2013-04-16
SOMMARMÖTE 2012
http://hs-f.hush.se/?p=21163
Lördagen den 25 augusti genomfördes årets sommarmöte med sol och många besökare på Lundholmen, Vrigstad. Årets tema var klimat och i maskinhallen fanns flera utställare med information om klimatsmarta lösningar samlade. Försöket där man kunde jämföra majsplantor som fått både biokol och gödsel med de som bara fått gödsel intresserade många besökare.
Metereolog Pär Holmgren medverkade både på scenen och bland klimatutställarna.

2013-04-09
Svensk industri tjänar på dyrare utsläppsrätter. GP 20130409
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1311095-svensk-industri-tjanar-pa-dyrare-utslappsratter?articleRenderMode=default
Dyrare utsläppsrätter kan bli en fördel för svensk industri. Under en global koldioxidmarknad kommer länder med koldioxidsnål industriproduktion att vara vinnare, skriver Lars Zetterberg och Peringe Grennfelt, IVL Svenska Miljöinstitutet.
Dyrare utsläppsrätter kan bli en fördel för svensk industri. Under en global koldioxidmarknad kommer länder med koldioxidsnål industriproduktion att vara vinnare, skriver Lars Zetterberg och Peringe Grennfelt, IVL Svenska Miljöinstitutet.
2013 är ett viktigt år för klimatet. FN:s klimatpanel IPCC släpper sina nya utvärderingsrapporter och flera viktiga lagförslag presenteras. Samtidigt har EU:s utsläppshandelssystem gått in i sin tredje fas. Lärdomen från fas 1 och 2 är att det blev billigare att minska utsläppen genom handel med utsläppsrätter än man trodde innan systemet infördes. När nu stora delar av världen följer efter och inför utsläppshandel har länder med koldioxidsnål industri ett försprång. Det innebär att Sverige skulle tjäna på dyrare utsläppsrätter.
Etiketter:
Klimatdebatt,
Omställningen,
Utsläpp
2013-04-08
Hydropondiskt odlande. Från en blogg av Niklas Eliason
http://blogg.epiclion.org/det-hallbara-sammhallet/en-gronare-framtid/
Under
tiden som jag jobbade på farmen i Sydney så fick jag lära mig mycket om
någonting som kallas Hydropondisk odling. Jag har redan innan jag kom
till Australien läst och funderat mycket om det, men först nu har jag
fått uppleva det i praktiken. Vad detta innebär är att växternas rötter
inte sitter i jord så som vanligt är, utan hänger fritt i vatten med
tillsatt syre och näring. På så sätt kan man odla mycket mer effektivt. I
regel betyder det att du får en större skörd på kortare tid. Idag kan
man odla i princip allting hydropondiskt. Det finns många olika tekniker
med sina egna fördelar och nackdelar.
De största fördelarna med att odla hydropondiskt är naturligtvis att du får en större skörd på kortare tid. Du får även en mer kontrollerad tillvaro för dina plantor. Det blir lättare att underhålla. Det är alltså mindre jobb, med större inkomster.
Fördelarna med Hydropondiskt odlande
De största fördelarna med att odla hydropondiskt är naturligtvis att du får en större skörd på kortare tid. Du får även en mer kontrollerad tillvaro för dina plantor. Det blir lättare att underhålla. Det är alltså mindre jobb, med större inkomster.
Strålande tider för egenproducerad solel. Gefle Dagblad 20130408
http://gd.se/konsument/1.5756691-stralande-tider-for-egenproducerad-solel?m=print
Tre steg till solel
1 Du kan köpa färdiga solcellspaket av många elbolag idag. Priserna varierar mycket – det lönar sig att titta runt. Att installera ett normalstort villasystem på 3 kW, som kan ge cirka 2 700 kWh på ett år, kostade enligt Energimyndigheten i genomsnitt 66 000 kronor exklusive moms under 2012. För två år sen var kostnaden ungefär den tredubbla.
2 För att kunna sälja el måste du ha elmätare. Installationen säkras av en elektriker, som sedan anmäler din anläggning hos nätägaren.
