Jag (Elisabet Lindgren) var först i världen med att belägga att klimatförändringen redan hade orsakat ekosystemrelaterade hälsoeffekter.
Fallstudierna i avhandlingen beskriver kopplingen mellan förekomst av TBE, fästingens utbredning och förändringar i klimatet. Arbetet var tvärvetenskapligt och omfattade ekologi, meteorologi, entomologi, epideintervju.
Hon är anställd på Stockholm Resilience Center (SRC) vid Stockholms Universitet. Under åren 2001–2004 arbetade hon i det EU-finansierade och WHO-koordinerade cCASHh-projektet (Climate Change and Adaptation Strategies for Human Health in Europe).
Elisabet Lindgrens hälsorapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen kartlägger ur ett brett perspektiv hälsorisker, åtgärder och kostnader som ett förändrat klimat medför.
Största riskerna rör borrelios och TBE som redan finns i landet, men också leishmaniasis, en sjukdom med
dödlig utgång, kan komma hit. Just malaria behöver inte bli något problem, trots att malariamyggorna blir allt fler i Sverige. Teoretiskt finns en minimal risk för inhemsk smitta, men om personer som infekteras utomlands eller
hemma snabbt får behandling upphör vidare smittspridning. Därför gäller det att till exempel vårdcentralerna
känner igen ett malariafall.
Avloppsvatten kan komma in i drickvattnet med vattenburna smittämnen som Cryptospiridium, Giardia,
Campylobacter, calicivirus och VTEC (EHEC). Varmare badtemperaturer kan ge badsårsfeber, som orsakade
tre dödsfall i Sverige 2006.
Fanns det några som tyckte som hon? Hon hittade bara ett fåtal i världen,
Paul Epstein på Harvard Medical School och Tony McMichael vid London School of Hygiene and Tropical
Medicine. Och chefen för WHOs Europakontor var intresserad av globala miljöfrågor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar