"Gaias skapare åter på barrikaderna. Alltid redo att gå sina egna vägar tar nu 90-årige James Lovelock åter strid för Gaia, hans vetenskapliga jordgudinna, som står inför en katastrof. Många miljövänner känner sig dock svikna av sin profet, sedan Lovelock förklarat att kärnkraft och ingenjörskonst är det enda som kan mildra den globala miljökrisen."
"Som att anlita en get som trädgårdsmästare. Ungefär så mycket förtroende har James Lovelock för människans förmåga att ta hand om sin hemmaplanet. Och vår vanmakt inför den globala uppvärmningen kommer att straffa sig, varnar han. Mot slutet av vårt århundrade blir vi kanske bara en miljard människor kvar på jorden av de nära sju miljarderna i dag. För vi har stört Gaia, det självreglerande system som upprätthåller livet på vår planet, så pass mycket att utvecklingen inte kan vändas tillbaka."
Detta var en de artiklar som Bengt Koltman refererade på nätverkets möte igår (27/1).
/Tord
2010-01-28
Från The Moscow news 28/01/2010.
"Russia’s weather out of whack".
"When it comes to global warming, don't let the cold snap fool you."
Detta var en de artiklar som Bengt Koltman refererade på nätverkets möte igår (27/1).
/Tord
"When it comes to global warming, don't let the cold snap fool you."
Detta var en de artiklar som Bengt Koltman refererade på nätverkets möte igår (27/1).
/Tord
2010-01-27
Utdrag från "Sopoperans miljöpolicy" sept 2008
(Sopoperan var ett evenemang som gick av stapeln i Halmstad i sept 2008)
Klimatkompensation
Det är oundvikligt att spräcka nollgränsen för miljö‐ och klimatstörande utsläpp, vilka ansträngningar som än sätts in.
Det är däremot inte oundvikligt att kompensera för sina utsläpp.
De senaste åren har kortsiktiga inköp av utsläppsrätter inom EU:s handelssystem (som t.ex. https://www.atmosfair.de) varit populärt. Men även om den nya handelsperioden 2008‐2012 förmodligen kommer att ha större genomslag än den förra, väljer Sopoperan att
klimatkompensera mer långsiktigt genom att bidra med stöd till de ojämförligt största klimatneutraliserande systemen på jorden: Skogen och Havet.
Det kommer förekomma 3 olika sätt att klimatkompensera
1. Plantering av träd i Kenya, Tanzania, Rwanda och Uganda genom VI‐skogen, till en kostnad av 20 kr/träd. Motsvarande trädplanteringsprojekt hos andra kontrollerade organisationer kan användas.
2. Stöd till SNFs arbete med Agroforesty och skydd av hotad urskog i Sverige och Världen. Motsvarande urskogsskyddande projekt hos andra kontrollerade organisationer kan användas.
3. Stöd till Greenpeaces arbete för att skydda våra hav. Motsvarande projekt för skyddandet av havet hos andra kontrollerade organisationer kan användas.
Transporter
Vid persontransporter kommer sopoperan respektera följande prioritetsordning, med mottot: Ta cykeln när du kan, men bilen när du måste.
1. Cykel
2. Tåg
3. Buss
4. Miljöbil
5. Bil
6. Flyg
Tåg, buss, biogasbil, bil för person med funktionshinder samt bil med minst 4 personer klimatkompenseras inte.
Bil med färre än 4 personer samt flyg klimatkompenseras av den/de som utnyttjar fordonet enligt SNFs schablonberäkning av Co2utsläpp, och den ekonomiska kompensationen sker enligt ovan och renderar 2 kr/kg Co2
utsläpp.
Bil med 1 kg co2 per mil = 2 kr per mil.
Flyg med 6 kg co2 per mil = 12 kr per mil.
/Tord
Klimatkompensation
Det är oundvikligt att spräcka nollgränsen för miljö‐ och klimatstörande utsläpp, vilka ansträngningar som än sätts in.
Det är däremot inte oundvikligt att kompensera för sina utsläpp.
De senaste åren har kortsiktiga inköp av utsläppsrätter inom EU:s handelssystem (som t.ex. https://www.atmosfair.de) varit populärt. Men även om den nya handelsperioden 2008‐2012 förmodligen kommer att ha större genomslag än den förra, väljer Sopoperan att
klimatkompensera mer långsiktigt genom att bidra med stöd till de ojämförligt största klimatneutraliserande systemen på jorden: Skogen och Havet.
