http://illvet.se/kultur-historia/forntida-civilisationer/regnskogens-hemliga-stader
Bilden av skogen runt Amazonfloden i Sydamerika som en frodig djungel, orörd sedan tidernas begynnelse
och fullständigt olämplig för mänsklig bosättning, rubbas nu. I regnskogen har forskare både lokaliserat resterna av en
lång rad städer och upptäckt
en människoskapad mörk mirakeljord, som en gång kunde livnära miljoner.
Visar inlägg med etikett terra preta. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett terra preta. Visa alla inlägg
2012-09-23
Svart jord - terra preta. Odlaren nr 2 - 2009
Indianerna i Amazonas skapade för över tusen år sedan en extremt bördig jordmån med hjälp av träkol.
Nu börjar moderna forskare snegla på terra pretatekniken som ett sätt att lösa vår tids koldioxidutsläpp
och klimatproblem.
http://www.fobo.se/kunskap/miljo/odlaren_terra_preta_2009.pdf
Terra preta innehåller per kilo jord 150 g kol och
200-400 mg fosfor vilket gör den mycket näringsrik. Forskare
har funnit jordar i Amazonas som har brukats i 40 år utan
gödning.
Källa: Cornell University
Träkol i jorden ger följande fördelar. För att få alla
fördelar krävs minst 5 kg träkol per kvadratmeter men redan
1 kilo kol ger betydande förbättringar.
++ Förbättrad tillväxt
++ Minskade utsläpp av metan
++ Minskade utsläpp av kväveoxid
++ Minskat behov av gödning (10%)
++ Minskat läckage av näring
++ Kolet lagras under lång tid
++ Minskar försurning i jorden
++ Minskad risk för att aluminium löser sig
++ Förbättrad jordstruktur genom fler jordaggregat
++ Förbättrad vattenhållning
++ Ökad mängd lättillgängligt kalcium, magnesium, fosfor
och kalium
++ Ökad mikrobiell andning
++ Ökad mängd mikroorganismer
++ Stimulerar kvävefixering hos baljväxter
++ Ökning av mykorrhiza
++ Ökad katjonbyteskapacitet
Källa: http://terrapreta.bioenergylists.org/
Läs mer:
++ http://www.holon.se/folke/index.shtml
++ http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/den-svarta-jordenkan-
radda-klimatet-1.798891
Nu börjar moderna forskare snegla på terra pretatekniken som ett sätt att lösa vår tids koldioxidutsläpp
och klimatproblem.
http://www.fobo.se/kunskap/miljo/odlaren_terra_preta_2009.pdf
Terra preta innehåller per kilo jord 150 g kol och
200-400 mg fosfor vilket gör den mycket näringsrik. Forskare
har funnit jordar i Amazonas som har brukats i 40 år utan
gödning.
Källa: Cornell University
Träkol i jorden ger följande fördelar. För att få alla
fördelar krävs minst 5 kg träkol per kvadratmeter men redan
1 kilo kol ger betydande förbättringar.
++ Förbättrad tillväxt
++ Minskade utsläpp av metan
++ Minskade utsläpp av kväveoxid
++ Minskat behov av gödning (10%)
++ Minskat läckage av näring
++ Kolet lagras under lång tid
++ Minskar försurning i jorden
++ Minskad risk för att aluminium löser sig
++ Förbättrad jordstruktur genom fler jordaggregat
++ Förbättrad vattenhållning
++ Ökad mängd lättillgängligt kalcium, magnesium, fosfor
och kalium
++ Ökad mikrobiell andning
++ Ökad mängd mikroorganismer
++ Stimulerar kvävefixering hos baljväxter
++ Ökning av mykorrhiza
++ Ökad katjonbyteskapacitet
Källa: http://terrapreta.bioenergylists.org/
Läs mer:
++ http://www.holon.se/folke/index.shtml
++ http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/den-svarta-jordenkan-
radda-klimatet-1.798891
Terra Preta förbättrar jorden och miljön. Odlaren nr 2 - 2010
http://www.fobo.se/kunskap/miljo/odlaren_terra_preta_2010.pdfFörra året publicerade vi i Odlaren, nr 2-2009, en artikel om fenomenet terra preta – svart jord med
fantastisk bördighet. På förbundsstämman i Mullsjö fick Fobo besök av systemekolog Folke Günther från
Lund som berättade mer om miljöeffekterna av terra preta och hur man praktiskt kan göra sitt egen träkol.
fantastisk bördighet. På förbundsstämman i Mullsjö fick Fobo besök av systemekolog Folke Günther från
Lund som berättade mer om miljöeffekterna av terra preta och hur man praktiskt kan göra sitt egen träkol.
