”Ställ krav även på fossila bränslen”

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3829611.ece

DEBATT. Etanolförsäljningen sjunker bland annat på grund av argumentet att mat inte ska göras om till bränsle. Men ursprungslandet har större betydelse än typen av bränsle när det gäller risk för negativ social påverkan, skriver Elisabeth Ekener Petersen och Göran Finnveden, KTH.

...Arbete pågår för att hållbarhetscertifiera biobränslen för att säkerställa att den negativa påverkan minimeras. För de fossila bränslena saknas detta helt och det ställs heller inte några sådana krav i samband med upphandling. Det innebär i praktiken en subvention av de fossila bränslena, då hållbarhetskriterierna för biobränslena, där man bland annat kräver spårbarhet, innebär en kostnad för producenterna som minskar deras relativa konkurrenskraft....

”Framtida välfärd i skymundan i valdebatten”

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3828824.ece


DEBATT. Vissa frågor borde vara parti- och generationsöverskridande, precis som demokrati, säkerhet och mänskliga rättigheter. Hit hör vår förmåga att hållbart förvalta de livsavgörande förutsättningarna för välfärd och utveckling, nämligen världens ekosystem och ett stabilt klimat. Det skriver Johan Kuylenstierna, Johan Rockström, Nina Ekelund, Anna Borgeryd och Svante Axelsson.

....

Vi önskar:

1. Politiker som ser en bärkraftig miljö som en systembärande fråga som utgör basen för vår framtida välfärd och därmed driver en aktiv miljöpolitik som en del av ett ansvarsfullt ledarskap.

2. Politiker som kraftfullt och gemensamt tar sig an omställningen till en uthållig försörjning och välfärd, och därmed agerar för att lösa de långsiktigt avgörande miljöfrågorna.

3. Politiker som tydligare agerar utifrån de starka samband som råder mellan en rad grundläggande och systemövergripande miljöutmaningar och i stort sett alla politikområden, inklusive finans-, utrikes-, säkerhets- och biståndspolitik.

Vi vill att Sverige och EU visar ett starkt ledarskap och blir ett föredöme för resten av världen. Detta kommer att stärka vår ekonomi och skapa nya jobb i en värld där de som verkar för en resurs- och energieffektiv utveckling kommer att klara sig bäst.

Men i grund och botten handlar det om grundläggande solidaritet och att vi respekterar alla människors lika värde. Vi står här tillsammans på planeten Jorden med ett gemensamt ansvar gentemot dagens och kommande generationer.

Politiken kan och måste visa vägen framåt.

Johan Kuylenstierna, chef Stockholm Environment Institute

Johan Rockström, chef Stockholm Resilience Centre

Nina Ekelund, programdirektör Hagainitiativet

Anna Borgeryd, styrelseordförande Polarbröd

Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

EU-politikerna: Vi måste rädda utsläppshandeln

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article3827963.ece
Klimatet är en het fråga inför EU-valet på söndag. Den kritiserade utsläppshandeln har inte drivit fram nya klimat­smarta teknikinvesteringar i önskad takt. Trots det vill de svenska EU-kandidaterna ha kvar systemet.

Fakta Utsläppsrekordet slogs förra året

• 36 miljarder ton – de ­globala utsläppen av koldioxid från mänsklig aktivitet var rekordhöga år 2013. Av dem är:

9 miljarder ton Kinas ­utsläpp; 25 procent av de globala.

5 miljarder ton USA:s ­utsläpp; 14 procent.

3,6 miljarder ton EU:s ­utsläpp; 10 procent.

 

Utsläpp per person:

USA: 16 ton/år.

Kina, EU: 7 ton/år.

Sverige: 6 ton/år.

Fakta Så fungerar utsläppsrätterna

• Principen är att sätta tak på utsläppen från industrier och kraftbolag som släpper ut mycket koldioxid, samt flyget. Om det kostar att släppa ut koldioxid kan det löna sig att utveckla renare teknik.
• En utsläppsrätt ger rätt att ­släppa ut ett ton koldioxid. ­Bolagen kan också sälja och köpa rätter på olika börser. Även ­enskilda kan handla. Priset nu är så lågt, cirka 5–6 euro, att det inte påverkar ­teknik­utvecklingen.
• Runt 760 anläggningar i Sverige och 13 000 i hela EU omfattas. De som anses ­internationellt ­konkurrensutsatta som (stål och cement) får gratis rätter fram till 2020, men antalet de får började trappas ned 2013.

Klimatåterbäringstillägg med återbetalning

http://tssef.se/?p=732

(SUMMARY IN ENGLISH) We propose a increasing surcharge on all imports of fossil fuel and fossil-fuel made products. We propose a significant proportion of this money be returned to the taxpayer We propose the surcharge is raised at a rate that can be born by the market and investment in cleantech.

Yrkande:

• Att stämman riktar ett gemensamt krav till våra politiker på ett allmänt beslut att införa ett klimatåterbäringstillägg som är tillräckligt högt för att fasa ut systemfel som är knutna till föroreningar, miljöskadliga ämnen och/eller ämnen som långsiktigt behöver återföras i ett naturligt kretslopp.
• Att klimatåterbäringstillägget justeras (regelbundet) tills en marknadsanpassad avgift uppnås, som, genom att återspegla de verkliga kostnaderna att rätta till systemfelen, får marknadsaktörerna att agera, investera och ta positioner.
• Att en tillräckligt stor andel av intäkterna från klimatåterbäringstillägget återförs till medborgarna via individuella återbäringskonton för att trygga köpkraften, efterfrågan, sysselsättningen och möjligheten till goda miljöval.
• Att generell acceptans och konkurrensneutralitet säkerställs genom att klimatåterbäringstillägget även omfattar importvarornas bidrag till de miljöstörande utsläppen.

