omxv/819774vxrx/875877fors/1557604vat/P02144386.pdf
Koldioxidavskiljning (e.on):
Miljörapporten: http://www.miljorapporten.se/article.jsp?article=10669
NyTeknik 200407:49: Problemet pumpas ner.
CCS eller BECCS-tekniken: http://www.biorecro.se/?page=what_we_do_technique
Oljefynd i Brasilien
Enl. SVD 20091006 har ett nytt oljefynd gjorts i Brasilien kallat "Pré-sal". Fyndet sägs innehålla 50-100 milarder fat (=halva Saudiarabiens förråd).
Fyndet sägs "lyfta Brasilien", men frågan är om det inte istället kommer att "sänka" klimatet.
/Tord
Fyndet sägs "lyfta Brasilien", men frågan är om det inte istället kommer att "sänka" klimatet.
/Tord
2009-10-14
Medlemsmöte 20091015
Bloggen demonstrerades för nätverkets medlemmar och alla inbjöds därmed också att göra egna inlägg
Tord
Tord
2009-10-12
Från Al´sJournal
Följande utdrag från Al´s Journal är ett uppmuntrande exempel på vad som händer i USA just nu. Tyvärr finns det dock också klimatskeptiker som man också kan läsa om på Al´s Journal.
Congratulations Senators Kerry and Boxer October 6, 2009 : 10:11 AM Last week Senators John Kerry and Barbara Boxer introduced the Clean Jobs and American Power Act. If enacted, this bill will be the most significant piece of climate legislation to ever pass the Senate.
In the Politico last week Senator Kerry wrote,
“The Clean Jobs and American Power Act takes a comprehensive approach to meeting our energy challenge head on."
"It sets ambitious carbon pollution reduction targets, creates powerful new incentives for companies to find the most cost-efficient ways to meet them and makes historic new investments in technology and efficiency that will improve every sector of our energy economy. And it does not raise the deficit by one single dime."
Congratulations Senators Kerry and Boxer October 6, 2009 : 10:11 AM Last week Senators John Kerry and Barbara Boxer introduced the Clean Jobs and American Power Act. If enacted, this bill will be the most significant piece of climate legislation to ever pass the Senate.
In the Politico last week Senator Kerry wrote,
“The Clean Jobs and American Power Act takes a comprehensive approach to meeting our energy challenge head on."
"It sets ambitious carbon pollution reduction targets, creates powerful new incentives for companies to find the most cost-efficient ways to meet them and makes historic new investments in technology and efficiency that will improve every sector of our energy economy. And it does not raise the deficit by one single dime."
2009-10-08
Tony Blairs artikel i Sydvenskan 20090808
Blair skriver att stora utsläppsminskningar är möjliga (källor är: "Breaking the climate deadlock" och "The climate group"). Blair skriver om välbeprövade metoder och att dessa är fullt framkomliga. Intressant är också att han anser att CCS behövs i framtiden.
2009-10-06
Bra länkar om vatten
Fakta om vatten i världen:
http://www.unicef.se/for-skolan/en-droppe-vatten/fakta-om-vatten
Arsenikförgiftat vatten:
http://www.kth.se/hallbar/naturresurser/bhattacharya.html
Mellanösterns vattendelare
http://www.ordfront.se/Ordfrontmagasin/Artiklar%202007/Mellanostern%20vatten%2010_11_07.aspx
Världens vatten: (Green Cross)
http://www.ourego.se/sites/worldwater
http://www.unicef.se/for-skolan/en-droppe-vatten/fakta-om-vatten
Arsenikförgiftat vatten:
http://www.kth.se/hallbar/naturresurser/bhattacharya.html
Mellanösterns vattendelare
http://www.ordfront.se/Ordfrontmagasin/Artiklar%202007/Mellanostern%20vatten%2010_11_07.aspx
Världens vatten: (Green Cross)
http://www.ourego.se/sites/worldwater
2009-10-05
Ny blogg
Av teckniska skäl var jag tvungen till att göra om bloggen.
Den nya adressen är: http://eksjoklimatblogg.blogspot.com/
Den nya adressen är: http://eksjoklimatblogg.blogspot.com/
2009-09-28
Torsk dumpas i Östersjön
Ref. av "dokument utifrån" av Folke Ryden 27/9.
Delvis p.g.a att bidrag till fiskare utgått från EU finns det över 200 trålare i Östersjön trots att det skulle räckt med 50.
För att inte överskrida sina kvoter dumpar fiskarna den delen av fångsten som överskrider kvoten. 30-40 ja upp till 80% av fångsterna dumpas och alla dessa fiskar dör på havsbottnen. En ledsen svensk fiskare berättade hur han för att inte överskrida sin kvot som var 1,5 ton var tvungen att dumpa 7 ton prima fisk i havet.
/Tord
Delvis p.g.a att bidrag till fiskare utgått från EU finns det över 200 trålare i Östersjön trots att det skulle räckt med 50.
För att inte överskrida sina kvoter dumpar fiskarna den delen av fångsten som överskrider kvoten. 30-40 ja upp till 80% av fångsterna dumpas och alla dessa fiskar dör på havsbottnen. En ledsen svensk fiskare berättade hur han för att inte överskrida sin kvot som var 1,5 ton var tvungen att dumpa 7 ton prima fisk i havet.
/Tord
2009-09-24
Stockholmsapellen
2009-09-24
The Stockholm Appeal on Climate Change
Denna "Stockholmsapell" kommer enl art. i SVD 24 sept 2009 att skrivas under av borgmästare i 130 europeiska storstäder, vilka ingår i nätverket Eurocities, samt av borgmästarna för amerikanska städer med minst 30000 invånare. Appellen går ut på att en satsning på ett globalt klimatavtal inte hindrar utan gynnar tillväxen i resp. hemländer.
Art. är skriven av Sten Nordin Finansborgarråd i Stockholm, Jozias Van Aartsen Borgmästare i Haag och Greg Nickels Borgmästare i Seattle.
/Tord
The Stockholm Appeal on Climate Change
Denna "Stockholmsapell" kommer enl art. i SVD 24 sept 2009 att skrivas under av borgmästare i 130 europeiska storstäder, vilka ingår i nätverket Eurocities, samt av borgmästarna för amerikanska städer med minst 30000 invånare. Appellen går ut på att en satsning på ett globalt klimatavtal inte hindrar utan gynnar tillväxen i resp. hemländer.
Art. är skriven av Sten Nordin Finansborgarråd i Stockholm, Jozias Van Aartsen Borgmästare i Haag och Greg Nickels Borgmästare i Seattle.
/Tord
Inledning
Vid klimatnätverkets möte den 23/9 2009 på Krusagården i Eksjö fick undertecknad i uppdrag att skapa denna blogg som skall var en gruppblogg.
Eksjö den 24/9 2009
Tord Olsson
Eksjö den 24/9 2009
Tord Olsson
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)