Snabbladdade svenska elbussar på väg mot Aktietorget

http://hybricon.se/word/snabbladdade-svenska-elbussar-pa-vag-mot-aktietorget/

Umeåföretaget Hybricon Bus Systems AB (publ) tillverkar elbussar som via en unik teknik snabbladdas på 180 sekunder. Hybricons produkter finns redan i drift i Sverige och intresset är stort även internationellt. Bolaget står inför en notering på Aktietorget och genomför i samband med detta en nyemission för att bredda ägandet och finansiera fortsatt expansion.

....

Låt solrevolutionen rulla vidare – tio förslag

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3907658.ece

DEBATT. Mängden installerade solceller växer explosionsartat globalt. Men i Sverige har det hittills gått trögt och det beror inte på att solen lyser för lite här. Här är listan på vad som måste göras, skriver Svante Axelsson och Anna Wolf på Naturskyddsföreningen...

....

Vi ger regeringen hjälp på vägen mot solrevolution i Sverige genom att sammanfatta vad som måste göras i tio punkter:

1. Höj gränsen för energiskattebefrielse till 450 kW per anläggning, dvs samma gräns som föreslogs i den utredning som föregick skattereduktionen. Med den obegripliga gräns på 144 kW som nu föreslagits kommer många bra soliga takytor aldrig att användas.

2. Sätt gränsen för skattebefrielsen per anläggning och inte per juridisk person så länge som elen bidrar till att minska producentens elförbrukning och kan ses som en energieffektiviseringsåtgärd.

3. Inför ett undantag så att mikroproducenter som omfattas av skattereduktionen kan sälja sin el så länge man köper mer el än man säljer på årsbasis.

4. Bestäm att skattereduktionen ska gälla per anläggning och inte per juridisk person. Då kan företag och bostadsrättsföreningar få chans att utnyttja alla sina befintliga takytor så länge som de förblir nettoköpare av el.

5. Ge elkunden lagstadgad rätt att via elnätet flytta el mellan sina egna anläggningar. Det ger förutsättningar även för föreningar och företag som har flera anläggningar att få lönsamhet i sina investeringar.

6. Överför skattereduktionen för mikroproducenter till elfakturan att kvitta mot energiskatten istället för mot inkomstskatten. Detta gör det tydligt att den egna anläggningen påverkar elräkningen. Det är också ett billigare och enklare sätt att hantera skattereduktionen

7. Ge dem som inte har egna takytor att sätta solceller på möjlighet att bygga anläggningar tillsammans för att täcka sin egen förbrukning och omfattas av skattereduktionen.

8. Ta bort kravet på momsregistrering för mikroproducenter, så undviks onödigt krångel och kostsam administration.

9. Anpassa elcertifikatssystemet så att det blir lättare för mikroproducenter att söka elcertifikat och så att administrationen av småskaliga producenter underlättas.

10. Inför Energi-ROT som ersättning för det nuvarande investeringsstödet för solceller. Detta har bromsat snarare än skyndat på utvecklingen med långa köer och osäkra förhållanden och de ändringar som införts är otillräckliga. Se därför till att den som investerar i mikroproduktion kan få Energi-ROT-avdrag för hela anläggningskostnaden istället.

Svante Axelsson, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen

Anna Wolf, sakkunnig energifrågor, Naturskyddsföreningen

Solcellerna får skattesmäll

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/solenergi/article3902662.ece

Regeringens förslag på energiskatt för solel slår hårt mot många solcellsanläggningar......

Solcellsägare har hittills inte behövt betala skatt på den solel de producerar. Men regeringen vill införa en energiskatt på 30 öre per kilowattimme för all solel som produceras i anläggningar med en installerad toppeffekt på mer än 144 kilowatt.....

New Tesla battery could take your home off the grid

http://inhabitat.com/new-tesla-battery-could-take-your-home-off-the-grid/

......
Tesla’s new stationary battery could be the gateway that finally links renewable energy to everyday consumers in a way that makes sense. The challenge of storing clean energy from solar or wind is one of the reasons people are sticking with grid power. Although Musk hasn’t commented on the cost of Tesla’s newest energy offering, chances are good that it will still represent a savings versus grid electricity over the course of its lifetime.

Read more: New Tesla battery could take your home off the grid | Inhabitat - Sustainable Design Innovation, Eco Architecture, Green Building
......