3 Nettodebitering innebär att elen du levererar kvittas mot den du tar ut under en viss tidsperiod, till exempel en månad. Bara vissa elbolag erbjuder nettodebitering. På egensolel.se finns en lista. Du kan annars få betalt för överskottselen. Elbolagens betalning skiljer sig mycket. Priset du får spelar mycket stor roll för hur helhetsekonomin blir.
2 För att kunna sälja el måste du ha elmätare. Installationen säkras av en elektriker, som sedan anmäler din anläggning hos nätägaren.
3 Nettodebitering innebär att elen du levererar kvittas mot den du tar ut under en viss tidsperiod, till exempel en månad. Bara vissa elbolag erbjuder nettodebitering. På egensolel.se finns en lista. Du kan annars få betalt för överskottselen. Elbolagens betalning skiljer sig mycket. Priset du får spelar mycket stor roll för hur helhetsekonomin blir.
Så fungerar stödet
Solcellsbidrag får man via länsstyrelsen. 2013 kan du få 35 procent av installationskostnaden, upp till ett tak på 1,2 miljoner kronor per system. I december 2012 beslutade riksdagen att stödet kvarstår till och med 2016. Men kön är ofta lång, var beredd på väntetid.
Får du inte solcellsstödet kan du använda rotavdrag för arbetskostnaden. Du kan inte få både solcellstöd och rot för samma anläggning.
Får du inte solcellsstödet kan du använda rotavdrag för arbetskostnaden. Du kan inte få både solcellstöd och rot för samma anläggning.
2013-04-07
Top Ten Dreadful Effects of Climate Change.Dissident Voice 20130406
http://dissidentvoice.org/2013/04/top-ten-dreadful-effects-of-climate-change/
Top Ten Dreadful Effects of Climate Change
Minus One Not Dreadful Effect
by Robert Hunziker / April 6th, 2013
Our planet is already showing the stress of radical climate change, affecting the Earth right before our eyes. The climate is different than when we were kids, and it is changing more rapidly than ever before. Accordingly, the underlying thesis of this article is that radical climate change is/will be fait accompli with consequences so far reaching that everything we are accustomed to today will change tomorrow. The only question going forward is how the drama of this transformation impacts the planet and human lifestyle as well as its influence on the institution of capitalism.
To that end, it is doubtful today’s younger generations will recognize tomorrow’s world. Several trends that manifest the consequences of radical climate change already exist. Hence, extrapolating climate change’s impact into the future is not a guessing game. Rather, it is the intention herein to follow those discernable trends to judge what the world of tomorrow will look like.
Radical climate change is severe and unpredictable weather, intense floods, parched-land droughts, ultra-fierce tornadoes, super hurricanes, loss of the world’s glacial water towers, dying marine life, and rising seas, which over time will cascade into a fractured civilization with hordes of tribal groups roaming the planet in search of sustenance, similar to life under the emergence of Cro-Magnon 40-50,000 years ago.
The solution is worldwide conversion from fossil fuels to renewables.
This massive conversion program will lead to the most powerful economic growth ever achieved, with full employment!
And, it would rescue the planet from impending violent upheaval.
To that end, it is doubtful today’s younger generations will recognize tomorrow’s world. Several trends that manifest the consequences of radical climate change already exist. Hence, extrapolating climate change’s impact into the future is not a guessing game. Rather, it is the intention herein to follow those discernable trends to judge what the world of tomorrow will look like.
Radical climate change is severe and unpredictable weather, intense floods, parched-land droughts, ultra-fierce tornadoes, super hurricanes, loss of the world’s glacial water towers, dying marine life, and rising seas, which over time will cascade into a fractured civilization with hordes of tribal groups roaming the planet in search of sustenance, similar to life under the emergence of Cro-Magnon 40-50,000 years ago.
The solution is worldwide conversion from fossil fuels to renewables.
This massive conversion program will lead to the most powerful economic growth ever achieved, with full employment!
And, it would rescue the planet from impending violent upheaval.