2012-02-22
Carbon sequestration. Från Wikipedia
Carbon sequestration is the capture of carbon dioxide (CO2) and may refer specifically to:
Carbon dioxide is naturally captured from the atmosphere through biological, chemical or physical processes. Some anthropogenic sequestration techniques exploit these natural processes,[3] while some use entirely artificial processes.
Carbon dioxide may be captured as a pure by-product in processes related to petroleum refining or from flue gases from power generation.[4] CO2 sequestration includes the storage part of carbon capture and storage, which refers to large-scale, permanent artificial capture and sequestration of industrially produced CO2 using subsurface saline aquifers, reservoirs, ocean water, aging oil fields, or other carbon sinks.
- "The process of removing carbon from the atmosphere and depositing it in a reservoir."[1] When carried out deliberately, this may also be referred to as carbon dioxide removal, which is a form of geoengineering.
- The process of carbon capture and storage, where carbon dioxide is removed from flue gases, such as on power stations, before being stored in underground reservoirs.
- Natural biogeochemical cycling of carbon between the atmosphere and reservoirs, such as by chemical weathering of rocks.
Carbon dioxide is naturally captured from the atmosphere through biological, chemical or physical processes. Some anthropogenic sequestration techniques exploit these natural processes,[3] while some use entirely artificial processes.
Carbon dioxide may be captured as a pure by-product in processes related to petroleum refining or from flue gases from power generation.[4] CO2 sequestration includes the storage part of carbon capture and storage, which refers to large-scale, permanent artificial capture and sequestration of industrially produced CO2 using subsurface saline aquifers, reservoirs, ocean water, aging oil fields, or other carbon sinks.
2012-02-01
ALL Power Labs
ALL Power Labs offers open source “How to” wood gasifier plans and CAD drawings to help you build the GEK wood gas generator. The most recent GEK gasifier plans and instructions are maintained in the GEK wiki sandbox under the “How to build and run the GEK Gasifier” section. When you are ready to build, consult the wiki for the current best state of the GEK, and related info on how best to operate it.
2011-11-08
Kan biokol återställa klimatbalansen? Vilka är förutsättningarna?
Den 13/10 2011 höll Folke Gunther föredrag om ovanstående på ABF-huset i Stockholm. Följande är hämtat från detta föredrag:
Utsläppen per år är c:a 8 Gt kol (=30 Gt CO2).
Halveringstid för nedgrävt kol är 5000-7000 år.
Halveringstid för biomassa i jorden är c:a 40 år.
CO2 är stabilt i atmosfären.
Folke framförde förslaget att bonden skall få tillbaka en s.k. omvänd CO2-skatt om han plöjer ned biokol som tillverkats av västrester genom pyrolys.
/Tord
Utsläppen per år är c:a 8 Gt kol (=30 Gt CO2).
Halveringstid för nedgrävt kol är 5000-7000 år.
Halveringstid för biomassa i jorden är c:a 40 år.
CO2 är stabilt i atmosfären.
Folke framförde förslaget att bonden skall få tillbaka en s.k. omvänd CO2-skatt om han plöjer ned biokol som tillverkats av västrester genom pyrolys.
/Tord
2011-11-06
Biokolforskning vid LUVA. (Uppsala universitet)
Man har visat att tillsats av biokol förbättrar jorden på följande sätt:
• Ökar förmågan att binda vatten och näringsämnen, dock inte hårdare än att de fortfarande är lättillgängliga för växterna.
• Minskar läckage av fosfor, kväve och andra näringsämnen.
• Markens ekosystem förbättras eftersom mikroorganismer, maskar m.fl. gynnas.
• Jorden blir mer lättarbetad, vilket dels ökar rötternas utbredning och därmed näringsupptag, dels minskar jordbruksmaskinernas bränsleförbrukning.