Det kommer förekomma 3 olika sätt att klimatkompensera
1. Plantering av träd i Kenya, Tanzania, Rwanda och Uganda genom VI‐skogen, till en kostnad av 20 kr/träd. Motsvarande trädplanteringsprojekt hos andra kontrollerade organisationer kan användas.
2. Stöd till SNFs arbete med Agroforesty och skydd av hotad urskog i Sverige och Världen. Motsvarande urskogsskyddande projekt hos andra kontrollerade organisationer kan användas.
3. Stöd till Greenpeaces arbete för att skydda våra hav. Motsvarande projekt för skyddandet av havet hos andra kontrollerade organisationer kan användas.
Transporter
Vid persontransporter kommer sopoperan respektera följande prioritetsordning, med mottot: Ta cykeln när du kan, men bilen när du måste.
1. Cykel
2. Tåg
3. Buss
4. Miljöbil
5. Bil
6. Flyg
Tåg, buss, biogasbil, bil för person med funktionshinder samt bil med minst 4 personer klimatkompenseras inte.
Bil med färre än 4 personer samt flyg klimatkompenseras av den/de som utnyttjar fordonet enligt SNFs schablonberäkning av Co2utsläpp, och den ekonomiska kompensationen sker enligt ovan och renderar 2 kr/kg Co2
utsläpp.
Bil med 1 kg co2 per mil = 2 kr per mil.
Flyg med 6 kg co2 per mil = 12 kr per mil.
/Tord
Klimatnätverkets program för vårterminen 2010
Välkommen
till en ny termin i vårt klimatnätverk.
27 januari 2010 kl 18.30 på Krusagården
På dagordningen bl a:
1. Välkommen tillbaka.
2. Vad har hänt sedan sist.
3. Planering av våren:
· Bengt har förslag på tre samlingar. Se nedan.
· Förbereda besök av Svante Axelsson i Nässjö 11 mars
· Förbereda Earth hour i Eksjö 27 mars
· Tillverka en utställning om klimatfrågor som kan visas på företag, skolor i Eksjö…
4. Diskussion
Vårens övriga träffar:
Vi fortsätter att ses på Krusagården men ibland får vi vara i en mindre sal. Vi betalar 20 kr för Krusagårdens fika.
3 mars 2010 18.30 Aschanska salen
24 mars 18.30 stora salen
28 april 18.30 stora salen
Väl mött! Det skall bli roligt att träffas igen. Sekr. Stine
till en ny termin i vårt klimatnätverk.
27 januari 2010 kl 18.30 på Krusagården
På dagordningen bl a:
1. Välkommen tillbaka.
2. Vad har hänt sedan sist.
3. Planering av våren:
· Bengt har förslag på tre samlingar. Se nedan.
· Förbereda besök av Svante Axelsson i Nässjö 11 mars
· Förbereda Earth hour i Eksjö 27 mars
· Tillverka en utställning om klimatfrågor som kan visas på företag, skolor i Eksjö…
4. Diskussion
Vårens övriga träffar:
Vi fortsätter att ses på Krusagården men ibland får vi vara i en mindre sal. Vi betalar 20 kr för Krusagårdens fika.
3 mars 2010 18.30 Aschanska salen
24 mars 18.30 stora salen
28 april 18.30 stora salen
Väl mött! Det skall bli roligt att träffas igen. Sekr. Stine
2010-01-22
Från SVD 20100122: Nasa: Varmaste decenniet någonsin
"Det gångna decenniet var det varmaste någonsin på jorden, visar en ny analys av temperaturer jorden runt som USA:s rymdstyrelse Nasa gjort."
"2009 var även ett av de varmaste åren som förekommit sedan moderna mätningar startade på 1880-talet. Fjolåret var bara något litet kallare än 2005, som är varmast hittills.
Därmed sällar sig 2009 till raden av rekordvarma år, av vilka nästan alla återfinns under perioden 1998 och framåt."
Kommentar: Ett mycket skrämmande konstaterande! /Tord
"2009 var även ett av de varmaste åren som förekommit sedan moderna mätningar startade på 1880-talet. Fjolåret var bara något litet kallare än 2005, som är varmast hittills.
Därmed sällar sig 2009 till raden av rekordvarma år, av vilka nästan alla återfinns under perioden 1998 och framåt."
Kommentar: Ett mycket skrämmande konstaterande! /Tord
2010-01-13
Film om hur man kan binda kol och samtidigt förbättra jordmånen.
Charcoal framställd ur biomassa binder kol och kan bli ett bra jordförbättringsmedel.
/Tord
/Tord
SVT:s klimatblogg Ställom läggs ned
Att SVT lägger ned sin blogg "Ställom" är beklagligt, men kanske inte så mycket att göra åt. Att skriva brev till Eva Hamilton lönar sig nog inte.
/Tord
/Tord
Brev från Bengt Koltman
Till medlemmar i Eksjö klimatnätverk
Jag får börja med att önska Er alla en riktigt god fortsättning på det nya året. Blickar vi tillbaka på hösten så kan vi känna oss nöjda med vad vi lyckades åstadkomma. Vi lyckades hålla ut hela hösten med ett informativt program. Köpenhamnsmötet blev dessvärre en stor besvikelse. Trots att mänsklighetens existens står på spel så orkar man inte samla sig till ett bindande avtal. Jordens medeltemperatur får inte öka med mer än två grader lyckades man ena sig om men hur det skall gå till står skrivet i stjärnorna. Pengar till U-länderna finns också med men vad spelar det för roll om länderna kollapsar.
Den stränga vintern gör att ännu mer fossila bränslen används och 400ppm CO2 lär inte vara långt borta. Australien upplever samtidigt sitt näst varmaste år hittills och El Nino förhållanden börjar laddas upp i Stilla Havet vilket med stor sannolikhet kommer att innebära att vi nu går mot det varmaste året sedan mätningarna började omkring år 1860.
Det känns inte vidare muntert med andra ord. Det är som att vi alla sitter i en buss utan förare på väg mot stupet därframme någonstans, vi vet att det finns där men ingen vill styra undan eller bromsa. Uppriktigt sagt så skäms jag inför mina barn och barnbarn, jag skäms på min generations vägnar över vårt misslyckande i Köpenhamn. Även om det känns dystert så får vi kämpa vidare, det finns inget val. Klarar inte politikerna av det så måste vi, det är bara så.
Så till vårens aktiviteter. Jag hade ju ett förslag på tre diskussionskvällar där alla är välkomna. Vi kanske till och med kan få in några blänkare i Smålandstidningen.
Första träffen skulle handla om ansvarsfrågan. Vem och vilka har huvudansvaret för att klimatkrisen skall kunna lösas? Vilket ansvar har FN, Sveriges riksdag och Eksjö kommun? Vilket ansvar kan vi lägga på organisationer och företag? Rika och fattiga länder, hur skall ansvaret fördelas? Vad är rimligt att lägga på enskilda individer?
Andra träffen kunde handla om varför budskapet och kunskapen har så svårt att få fäste hos politiker och allmänhet. Beror det på psykiska el. biologiska begränsningar? Har det att göra med vår samhällsstruktur? Vi har kommit allt längre ifrån naturen och hälften av jordens befolkning bor idag i städer, kan det påverka? Bekvämlighet och vanor. Vi vill bara inte ändra oss. Ja frågeställningarna kan göras många och långa.
Tredje och den avslutande träffen kunde ha som tema hur vi skall kunna anpassa oss till ett allt varmare klimat med mer extremt väder och samtidigt uppleva livskvalitet. Hur skall vi satsa de resurser vi har både offentligt och privat? Boende, resor, fritid m.m. Tips om upplevelser och livsstil, privata råd m.m. Kan säkert bli en mycket intressant kväll.
Jag tror att ett sådant här upplägg fördjupar våra kunskaper samtidigt som det kommer att påverka vårt sinnelag positivt. Vi tar in hela klimatfrågan mer i oss själva och ser mer realistiskt på möjligheter att agera och påverka andra. Det känns som om vi nu tar ytterligare ett steg att höja vår medvetenhet kring vad som väntar oss och hur vi kan leva våra liv med hög livskvalitet i en förändrad värld.
Bengt Koltman
Jag får börja med att önska Er alla en riktigt god fortsättning på det nya året. Blickar vi tillbaka på hösten så kan vi känna oss nöjda med vad vi lyckades åstadkomma. Vi lyckades hålla ut hela hösten med ett informativt program. Köpenhamnsmötet blev dessvärre en stor besvikelse. Trots att mänsklighetens existens står på spel så orkar man inte samla sig till ett bindande avtal. Jordens medeltemperatur får inte öka med mer än två grader lyckades man ena sig om men hur det skall gå till står skrivet i stjärnorna. Pengar till U-länderna finns också med men vad spelar det för roll om länderna kollapsar.
Den stränga vintern gör att ännu mer fossila bränslen används och 400ppm CO2 lär inte vara långt borta. Australien upplever samtidigt sitt näst varmaste år hittills och El Nino förhållanden börjar laddas upp i Stilla Havet vilket med stor sannolikhet kommer att innebära att vi nu går mot det varmaste året sedan mätningarna började omkring år 1860.
Det känns inte vidare muntert med andra ord. Det är som att vi alla sitter i en buss utan förare på väg mot stupet därframme någonstans, vi vet att det finns där men ingen vill styra undan eller bromsa. Uppriktigt sagt så skäms jag inför mina barn och barnbarn, jag skäms på min generations vägnar över vårt misslyckande i Köpenhamn. Även om det känns dystert så får vi kämpa vidare, det finns inget val. Klarar inte politikerna av det så måste vi, det är bara så.
Så till vårens aktiviteter. Jag hade ju ett förslag på tre diskussionskvällar där alla är välkomna. Vi kanske till och med kan få in några blänkare i Smålandstidningen.
Första träffen skulle handla om ansvarsfrågan. Vem och vilka har huvudansvaret för att klimatkrisen skall kunna lösas? Vilket ansvar har FN, Sveriges riksdag och Eksjö kommun? Vilket ansvar kan vi lägga på organisationer och företag? Rika och fattiga länder, hur skall ansvaret fördelas? Vad är rimligt att lägga på enskilda individer?
Andra träffen kunde handla om varför budskapet och kunskapen har så svårt att få fäste hos politiker och allmänhet. Beror det på psykiska el. biologiska begränsningar? Har det att göra med vår samhällsstruktur? Vi har kommit allt längre ifrån naturen och hälften av jordens befolkning bor idag i städer, kan det påverka? Bekvämlighet och vanor. Vi vill bara inte ändra oss. Ja frågeställningarna kan göras många och långa.
Tredje och den avslutande träffen kunde ha som tema hur vi skall kunna anpassa oss till ett allt varmare klimat med mer extremt väder och samtidigt uppleva livskvalitet. Hur skall vi satsa de resurser vi har både offentligt och privat? Boende, resor, fritid m.m. Tips om upplevelser och livsstil, privata råd m.m. Kan säkert bli en mycket intressant kväll.
Jag tror att ett sådant här upplägg fördjupar våra kunskaper samtidigt som det kommer att påverka vårt sinnelag positivt. Vi tar in hela klimatfrågan mer i oss själva och ser mer realistiskt på möjligheter att agera och påverka andra. Det känns som om vi nu tar ytterligare ett steg att höja vår medvetenhet kring vad som väntar oss och hur vi kan leva våra liv med hög livskvalitet i en förändrad värld.
Bengt Koltman
Eksjöavtalet, klimatavtalet som skall rädda världen (enl. Eksjö Gymnasium).
Allmänt
I Köpenhamn går nu förhandlingarna om ett klimatavtal som skall ersätta Kyotoprotokollet in i sitt slutskede. Samtidigt så går också förhandlingarna i Eksjö in i ett avgörande skede. I Köpenhamn kärvar det ordentligt medan det i Eksjö flyter på planenligt. Experter som följer de olika förhandlingsuppläggen menar att man i Eksjö valt en strategi som under förhandlingarnas gång visat sig vara mycket lyckosam. Man har bl.a. valt att lösa de besvärliga frågorna om utsläppsminskningar och finansiering tidigt vilket gjort att mycket av de svåra frågorna sedan naturligt fallit på plats. Eksjöavtalet sätter också de mänskliga rättigheterna i fokus. Det är de fattigaste länderna på jorden som nu först drabbas samtidigt som dessa är de som minst orsakat den knipa som vår jord nu allt snabbare är på väg in i. Att man i Eksjöavtalet även lyckats enats om ett världsomfattande sanktionssystem får också betecknas som unikt i mänsklighetens historia. Vi kan alla här i Eksjö med omnejd känna oss stolta över de resultat man lyckats uppnå. Eksjöavtalet ett världsunikt avtal som med största sannolikhet kommer att rädda vårt klimat och världen.
Avtalstid
Eksjöavtalet börjar att gälla direkt från är 2010 och löper fram till år 2040.
Vetenskapliga utgångspunkter
Eksjöavtalet grundar sig helt på forskningen vad gäller klimatförändringar på jorden. FN har i sina rapporter slagit fast att klimatförändringarna har sin grund i mänsklig påverkan och Eksjöavtalet har ingen anledning att ifrågasätta detta faktum.
