Inför smartare koldioxidskatt för alla medborgare

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3864939.ece

DEBATT. Beskatta fossila bränslen och sätt in pengarna på alla vuxna medborgares skattekonton. De som förbrukar små mängder bränslen blir vinnare, skriver debattörerna...

”Hög tid för klimatets plan B: Skapa tull- och skatteallians”

http://www.dn.se/debatt/hog-tid-for-klimatets-plan-b-skapa-tull-och-skatteallians/

Globalt avtal osannolikt. Att hoppas att innovationer löser klimatproblemet är riskfyllt. Att betala länder för att hålla fingrarna borta från billiga kolreserver blir dyrt. Nytänkande krävs. Sverige kan ta initiativ till ny EU-baserad allians med gemensam klimatskatt och klimattullar, skriver miljöekonomen Håkan Pihl.
.....
Här är ett förslag. Skapa en internationell klimatallians med EU som kärna. Hörnpelarna i en sådan allians skulle vara att medlemmarna i sina länder inför ett pris på klimatpåverkan (exempelvis genom koldioxidskatt) samt en gemensam klimattull på varor från länder som inte tar eget klimatansvar. Därmed skulle länder som inte tar ansvar och begränsar sina utsläpp ändå tvingas betala ett pris för sin klimatpåverkan, åtminstone när de exporterar till länder i klimatalliansen.
....

10 punkter för att rädda klimatet

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article3847831.ece

Klimatet kan räddas utan att tillväxt och jobb hotas. Det är slutsatsen i en ny internationell rapport. Men det närmaste 15 åren blir kritiska. Tio åtgärder behövs.....
..... I rapporten ”Better Growth, Better Climate" uppmanas världens ledare till tio åtgärder:

• Låt alla ekonomiska beslut genomsyras av klimatfrågan.
• Förhandla fram en ny, långsiktig, global klimatöverenskommelse.
• Fasa ut subventionerna för fossila bränslen. Enligt rapporten är de sex gånger högre globalt än subventionerna för förnybara bränslen.
• Sätt ett förutsägbart pris på koldioxid.
• Minska kostnaderna för investeringar som minskar koldioxidutsläppen.
• Satsa tre gånger mer på forskning och utveckling inom förnybar energi än i dag.
• Bygg tätare städer med väl utbyggd kollektivtrafik.
• Stoppa all skogsskövling till 2030.
• Återställ minst 500 miljoner hektar förlorad skogs- och jordbruksmark till 2030.
• Accelerera avvecklingen av kolkraft.

Fakta Initierat av Lena Ek

• Miljöminister Lena Ek är initiativtagare till projektet New Climate Economy, som leds av den globala kommissionen för ekonomi och klimat.
• Den består av 24 ledare från regeringar, företag, finans- och ekonomisektorn i 19 länder. Ordförande för kommissionen är Felipe Calderón, Mexikos före detta president.
• En årslång studie har genomförts av forskningsinstitut från flera länder. Från Sverige har Stockholm Environment Institute deltagit och haft ansvar för energi, luftföroreningar och städer. En panel av ekonomer under ledning av Lord Nicholas Stern har bidragit med rådgivning.

The Price of Carbon. The Climate Reality Project.

http://climaterealityproject.org/the-price-of-carbon/?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=carbon_launch

Carbon pollution is not only disrupting our lives, it’s hitting our wallets (plånböcker). Comedian and musician Reggie Watts shows how, laying out the billion-dollar connection between fossil-fuel energy and dirty weather events like Superstorm Sandy caused by carbon pollution.

We’ve all been paying the bill for years, but now it’s got to stop and you can help. Share this with your friends and tell our leaders it’s time to put a price on carbon and make the polluters pay.
Se också: https://www2.gotomeeting.com/register/380451314

FLYGSKATT NU!

http://flygskatt.nu/
Regeringspartierna och Socialdemokraterna säger blankt nej till alla former av nationell skatt på flyget. Detta trots att 62 procent av svenska folket, enligt en Sifo-undersökning, stöder en skatt på inrikesflyget i nivå med koldioxidskatten på bensin. I dag är flyget helt undantaget från både koldioxidskatt och moms.
Skriv på uppropet!

Koldioxidlagring på väg begravas. Ny Teknik 20111214

Flera stora europeiska projekt för lagring av koldioxid under jord har skrotats eller hotar att falla samman. Politisk opinion och rea på utsläppsrätter gör projekten omöjliga.

Vattenfall avbryter sitt tyska miljardprojekt med koldioxidavskiljning i brunkolsverket Jänschwalde i östra Tyskland. Det är det största bakslaget hittills för Vattenfalls satsning på renare kolkraftverk.
Kolkraftverket Longannet, öster om Glasgow, skulle bli det brittiska flaggskeppet för koldioxidlagring, CCS. Men projektet föll samman i oktober, eftersom det inte gick ihop ekonomiskt.
Även CCS-projektet i Hunterston vid Skottlands västkust, är i gungning sedan kommunfullmäktige i North Ayreshire uttalat sig mot projektet. Där handlar det om ett stort nytt kolkraftverk.

Om anläggningen trots allt blir av kommer den bara att lagra 20 procent av koldioxiden.

En faktor som slår hårt mot ekonomin är att utsläppsrätterna för koldioxid har fallit till strax över 10 euro per ton. Därmed kostar det mycket mer att lagra koldioxid än att släppa ut den i luften. När EU 2007 presenterade sin klimatpolitik var förväntningen att priset skulle bli 30–40 euro.

Vattenfall uppskattade då att fullt utvecklad CCS skulle bli lönsam vid ett koldioxidpris på 20 euro. På en CCS-konferens i Peking nyligen sa USA:s energiminister Steven Chu att det krävs närmare 60 euro.

(10 euro/ton = c:a 10 öre/kg)

Klimatsyndaren inför CO2-skatt. Ny Teknik 20111214

Australien inför nästa år en koldioxidskatt på 14,3 öre per kilo för de 500 största utsläpparna.
Skatten kommer att få en klart styrande roll inom kraftsektorn, där den innebär ett påslag på över 30 öre/kWh för vissa kraftverk.

Bensinskatten slår inte mot fattiga. SVD 20111129

Bensinskatt är den enda metod som hittills lett till att halten koldioxid i atmosfären minskar. Enligt ny forskning stämmer inte påståendet att människor med minst pengar drabbas hårdast. En rapport visar att bensinskatten slår hårdast mot dem som tjänar mest i Kina, Indien, USA och 22 länder till. I Sverige är bensinskatten neutral.
Bensinskatten är enligt Thomas Sterner det enda politiska verktyg hittills som faktiskt leder till minskad koldioxidhalt i atmosfären, till skillnad från Kyotoprotokollet och EU:s handel med utsläppsrätter. Forskning om bensinskatter är ett av hans huvudämnen sedan lång tid.
Kommentar: Koldioxid är stabilt i atmosfären. Bensinskatt leder således inte till minskad koldioxidhalt i atmosfären utan till minskade utsläpp av koldioxid så att ökningen av CO2 i atmosfären minskar.

Bär nationalekonomerna och tillväxten skulden för klimatförändringarna? Fores 20111025

Den 25 oktober samlade FORES till seminarium under rubriken ”Bär nationalekonomerna och tillväxten skulden för klimatförändringarna?”. Under ledning av Martin Ådahl (FORES) diskuterade Johan Rockström (Professor i naturresurshållning, Chef för Stockholm Environment Institute, Författare till boken “Den stora förnekelsen”) och John Hassler (Professor vid IIES Institute for International Economic Studies, Stockholms Universitet) diskuterades nationalekonomins bidrag eller skuld till klimatförändringarna, tillväxtkritik och miljöpolitikens framtidsutmaningar.
John Hassler erkände att nationalekonomin sent intresserat sig för klimatförändringar, och att det var skäl till självkritik. Men tvärtemot Rockström, hävdade Hassler att nationalekonomin visst förmår leverera lösningar, men att svårigheten ligger på ett annat plan - åtgärder för att rädda miljön är helt enkelt för politiskt känsliga att genomföra. Enligt Hassler ligger utmaningen inte i att uppfinna nya ekonomiska modeller, utan snarare att omsätta effektiva styrinstrument för en grönare tillväxt i praktiken. Han betonade också vikten av att prissätta olika ekosystemtjänster, för att kunna skapa styrmedel för att komma åt problemen. Skatt på koldioxidutsläpp är enligt Hassler ett konkret exempel på åtgärder där nuvarande ekonomiska modell räknar in även miljökostnader. Ett högt pris på koldioxid kan förväntas få ner utsläppen, troligen utan att påverka tillväxten nämnvärt. Hassler avslutade med att påpeka att vikten av att diskutera vilken politik som skapar incitament för en grön tillväxt snarare än att dividera om enskilda begrepp och ordval.