Generellt gäller att ju sämre jordarna är från början desto påtagligare blir dessa effekter.
Enligt en färsk vetenskaplig artikel bör 12 % av dagens utsläpp av växthusgaser kunna undvikas med hjälp av biokol, samtidigt som matproduktionen förbättras och bioenergi utvinns
Hållbar bioenergiproduktion
I kölvattnet av hotande klimatförändringarna och minskande tillgångar på billig olja, talas det allt mer om hur vi kan öka användningen av biobränslen. Ibland kan vi läsa enfaldiga beräkningar av hur mycket bioenergi Sverige skulle kunna producera om vi ”dammsög” alla jord- och skogsbruksmarker på skörderester, grenar, stubbar etc. Men ett sådant tillvägagångssätt är naturligtvis inte uthålligt och skulle resultera i utarmade jordar inom några decennier. Att återföra askan efter t.ex. förbränning i värmekraftverk är inte heller uthålligt eftersom jordens mullhalt fortfarande minskar och att de lättlösliga salterna från askan då ger en näringschock till växterna, för att sedan snabbt lakas ut och till slut hamna i Östersjön.
Att i stället samla upp biomassa, som annars skulle förmultnat på några år, och omvandla den till biokol som återförs till jorden, skulle vara ett effektivt sätt att behålla eller öka markens kolhalt samtidigt som bioenergi kan tillvaratas. Biokolmetoden erbjuder förmodligen den effektivaste och kanske enda vägen till verkligt hållbar bioenergiutvinning.
Hur kommer vi vidare?
Först och främst behövs det mer forskning på biokol, t.ex.:
• Hur kan vi utnyttja biokol för att på bästa sätt gynna matproduktionen och samtidigt minska näringsläckage?
• Hur kan vi göra framställningen av biokol kostnadseffektiv genom att hushålla med och ta till vara överskottsvärmen och pyrolysgasen vid framställningen?
• Hur ska framställningen av biokol ske, så att processen inte bara blir oskadlig utan också direkt gynnar de ekosystem där biomassan produceras?
Men redan nu vet vi tillräckligt för att öka användningen av biokol vilket kommer att starta en positiv spiral av kunskap, tillgänglighet, allmän kännedom och förbättrat jordbruk. Du kan hjälpa till i denna process genom att i liten eller stor skala framställa och/eller använda biokol.
Under rubriken Boka Föreläsning finns presentationer av föreläsarna Lars Hylander och Folke Gunther
.
• Ökar förmågan att binda vatten och näringsämnen, dock inte hårdare än att de fortfarande är lättillgängliga för växterna.
• Minskar läckage av fosfor, kväve och andra näringsämnen.
• Markens ekosystem förbättras eftersom mikroorganismer, maskar m.fl. gynnas.
• Jorden blir mer lättarbetad, vilket dels ökar rötternas utbredning och därmed näringsupptag, dels minskar jordbruksmaskinernas bränsleförbrukning.
Generellt gäller att ju sämre jordarna är från början desto påtagligare blir dessa effekter.
Enligt en färsk vetenskaplig artikel bör 12 % av dagens utsläpp av växthusgaser kunna undvikas med hjälp av biokol, samtidigt som matproduktionen förbättras och bioenergi utvinns
Hållbar bioenergiproduktion
I kölvattnet av hotande klimatförändringarna och minskande tillgångar på billig olja, talas det allt mer om hur vi kan öka användningen av biobränslen. Ibland kan vi läsa enfaldiga beräkningar av hur mycket bioenergi Sverige skulle kunna producera om vi ”dammsög” alla jord- och skogsbruksmarker på skörderester, grenar, stubbar etc. Men ett sådant tillvägagångssätt är naturligtvis inte uthålligt och skulle resultera i utarmade jordar inom några decennier. Att återföra askan efter t.ex. förbränning i värmekraftverk är inte heller uthålligt eftersom jordens mullhalt fortfarande minskar och att de lättlösliga salterna från askan då ger en näringschock till växterna, för att sedan snabbt lakas ut och till slut hamna i Östersjön.