”Nedlagd kärnkraft kräver robust system”

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3864949.ece

DEBATT. Vilka elpriser är vi beredda att acceptera och hur hanterar vi när efterfrågan blir som störst? Svaren på frågorna avgör om vi får ett säkert elsystem, inte huruvida vi behåller kärnkraften eller ej, skriver Lennart Söder KTH.
....

För att välja vilken metod man tycker är bäst, så måste man ta ställning till:

A) Vilken effektbrist kan vi acceptera.

B) vilket är det högsta pris vi kan acceptera....

....Det finns absolut ingen automatik i att stängning av kärnkraft leder till effektbrist. Men det förutsätter ett robust system för hantering av frågan enligt någon av ovanstående metoder...

Studie: Sänkt effekt på vindkraften ger stabilare nät

http://www.nyteknik.se/tekniknyheter/article3859375.ece

Vindkraft kan användas för att stabilisera nätet, enligt två nya studier. De kan bidra till att hålla frekvens, spänning och fas. Men för att tekniken ska tas i bruk krävs nya regler.....

...

Vindkraften kan bidra till att minska konsekvenser av nätstörningar i olika tidsskala:

• transienter (efter till exempel en kortslutning) i skalan millisekunder

• spänningskollapser (ofta 10–15 minuter)

• frekvensfall (till exempel efter snabbstopp i kärnkraftverk) under 10–15 sekunder.

Det finns ett förslag för kommande EU-krav för vindkraftverk. Det ställer bland annat krav på att stödja nätens spänning med reaktiv effekt. I Tyskland ställs högre krav redan i dag. Där kan man också centralt styra ner vindkraft vid behov....

 

...

Fakta 41 procent vindkraft i Danmark

• Danmark fick 41 procent av sin el från vindkraft första halvåret 2014 och momentant mer än 100 procent, utan några särskilt stora problem för effektbalans eller nät.
• Men Danmark har mycket utlandsförbindelser och kan balansera sin el med till exempel norsk och svensk vattenkraft.
• Portugal och Spanien har också stor andel vindkraft (25 respektive 21 procent första åtta månaderna 2014). De har till skillnad från Danmark inhemsk vattenkraft, men inte så mycket export- och importmöjligheter.
• Sverige får 8 procent av sin el från vindkraft på årsbasis.

Scientists: EPA Underestimating Renewables Potential

http://www.climatecentral.org/news/scientists-epa-underestimating-u.s.-renewables-potential-18176

Generating electricity in the U.S. can be a lot greener and more climate-friendly than the Obama administration expects it to be through 2030, researchers at the Union of Concerned Scientists said in an analysis released Tuesday.
...The Union of Concerned Scientists (UCS), a science advocacy organization, says states can reduce emissions even more, by an average of 40 percent by 2030, mainly through the expansion of renewable power production far beyond what the Obama administration may expect from each state....

Johan Ehrenberg: Snart klipper jag sladden

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3855353.ece

DEBATT. Svenska företag måste stödja solcellsrevolutionen för att rädda elnätet. De stora kraftföretagens politik riskerar systemet med miljoner elkunder som betalar för den infrastruktur som ger storföretagen möjlighet att utvecklas, skriver Johan Ehrenberg.....

...När professor Lennart Söder på KTH utreder det svenska nätsystemet visar han att all solel i Sverige lätt kan lagras och balanseras i vattenkraften. Gör mycket el på sommaren som sparar på vattenkraften och hämta hem på vintern.
Det gör att Sverige har en unik konkurrensfördel i den nya energiförändringen. Sverige måste få ett kvittningssystem, inte för solcellsproducenternas egen skull, utan för hela nätets. Annars börjar fanflykten...

Rådet: Så här ska Sveriges elnät bli smartare

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3836335.ece

ALMEDALEN. Stimulera mikroproduktion och satsa på småskaliga energilager som ackumulatortankar och batterilager. Det är några av rekommendationerna för hur Svergies elnät ska bli smartare.....

Fakta Fakta: Smarta elnät

Smarta nät ska på ett kostnadseffektivt sätt:

• underlätta introduktion och utnyttjandet av förnybar elproduktion

• leda till minskad energiförbrukning

• bidra till effektreduktion vid effekttoppar och

• skapa förutsättningar för aktivare elkunder.

Källa: Energimarknadsinspektionen

Fakta Fakta: Samordningsrådet för smarta elnät

• Samordningsrådet för smarta elnät tillsattes av it- och energiminister Anna-Karin Hatt 30 maj 2012. Rådet ska motivera, informera och planera för utveckling av smarta elnät som bidrar till en effektivare och mer hållbar energianvändning. Rådet ska medverka till tydliga spelregler på marknaden, starkare inflytande för kunderna, skapa gynnsamma förutsättningar för branschen att utvecklasi Sverige. Rådet ska också skapa en webbplats, en nationell kunskapsplattform, om smarta elnät.

Ordförande:

• Maria Khorsand, VD SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Vice ordförande:

• Bo Normark, Senior konsult Power Circle

Ledamöter:

• Jonas Abrahamsson, VD E.ON Sverige
• Lina Bertling Tjernberg, Professor i elkraftnät KTH
• Erik Brandsma , Generaldirektör Energimyndigheten
• Bo Dahlbom, Professor och forskningschef Sustainable Innovation
• Ann-Marie Fransson, Förbundsdirektör IT&Telekomföretagen
• Anne Vadasz Nilsson, Generaldirektör EnergimarknadsinspektionenJakub Gubanski, Affärsutvecklare smarta elnät, ABB
• Bo Hesselgren, VD Konsumenternas energimarknadsbyrå
• Pia Brühl-Hjort, VD Trollhättan Energi.
• Christina Malm, Överdirektör Försvarets radioanstalt
• Mikael Odenberg, Generaldirektör Svenska kraftnät
• Carin Torstensson, Head of Business area smart energy, Interactive Institute Swedish ICT
• Ulf Wahlberg, Vice President Industry and research relations Ericsson

”Städerna ska gå i täten för solrevolutionen”. Ny Teknik 20140311

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3810514.ece

DEBATT. Sveriges storstadskommuner bör göra en storsatsning på förnybar energi och sätta solceller på i stort sett alla tak. Det är ett konkret sätt att möta klimathotet, det är ekonomiskt lönsamt och rätt utfört ger det jobb till arbetslösa ungdomar. Stockholm kan gå i täten...

Utslaget på de 30 år en solpanel beräknas hålla blir energipriset bara några ören mer än vad staden i dag betalar för elen – men medan priset på den egna solelen ligger stilla i tre decennier, väntas den inköpta elen stiga i pris med ett par procent varje år. På lång sikt är solcellselen alltså betydligt billigare.
En solcellsatsning ger också nya gröna jobb. Genomförs planen i Stockholms stad på 10 år ger det över 100 heltidsjobb. Vi vill i första hand erbjuda dem till arbetslösa ungdomar som bor i de områden där många av stadens fastigheter står, exempelvis på Järvafältet och i Söderort. De får då en utbildning i en riktig framtidsbransch, värdefull även efter att stadens tak är fyllda med solpaneler.

60 TWh sol och vind kan Sverige ha

http://egenel.etc.se/nyhet/60-twh-sol-och-vind-kan-sverige-ha

Professor Lennart Söder på KTH släppte nyligen sin utredning där man menar att Sverige klarar av att utan stora investeringar balansera hela 60 TWh sol och vind. Det är hela 40% av vår elkonsumtion.
Utredningen kan du läsa här.

Debatt: Kärnkraft är inte lönsamt. Ny Teknik 20131019

http://www.di.se/artiklar/2013/10/19/debatt-karnkraft-ar-inte-lonsamt/
Genom att befria ägarna från ansvar vid en eventuell reaktorolycka har olönsam kärnkraft blivit lönsam under en längre tid. Med de nya förutsättningarna för ­förnybar energi borde det ändras, skriver Tomas Kåberger, professor i internationell energipolicy vid Chalmers.

Nu körs Googles solvärmeverk. Ny Teknik 20131002

http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article3775068.ece

Med en yta på 14 kvadratkilometer och en effekt på 392 megawatt blir Ivanpah världens största solvärmeverk, enligt företaget Brightsource Energy som byggt kraftanläggningen i Mojaveöknen i Kalifornien.

Solceller vinner över vindkraft. Ny Teknik 20130930

http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article3774254.ece

För första gången installeras det mer sol- än vindkraft i världen. 2030 kommer de båda energislagen svara för 33 procent av världens elkapacitet.

Att säkra billig el är att skapa fler jobb. SVD 20130913

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/att-sakra-billig-el-ar-att-skapa-fler-jobb_8514080.svd

Tillgång en på jobb väntas bli en stor valfråga. Jobbskatteavdrag och arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer att debatteras. Men, jobb skapas inte av sig själv; svenska företag måste för att anställa personal kunna hävda sig i global konkurrens. Trots att vi ofta har högre löner är företagen framgångsrika, mycket tack vare tillgång på förhållandevis billig fossilfri el, en viktig produktionsfaktor för svensk samhällsekonomi.

Kommentar: Hur man kan kalla kärnkraften fossilfri är en gåta. Det krävs ju enorma mängder betong både vid uppbyggnaden och avvecklingen (ett kg cement avger t,ex. c:a 0,8 kg CO2). Hur mycket drivmedel som sedan krävs i samband med bygge och avveckling kan man också fundera över./Tord

2 000 hushåll i gigantiskt test av smarta elnät. Ny Teknik 20130902

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3750694.ece
Korea vill bli först i världen med ett landsomfattande smart elnät. Efter ett stort test med 2000 hushåll på ön Jeju är nästa steg hela städer.

Fakta Näten – internationell trend

Smarta elnät är en het trend och stora satsningar görs på många håll i världen:
Japan

• Redan före Fukushima-olyckan satsade både stat och företag stort på smarta elnät. Bland annat drivs flera projekt med ”smarta städer”. Här testas bland annat hur elbilar kan utnyttjas som energilager. Japans-ka företag ligger långt framme när det gäller smarta elmätare och till exempel värmepumpar och luftkonditionering med inbyggd intelligens.

Kina

• Medan det i Sverige handlar om att ”försmarta” det redan existerande kraftnätet bygger Kina i huvudsak nytt. Energibehovet ökar och samtidigt kommer mer energi från förnybara källor. Ryggraden i Kinas nya ”smarta” elnät är de 40 000 km nya högspänningsledningar som landet ska ha byggt till 2015.

USA

• Delar av elnätet är ålderstiget och behöver moderniseras. I stimulanspaketet 2009 avsattes 4,5 miljarder dollar för utvecklingen av smarta nät. Texas och Kalifornien har kommit längst och driver bland annat flera demoprojekt. I USA görs också omfattande försök med så kallade mikronät där delar av el-nätet kan drivas isolerat från det övriga nätet.

Källa: ”Smartare elnät för förnybar energi och ökad konsumentmakt”, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.

”Oklart hänvisa till Vetenskapsakademien”. Ny Teknik 20130610

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3711626.ece
REPLIK. Att luta sig mot Kungliga Vetenskapsakademien är inte vettigt efter alla nya studier, skriver professor Lennart Söder i en replik.
Eriksson-Fagerström-Törnvall debatterar i Ny Teknik under rubriken, ”Det är dags att lägga ner Energimyndigheten”, och hänvisar bland annat till ”Kungliga Vetenskapsakademins välgrundade utlåtande om vindkraftens tillkortakommande”.
Det bör påpekas att KVA:s åsikter i detta sammanhang är något oklara.

Största solvärmeverket har startat. Ny Teknik 20130321

http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article3662019.ece
Nu har världens största kraftverk som använder koncentrerande solfångare invigts. Effekten är 100 megawatt.
På en yta som täcker 2,5 kvadratkilometer i Abu Dhabis öken finns världens just nu största kraftverk som använder koncentrerande solfångare
Enligt kraftverkets webbplats räcker det för att ge elkraft till 20 000 bostäder och samtidigt ge en minskning av koldioxidutsläpp som motsvarar 15 000 avställda bilar

Sparar el i betongkula på havsbotten. Ny Teknik 20130201

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3628157.ece
Pumparna tömmer kulorna på vatten och fortsätter pumpa till nära vakuum har uppnåtts. För att få tillbaka strömmen vänds processen, vatten under högt tryck strömmar tillbaka och pumparna fungerar som generatorer. 80 procent av strömmen som användes vid tömningen får man åter på så vis.

Laddbar färja får långtidskontrakt. Ny Teknik 20130109

http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/fartyg/article3614754.ece

Ett problem för leverantören av elutrustningen, som är Siemens, är de korta uppehållstiderna vid färjelägena. Färjan ligger endast tio minuter. De lokala elnäten räcker inte för att ladda batterierna på så kort tid. Man valde då batterier i hamnanläggningen, som används för att ladda färjans batterier vid de korta uppehållen, och sedan laddas långsamt tills färjan återkommer nästa gång.

Genom övergången till el, som i Norge företrädesvis produceras av vattenkraft, reduceras utsläppen 570 ton koldioxid och 15 ton kväveoxid per år.