”Snabb klimatomställning är bra för statsfinanserna” DN 20110908

Skuldkrisen i Europa och USA innebär att det finns gigantiska hål i de stora nationernas budgetar. I det läget behöver man under en övergångsperiod hitta de förstärkningar för statsfinanserna som har minst negativ effekt ekonomin. Koldioxidskatt, eller utsläppsrätter utgivna av staten, är bland de minst snedvridande sätten att höja intäkterna. De är i själva verket vad nationalekonomerna kallar en Pigou-skatt, som rättar till en snedvridning i ekonomin i stället för att skapa en. Därför borde detta stå högst på åtgärdslistan bland världens skulddrabbade länder snarare än ökad skatt på konsumtion eller arbete.
Sverige, som kommit mycket långt i att lösa sina statsfinansiella problem och en bit på vägen mot att minska sin klimatpåverkan, kan med förtroende framföra denna idé i globala sammanhang. Men då ska man inte argumentera som Anders Wijkman.

Att ställa ekonomisk tillväxt i motsats till klimatåtgärder är att skjuta sig själv i foten. Ett mäktigt argument för en snabbare klimatomställning är tvärtom hur lite sådana insatser behöver påverka tillväxten. I synnerhet i jämförelse med hur dyrt det vore för den framtida tillväxten om vi i stället gick in i en klimatkris.

Martin Ådahl

chef tankesmedjan Fores

Jordens resurser nära att ta slut. SVD 20110321.

"Människans livsstil är på kraftig kollisionskurs med naturen. Lösningen är en helt ny ekonomisk modell. Men i stället för att agera fortsätter makthavarna att stoppa huvudet i sanden, skriver Anders Wijkman och Johan Rockström som i en ny bok föreslår en rad radikala åtgärder."
"När regeringar och hushåll lever över sina finansiella tillgångar är sambanden enkla att förstå. Obalanserna i naturen är svårare att uppfatta. En orsak är bristerna i bokföringen. När tropiska skogar kalhuggs eller när haven dammsugs på fisk blir resultatet en pluspost i BNP-statistiken. Att naturkapitalet totalt sett förlorat i värde – och kanske aldrig återhämtar sig – redovisas ingenstans."

Bokens namn är: "Den stora förnekelsen".

Svenskarnas flygresor på väg bli största miljöboven

Svenskarnas flygresor ger mycket stora utsläpp av växthusgaser. Om inget görs kommer flyget att släppa ut mer än biltrafiken inom tio år, varnar trafikforskaren Jonas Åkerman vid KTH i Stockholm.
Med data från resvaneundersökningen 2006 har han räknat fram följande: svenskarnas in- och utrikesflyg uppgick till 37 miljarder passagerarkilometer, eller 410 mil per person, under 2006.
Det gav utsläpp på 8,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, varav utrikesflyget svarade för 7,7 miljoner ton, säger han.
Siffran ska jämföras med utsläppen från samtliga 4,3 miljoner personbilar i Sverige under samma år: 12,5 miljoner ton koldioxid. Siffran hade sjunkit till 12,1 miljon ton 2009.
En Thailandsresa ger närmare 2,5 ton koldioxidekvivalenter per person. Det är ungefär lika mycket som 1 500 mils körning med en normalstor bensinbil, säger Jonas Åkerman, som forskar vid avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH.
– Samhällets totala utsläpp behöver minska med 80–90 procent om vi ska klara Sveriges och EU:s mål att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader, säger han.

Den övergripande slutsatsen i avhandlingen är att förbättrad fordonsteknik och högre andel icke-fossila bränslen är nödvändigt, men att ökningstakten för främst bilresande, flygresande och lastbilstransporter behöver brytas.
– Ekonomiska styrmedel måste till, inte minst klimatskatter och moms på flyget. Det behövs också trängsel- och miljöavgifter för bilar i stadsområden och kilometerskatter för lastbilar, säger han.
– Och det håller inte att satsa på alla transportslag och samtidigt nå klimatmålen. Det krävs i stället en konsekvent prioritering av cykeltransporter, kollektivtrafik och IT-lösningar, säger Jonas Åkerman.

EU-kommissionär öppnar för CO2-skatt enl. Miljörapporten direkt.

Ett förslag på koldioxidskatt för energiförbrukning inom sektorer utanför det europeiska systemet för utsläppshandel (ETS) kommer snart att läggas fram av EU-kommissionen. Det berättade Algirdas Šemeta, EU-kommissionär med ansvar för skatter och tullar, för parlamentet i tisdags, uppger den europeiska nyhetstjänsten ENDS.
/Tord