2013-04-03
Global warming. Apocalypse perhaps a little later. The Economist 20130330
http://www.economist.com/news/leaders/21574490-climate-change-may-be-happening-more-slowly-scientists-thought-world-still-needs
Climate change may be happening more slowly than scientists thought. But the world still needs to deal with it.

Climate change may be happening more slowly than scientists thought. But the world still needs to deal with it.
It is not clear why climate change has “plateaued” (see article). It could be because of
greater natural variability in the climate, because clouds dampen warming or
because of some other little-understood mechanism in the almost infinitely
complex climate system. But whatever the reason, some of the really ghastly
scenarios—where the planet heated up by 4°C or more this century—are coming to
look mercifully unlikely. Does that mean the world no longer has to worry?
No, for two reasons. The first is uncertainty. The science that points
towards a sensitivity lower than models have previously predicted is still
tentative. The error bars are still there. The risk of severe warming—an
increase of 3°C, say—though diminished, remains real. There is also uncertainty
over what that warming will actually do to the planet. The sharp reduction in
Arctic ice is not something scientists expected would happen at today’s
temperatures. What other effects of even modest temperature rise remain
unknown?
If the world has a bit more breathing space to deal with global warming, that
will be good. But breathing space helps only if you actually do something with
it.
Kommentar: Summan av kardemumman är
således att vi kanske fortfarande har lite tid på oss, men att faran på intet
sätt är över./Tord
Självspäkning biter inte på uppvärmningen. SVD 20130403
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/sjalvspakning-biter-inte-pa-uppvarmningen_8048504.svd
Ny statistik som tidningen The Economist sammanställt i senaste numret (30/3) visar att temperaturökningen har uteblivit de senaste 15 åren. Den branta stigningen har planat ut till en stabil platå trots att 100 miljarder ton växthusgaser har släppts ut under perioden, vilket är en ökning med 50 procent. Skräckscenarier där jordens temperatur höjs med sex grader under det här århundradet framstår därför som osannolika. I dessa sammanhang brukar man prata om klimatkänslighet för att understryka hur ödesdiger mänsklig påverkan kan vara. Klimatet verkar vara mer motståndskraftigt än man tidigare har trott.
Undergången ser alltmer osannolik ut, men det behöver göras anpassningar till temperaturhöjningen och det är klokt försäkringstänkande att skapa förutsättningar för att fasa ut de fossila bränslena. Det är här resurserna borde läggas. Och på att göra grön teknologi så billig att den är lönsam att använda.
Kommentar: Risken med detta resonemang är att man slår sig till ro och att s.k. tiping points passeras. Ju mer isen på nordpolen smälter ju mer magasinerar det mörka vattnet energi från solen och när permafrosten tinar i Sibirien så läcker stora mängder metan ut t.ex. och metan är 20 ggr starkare växthusgas än CO2./Tord
Ny statistik som tidningen The Economist sammanställt i senaste numret (30/3) visar att temperaturökningen har uteblivit de senaste 15 åren. Den branta stigningen har planat ut till en stabil platå trots att 100 miljarder ton växthusgaser har släppts ut under perioden, vilket är en ökning med 50 procent. Skräckscenarier där jordens temperatur höjs med sex grader under det här århundradet framstår därför som osannolika. I dessa sammanhang brukar man prata om klimatkänslighet för att understryka hur ödesdiger mänsklig påverkan kan vara. Klimatet verkar vara mer motståndskraftigt än man tidigare har trott.
Undergången ser alltmer osannolik ut, men det behöver göras anpassningar till temperaturhöjningen och det är klokt försäkringstänkande att skapa förutsättningar för att fasa ut de fossila bränslena. Det är här resurserna borde läggas. Och på att göra grön teknologi så billig att den är lönsam att använda.
Kommentar: Risken med detta resonemang är att man slår sig till ro och att s.k. tiping points passeras. Ju mer isen på nordpolen smälter ju mer magasinerar det mörka vattnet energi från solen och när permafrosten tinar i Sibirien så läcker stora mängder metan ut t.ex. och metan är 20 ggr starkare växthusgas än CO2./Tord
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)