Utsläppsminskningar
Eftersom vi följer klimatforskningens rekommendationer så skall utsläppen av växthusgaser i Eksjöavtalet minska med 40% till år 2020 och med 80 % till år 2040. Utgångs året är 2010. Samtliga växthusgaser uttrycks i koldioxidekvivalenter.
Metod och finansiering
Utsläppsminskningarna skall genomföras genom en kombination av koldioxidskatt och handel med utsläppsrätter. Utsläppsrätterna skall tilldelas varje land per capita med utgångspunkt från utsläppsstatistik år 2010.
Demokratiska principer
Varje land avgör suveränt hur man vill handskas med sina tilldelade utsläppsrätter.
Juridik och sanktioner
FN kommer att inrätta ett parlament där sammansättningen är demokratisk och har de mänskliga rättigheterna som grund. Detta innebär bl.a. att alla i världen har en röst.
Bryter något land, organisation eller enskild person mot avtalet har parlamentet rätt att vidtaga nödvändiga åtgärder för att Eksjöavtalet skall kunna hållas. Exempel på åtgärder kan vara handelssanktioner, böter, förbud att deltaga i internationella evenemang som OS och dylikt.
Särskilda förhandlingsområden
- Utsläppsminskningar land för land enl. övergripande överenskommelse.
- ”Avskogning” – markanvändning, möjligheter till att världen över skapa kolsänkor dvs. fånga in koldioxid.
- Anpassning till klimatförändringarna både i rika och fattiga länder.
- Tekniköverföring, framförallt från rika länder till fattiga länder.
Skrivningar kring dessa områden där Eksjöavtalet mer i detalj kommer att redovisa olika förslag bifogas protokollet som bilagor.
Genomförande och metod
Avtalet kommer att genomföras i tre steg där man använder femårsplaner för planering och genomförande.
Steg ett
Redan år 2010 införs en koldioxidskatt i samtliga länder. Skatten bör vara c:a 10% vilket innebär att en liter bensin i Sverige blir c:a en krona dyrare. Den här skatten skall gälla under avtalets fem första år och göra det möjligt att ”kickstarta” övergången till ett grönt samhälle. Massvis med nya gröna jobb kommer att skapas nästan omgående. Skatten administreras av varje enskilt land och 50% av intäkterna avsätts för ”gröna” investeringar i det egna landet och den andra hälften skall investeras i fattiga länder och utvecklingsländer. Investeringarna skall syfta till att minska koldioxidutsläpp, skapa kolsänkor (plantera skog m.m. ) och hjälpa till att anpassa samhället till klimatförändringarna.
Denna skatt gör att vi kan ”toppa” koldioxidutsläppen år 2015 och därefter successivt börja minska dem. Det betyder också att vi på allvar har börjat ställa om våra samhällen mot en fossilfri framtid.
Samtidigt så börjar redan år 2010 planeringen av ett system med individuella utsläppsrätter. Systemet införs 2015 och bygger på utsläppsstatistik från år 2010. Till år 2020 skall nu utsläppen minska med 40% vilket innebär att år 2020 får varje person på jorden släppa ut max 3 ton koldioxid per år. I Sverige släpper vi idag ut c:a 6 ton koldioxid/år, i USA c:a 20 ton och i Kina 4.8 ton som exempel.
Steg två
Under femårsperioden från 2020 till år 2025 så förbereder man nästa minskning som kommer att gälla från och med 2025. Varje person kommer då att tilldelas max 2 ton koldioxid per år. Utsläppsrätterna tilldelas liksom tidigare varje land per capita som Eksjöavtalet anger.
Steg tre
År 2030 kommer så förberedelserna för det sista steget i Eksjöavtalet vilket innebär att alla människor på jorden kommer att tilldelas max ett ton koldioxid per år från och med år 2035. År 2040 då avtalstiden utgår så är vi nere på nivåer som förhoppningsvis gör det möjligt för oss att undvika att jordens medeltemperatur överstiger två grader. Två grader lär bli nog så tufft för både oss och vår miljö. Förhoppningsvis så kommer moder jord undan för undan själv stabilisera klimatet och generationer som kommer efter oss få uppleva normala förhållanden igen.
Underskrifter och godkännande
Detta avtal har upprättas vid Eksjö gymnasium under hösten 2009 och benämns Eksjöavtalet. Avtalet kan inte omprövas eller överklagas. Avtalet kommer att gälla från och med den första januari 2010 och länderna som undertecknat avtalet kommer därför att omedelbart starta upp arbetet med att genomföra det som avtalet föreskriver. Avtalet är upprättat i 6535378213 exemplar alltså ett till varje invånare på jorden. Varje undertecknande land förbinder sig att föra ut avtalstexten på lämpligt sätt till sina invånare och vidtaga de åtgärder som behövs för att Eksjöavtalet skall kunna genomföras.