Stiftelsen Hållbart Samhälle
The Swedish Sustainable Economy Foundation
Cell: +46 (0)732 18 91 77, +46 (0)768 77 44 77
Email: bo.bergman(at)tssef.se, anders.hoglund(at)tssef.se
URL: http://www.tssef.se

”Vi lever i total ovisshet om biodrivmedlen”

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3826325.ece
DEBATT. Svensk biodrivmedelsproduktion kan skapa 15 000 arbetstillfällen, ge betydande minskningar av koldioxidutsläppen och förbättra handelsbalansen. Trots det fortsätter våra politiker att skapa osäkerhet som hindrar branschens utveckling, skriver Lena Bruce, vice vd Svebio.

Fakta Kvotplikten reglerar mängden biodrivmedel i bensin och diesel

Den nya lagen skulle träda i kraft 1 maj 2014 men regeringen har skjutit upp införandet som bland annat skulle reglerat inblandningen av hållbara biodrivmedel i bensin och i dieselbränsle. Inblandningen som sker i dag är på frivillig basis.

• I bensin ska andelen hållbara biodrivmedel vara minst 4,8 volymprocent. Efter ytterligare ett år ska volymen uppgå till minst 7 volymprocent.
• I dieselbränsle ska andelen hållbara biodrivmedel uppgå till minst 9,5 volymprocent varav minst 3,5 volymprocent ska uppfyllas med vissa särskilt anvisade biodrivmedel som kan anses ha extra fördelar.
• Energiskatten för alla hållbara biodrivmedel som ingår i bensin eller dieselbränsle tas ut med belopp som motsvarar energiskatten för jämförbart fossilt drivmedel, omräknat efter energiinnehåll.
• Den nuvarande skattebefrielsen för höginblandade och rena biodrivmedel som inte ingår i bensin eller dieselbränsle behålls även efter 2013.

Källa: Regeringen

”Klimatrapporten sätter press på andra länder”

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article3826254.ece

Den amerikanska regeringens omfattande klimatrapport som släpptes förra veckan kommer att få positiva effekter globalt, enligt miljöminister Lena Ek.
– Den sätter väldig press på andra stora utsläppsländer, säger hon till Ny Teknik.

Hopp om hållbar ökning av skörden

http://lantmannen.nu/2014/01/23/hopp-om-hallbar-okning-av-skorden/

....Spannmålsskördarna stagnerar ­samtidigt som vi blir fler människor på jorden som behöver mat. Åkerarealen naggas i kanten samtidigt som vi slagit i taket på flera av ­planetens gränsvärden. Svaret är inte att snålodla eller nyodla. Svaret är högre skördar på åkern vi redan brukar genom en hållbart intensifierad odling.
Befolkningsutvecklingen innebär att dagens sju miljarder människor på jorden kommer att öka i rask takt de närmaste 40 åren. Någon gång under 2050-talet räknar man med att världens befolkning stabiliserar sig mellan nio och tio miljarder människor.
Det innebär att spannmålsproduktionen behöver öka med minst 50 procent.
Och det måste ske på ett hållbart sätt, planetens gränsvärden är på väg att passeras inom flera områden. Något hopp om att öka jordbruksarealen finns knappast, tvärtom hotas den befintliga åkermarken av både städernas och öknarnas utbredning....

...FRAMTIDSODLING TESTADE METODEN med pilotrutor på några vete- och kornfält under 2013 och i medeltal pekade resultaten på att det hade varit lönsamt att öka skörden med 1 000 kilo per hektar genom ökad kvävegödsling. Endast i två av de nio rutorna uteblev merskörden när gödslingen ökades.
Om skörden kan ökas med 1  000 kilo per hektar innebär det med dagens priser ett förbättrat netto med cirka 1  400 kronor per hektar.
Men det innebär också förbättrad mullhalt (+100 kilo kol per hektar och år) samt mindre utsläpp av klimatgaser (- 200 kilo per hektar och år), det vill säga hållbar intensifiering.

Här slår klimatförändringar hårdast i USA

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article3825072.ece
"Det här är inte ett avlägset framtida problem. Det här är ett problem som påverkar amerikaner just nu. Det kan vara fler och värre översvämningar, större sårbarhet vid torka, fler allvarliga skogsbränder - allt detta påverkar amerikaner just nu", sade den amerikanske presidenten Barack Obama till tevekanalen NBC News.
....
Medeltemperaturen i USA har stigit med mellan cirka 0,7 och 1,1 grader Celsius sedan 1895.

Varmare världshav och smältande isberg får havsnivån att stiga och hotar kuststäder som Miami och Boston.

Nordöstra USA och Mellanvästern har fått allt fler häftiga regn.

Sydvästra USA blir allt torrare, varmare och har drabbats av fler stora skogsbränder.

I sydvästra USA drabbas nära 60 miljoner människor av minskad tillgång på vatten.

Koldioxid gör världshaven surare och varmare.

Jordbruket förändras kraftigt då klimatet förändrar hur mycket regn som faller och antalet frostfria nätter.

ISSS

ISSS.se

[THE CARBON COIN: ECONOMIC INCENTIVES DRIVING THE ZERO EMISSION ECONOMY ]

This proposal calls for carbon sequestering to be incentivized through creating a carbon coin and currency and by using carbon taxes to invest in new forms of handling the waste stream to create a circular soil to soil economy for carbon.