Att i stället samla upp biomassa, som annars skulle förmultnat på några år, och omvandla den till biokol som återförs till jorden, skulle vara ett effektivt sätt att behålla eller öka markens kolhalt samtidigt som bioenergi kan tillvaratas. Biokolmetoden erbjuder förmodligen den effektivaste och kanske enda vägen till verkligt hållbar bioenergiutvinning.
Hur kommer vi vidare?
Först och främst behövs det mer forskning på biokol, t.ex.:
• Hur kan vi utnyttja biokol för att på bästa sätt gynna matproduktionen och samtidigt minska näringsläckage?
• Hur kan vi göra framställningen av biokol kostnadseffektiv genom att hushålla med och ta till vara överskottsvärmen och pyrolysgasen vid framställningen?
• Hur ska framställningen av biokol ske, så att processen inte bara blir oskadlig utan också direkt gynnar de ekosystem där biomassan produceras?
Men redan nu vet vi tillräckligt för att öka användningen av biokol vilket kommer att starta en positiv spiral av kunskap, tillgänglighet, allmän kännedom och förbättrat jordbruk. Du kan hjälpa till i denna process genom att i liten eller stor skala framställa och/eller använda biokol.
Under rubriken Boka Föreläsning finns presentationer av föreläsarna Lars Hylander och Folke Gunther
.
2011-05-04
Nygammal teknik binder koldioxid i jordbruksmark
Lantbruket kan definitivt vara en stor del av lösningen på problemet med den globala uppvärmningen.Det tror i alla fall Göteborgsföretaget Ecoera som med sin teknik för kollåsning i jordbruksmark vill öppna politikernas ögon och visa dem att det idag finns effektiva verktyg att ta till i kampen mot växthuseffekten.
Metoden har tre mycket viktiga fördelar. Dels tas koldioxid bort från luften och binds
i marken. Dels får man i processen ut användbart biobränsle som kan återföras
i processen eller utnyttjas på annat sätt och sist men inte minst bidrar kolet i
marken till förbättrade skördar.
20110929: Skrivit till David Andersson och sagt att vi är intresserade.
Metoden har tre mycket viktiga fördelar. Dels tas koldioxid bort från luften och binds
i marken. Dels får man i processen ut användbart biobränsle som kan återföras
i processen eller utnyttjas på annat sätt och sist men inte minst bidrar kolet i
marken till förbättrade skördar.
20110929: Skrivit till David Andersson och sagt att vi är intresserade.
2011-03-22
Här ligger en guldgruva. Ny Teknik 20110316.
Tio minuter i knappt 300 grader.
Att ersätta fossilt kol med biobränsle är ett sätt att minska världens utsläpp av koldioxid. Men det finns problem. Biobränslen som flis tar stor plats vid transporter, blir lätt fuktigt, är svårt att mala och har förhållandevis lågt energiinnehåll.
Umeåföretaget Bioendevs lösning är att rosta flisen i syrefri miljö vid knappt 300 grader. Efter tio minuter har det förvandlats till ett torrt, sprött och energirikt material som dessutom stöter ifrån sig vatten.
- Energiinnehållet ligger i klass med bättre brunkol. Vi kallar det grönt kol, säger Anders Nordin, professor i energiteknik vid Umeå universitet och en av företagets grundare.
Processen, som liknar den vid kafferostning, kallas torrefiering
Kommentar: Detta kol bör också kunna användas som jordförbättringsmedel, och då ligger det också kvar i jorden i tusentals år.
/Tord
Att ersätta fossilt kol med biobränsle är ett sätt att minska världens utsläpp av koldioxid. Men det finns problem. Biobränslen som flis tar stor plats vid transporter, blir lätt fuktigt, är svårt att mala och har förhållandevis lågt energiinnehåll.
Umeåföretaget Bioendevs lösning är att rosta flisen i syrefri miljö vid knappt 300 grader. Efter tio minuter har det förvandlats till ett torrt, sprött och energirikt material som dessutom stöter ifrån sig vatten.
- Energiinnehållet ligger i klass med bättre brunkol. Vi kallar det grönt kol, säger Anders Nordin, professor i energiteknik vid Umeå universitet och en av företagets grundare.
Processen, som liknar den vid kafferostning, kallas torrefiering
Kommentar: Detta kol bör också kunna användas som jordförbättringsmedel, och då ligger det också kvar i jorden i tusentals år.
/Tord
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)