Eksjö Gymnasium 2009-12-18.
Namnunderskrifter av ländernas representanter
Land Namn och titel ( regeringschef el. dyl. )
Bilaga 1 – Utsläppsminskningar
För att minska utsläppen är det nödvändigt att i första hand I-länder och utvecklingsländer (Kina, Indien och Brasilien) minskar sina utsläpp radikalt, och tar ansvar för de problem vi står inför.
Det här kan uppnås genom att varje människa får utsläppsrätter, att man bara har en viss mängs koldioxid att förbruka. Om det här inte verkställs eller följs av de länder som skrivit på protokollet kan bannlysningar ta form genom uteslutning från stora internationella evenemang och handel med omvärlden. Dessutom får man betala en stor summa i böter till de fattiga länderna eller olika internationella organisationer så som FN.
Bilaga 2 – Avskogning
Vi är alla länder rika som fattiga överens om att regnskogen är livsviktig för jorden och att man över hela världen måste plantera ny skog. Regnskogen är ju viktig eftersom den tar upp stora mängder koldioxid, man kan säga att regnskogen är jordens lungor. De rika länderna som inte kan plantera i sitt eget land får istället bidra med pengar till de länder som kan plantera. De fattiga länderna är villiga att plantera då man får bidrag för det.
Men också människorna i länderna kan bidra. Genom att betala koldioxidskatt bidrar man med pengar till finansieringen av fattiga länders utveckling och uppbyggnad av skogen. Det som vi måste satsa på i första hand när det kommer till avskogningen är Brasilien. Detta land sitter på väldigt mycket regnskog men landet är drabbat av avskogning, vilket måste bort.
För att komma igång med återuppbyggnaden har USA stigit fram och sagt att de kan bidra med pengar. I utbyte vill man ha starkare handelsband länderna emellan.
För att få bort avskogningen måste man stärka sin bevakning över skogarna, böter och straff för de som tar ner regnskogen och få fler att inse att utan regnskogarna fungerar inte jorden.
Bilaga 3 – Anpassning
Varje land skänker så mycket pengar de kan till Anpassningsfonden eller åtminstone 0,1% av landets BNP. Dessa pengar kommer senare att användas till bl.a. flyttning av folk till säkra områden och byggande av vallar då naturkatastrofer inträffar p.g.a. klimatförändringarna som råder.
Byggandet av vallar kommer att resultera i fler jobb vilket är ett steg mot en hållbar framtid i dessa svåra tider.
De pengar som blir över i Anpassningsfonden går till de fattiga ländernas påbörjande av industrialiseringen med förnyelsebara energikällor. De skulder som tynger de fattiga länderna skall strykas under förutsättning att de satsar på ett grönt samhälle.
Bilaga 4 – Tekniköverföring
De välbärgade länderna ska bistå de fattiga länderna med ny teknik som ska leda till minskad användning av fossila bränslen. De ska även hjälpa utvecklingsländerna som påbörjat sin användning att utveckla sin teknik så att dessa länder slipper använda så stor del av fossila bränslen.
Detta inleds år 2010 då ny teknik ska överföras till utvecklingsländerna. År 2025 ska alla länder ha tillgång till modern teknik och år 2040 ska användningen av fossila bränslen ha minskat med 80 % och 20 – 40 % av jordens energi kommer att utvinnas från solpaneler.
I Köpenhamn går nu förhandlingarna om ett klimatavtal som skall ersätta Kyotoprotokollet in i sitt slutskede. Samtidigt så går också förhandlingarna i Eksjö in i ett avgörande skede. I Köpenhamn kärvar det ordentligt medan det i Eksjö flyter på planenligt. Experter som följer de olika förhandlingsuppläggen menar att man i Eksjö valt en strategi som under förhandlingarnas gång visat sig vara mycket lyckosam. Man har bl.a. valt att lösa de besvärliga frågorna om utsläppsminskningar och finansiering tidigt vilket gjort att mycket av de svåra frågorna sedan naturligt fallit på plats. Eksjöavtalet sätter också de mänskliga rättigheterna i fokus. Det är de fattigaste länderna på jorden som nu först drabbas samtidigt som dessa är de som minst orsakat den knipa som vår jord nu allt snabbare är på väg in i. Att man i Eksjöavtalet även lyckats enats om ett världsomfattande sanktionssystem får också betecknas som unikt i mänsklighetens historia. Vi kan alla här i Eksjö med omnejd känna oss stolta över de resultat man lyckats uppnå. Eksjöavtalet ett världsunikt avtal som med största sannolikhet kommer att rädda vårt klimat och världen.
Avtalstid
Eksjöavtalet börjar att gälla direkt från är 2010 och löper fram till år 2040.
Vetenskapliga utgångspunkter
Eksjöavtalet grundar sig helt på forskningen vad gäller klimatförändringar på jorden. FN har i sina rapporter slagit fast att klimatförändringarna har sin grund i mänsklig påverkan och Eksjöavtalet har ingen anledning att ifrågasätta detta faktum.
Utsläppsminskningar
Eftersom vi följer klimatforskningens rekommendationer så skall utsläppen av växthusgaser i Eksjöavtalet minska med 40% till år 2020 och med 80 % till år 2040. Utgångs året är 2010. Samtliga växthusgaser uttrycks i koldioxidekvivalenter.
Metod och finansiering
Utsläppsminskningarna skall genomföras genom en kombination av koldioxidskatt och handel med utsläppsrätter. Utsläppsrätterna skall tilldelas varje land per capita med utgångspunkt från utsläppsstatistik år 2010.
Demokratiska principer
Varje land avgör suveränt hur man vill handskas med sina tilldelade utsläppsrätter.
Juridik och sanktioner
FN kommer att inrätta ett parlament där sammansättningen är demokratisk och har de mänskliga rättigheterna som grund. Detta innebär bl.a. att alla i världen har en röst.
Bryter något land, organisation eller enskild person mot avtalet har parlamentet rätt att vidtaga nödvändiga åtgärder för att Eksjöavtalet skall kunna hållas. Exempel på åtgärder kan vara handelssanktioner, böter, förbud att deltaga i internationella evenemang som OS och dylikt.
Särskilda förhandlingsområden
- Utsläppsminskningar land för land enl. övergripande överenskommelse.
- ”Avskogning” – markanvändning, möjligheter till att världen över skapa kolsänkor dvs. fånga in koldioxid.
- Anpassning till klimatförändringarna både i rika och fattiga länder.
- Tekniköverföring, framförallt från rika länder till fattiga länder.
Skrivningar kring dessa områden där Eksjöavtalet mer i detalj kommer att redovisa olika förslag bifogas protokollet som bilagor.
Genomförande och metod
Avtalet kommer att genomföras i tre steg där man använder femårsplaner för planering och genomförande.
Steg ett
Redan år 2010 införs en koldioxidskatt i samtliga länder. Skatten bör vara c:a 10% vilket innebär att en liter bensin i Sverige blir c:a en krona dyrare. Den här skatten skall gälla under avtalets fem första år och göra det möjligt att ”kickstarta” övergången till ett grönt samhälle. Massvis med nya gröna jobb kommer att skapas nästan omgående. Skatten administreras av varje enskilt land och 50% av intäkterna avsätts för ”gröna” investeringar i det egna landet och den andra hälften skall investeras i fattiga länder och utvecklingsländer. Investeringarna skall syfta till att minska koldioxidutsläpp, skapa kolsänkor (plantera skog m.m. ) och hjälpa till att anpassa samhället till klimatförändringarna.
Denna skatt gör att vi kan ”toppa” koldioxidutsläppen år 2015 och därefter successivt börja minska dem. Det betyder också att vi på allvar har börjat ställa om våra samhällen mot en fossilfri framtid.
Samtidigt så börjar redan år 2010 planeringen av ett system med individuella utsläppsrätter. Systemet införs 2015 och bygger på utsläppsstatistik från år 2010. Till år 2020 skall nu utsläppen minska med 40% vilket innebär att år 2020 får varje person på jorden släppa ut max 3 ton koldioxid per år. I Sverige släpper vi idag ut c:a 6 ton koldioxid/år, i USA c:a 20 ton och i Kina 4.8 ton som exempel.
Steg två
Under femårsperioden från 2020 till år 2025 så förbereder man nästa minskning som kommer att gälla från och med 2025. Varje person kommer då att tilldelas max 2 ton koldioxid per år. Utsläppsrätterna tilldelas liksom tidigare varje land per capita som Eksjöavtalet anger.
Steg tre
År 2030 kommer så förberedelserna för det sista steget i Eksjöavtalet vilket innebär att alla människor på jorden kommer att tilldelas max ett ton koldioxid per år från och med år 2035. År 2040 då avtalstiden utgår så är vi nere på nivåer som förhoppningsvis gör det möjligt för oss att undvika att jordens medeltemperatur överstiger två grader. Två grader lär bli nog så tufft för både oss och vår miljö. Förhoppningsvis så kommer moder jord undan för undan själv stabilisera klimatet och generationer som kommer efter oss få uppleva normala förhållanden igen.
Underskrifter och godkännande
Detta avtal har upprättas vid Eksjö gymnasium under hösten 2009 och benämns Eksjöavtalet. Avtalet kan inte omprövas eller överklagas. Avtalet kommer att gälla från och med den första januari 2010 och länderna som undertecknat avtalet kommer därför att omedelbart starta upp arbetet med att genomföra det som avtalet föreskriver. Avtalet är upprättat i 6535378213 exemplar alltså ett till varje invånare på jorden. Varje undertecknande land förbinder sig att föra ut avtalstexten på lämpligt sätt till sina invånare och vidtaga de åtgärder som behövs för att Eksjöavtalet skall kunna genomföras.
Eksjö Gymnasium 2009-12-18.
Namnunderskrifter av ländernas representanter
Land Namn och titel ( regeringschef el. dyl. )
Bilaga 1 – Utsläppsminskningar
För att minska utsläppen är det nödvändigt att i första hand I-länder och utvecklingsländer (Kina, Indien och Brasilien) minskar sina utsläpp radikalt, och tar ansvar för de problem vi står inför.
Det här kan uppnås genom att varje människa får utsläppsrätter, att man bara har en viss mängs koldioxid att förbruka. Om det här inte verkställs eller följs av de länder som skrivit på protokollet kan bannlysningar ta form genom uteslutning från stora internationella evenemang och handel med omvärlden. Dessutom får man betala en stor summa i böter till de fattiga länderna eller olika internationella organisationer så som FN.
Bilaga 2 – Avskogning
Vi är alla länder rika som fattiga överens om att regnskogen är livsviktig för jorden och att man över hela världen måste plantera ny skog. Regnskogen är ju viktig eftersom den tar upp stora mängder koldioxid, man kan säga att regnskogen är jordens lungor. De rika länderna som inte kan plantera i sitt eget land får istället bidra med pengar till de länder som kan plantera. De fattiga länderna är villiga att plantera då man får bidrag för det.
Men också människorna i länderna kan bidra. Genom att betala koldioxidskatt bidrar man med pengar till finansieringen av fattiga länders utveckling och uppbyggnad av skogen. Det som vi måste satsa på i första hand när det kommer till avskogningen är Brasilien. Detta land sitter på väldigt mycket regnskog men landet är drabbat av avskogning, vilket måste bort.
För att komma igång med återuppbyggnaden har USA stigit fram och sagt att de kan bidra med pengar. I utbyte vill man ha starkare handelsband länderna emellan.
För att få bort avskogningen måste man stärka sin bevakning över skogarna, böter och straff för de som tar ner regnskogen och få fler att inse att utan regnskogarna fungerar inte jorden.
Bilaga 3 – Anpassning
Varje land skänker så mycket pengar de kan till Anpassningsfonden eller åtminstone 0,1% av landets BNP. Dessa pengar kommer senare att användas till bl.a. flyttning av folk till säkra områden och byggande av vallar då naturkatastrofer inträffar p.g.a. klimatförändringarna som råder.
Byggandet av vallar kommer att resultera i fler jobb vilket är ett steg mot en hållbar framtid i dessa svåra tider.
De pengar som blir över i Anpassningsfonden går till de fattiga ländernas påbörjande av industrialiseringen med förnyelsebara energikällor. De skulder som tynger de fattiga länderna skall strykas under förutsättning att de satsar på ett grönt samhälle.
Bilaga 4 – Tekniköverföring
De välbärgade länderna ska bistå de fattiga länderna med ny teknik som ska leda till minskad användning av fossila bränslen. De ska även hjälpa utvecklingsländerna som påbörjat sin användning att utveckla sin teknik så att dessa länder slipper använda så stor del av fossila bränslen.
Detta inleds år 2010 då ny teknik ska överföras till utvecklingsländerna. År 2025 ska alla länder ha tillgång till modern teknik och år 2040 ska användningen av fossila bränslen ha minskat med 80 % och 20 – 40 % av jordens energi kommer att utvinnas från solpaneler.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)