http://www.nyteknik.se/popular_teknik/kaianders/article3903831.ece
KAIANDERS. Allt mindre växtförädling sker i Europa, och europeiskt jordbruk hamnar alltmer på efterkälken. Det beror på EU:s föråldrade lagstiftning, hävdar tre forskare i en nyutkommen bok.
....Men så kom gentekniken på 1980-talet. Gener kunde flyttas mellan olika organismer. Plötsligt blev det teoretiskt möjligt att förse grödor med gener för resistens mot svampsjukdomar, bättre anpassning till torka eller salthaltiga jordar, högre näringsinnehåll och mycket annat önskvärt. Gentekniken förutspåddes lysande framtidsutsikter, och en rad stora multinationella kemiföretag, som Monsanto, BASF, Syngenta etc, gick in tungt i genforskning och växtförädling.....
....Därför har en rad gmo-grödor fastnat i tillståndsgivningen. Tyvärr har detta gjort att alla de stora multinationella växtförädlingsföretagen ledsnat och beslutat sig för att lämna Europa. 2012 avvecklade BASF i Svalöv sin verksamhet i Sverige och Europa och flyttade till USA. För vem vill vara verksam i länder som förbjuder effektiva förädlingstekniker och där försöksodlingar konsekvent vandaliseras av gmo-motståndare?....
Visar inlägg med etikett Maten. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Maten. Visa alla inlägg
2015-03-15
Det Ekologiska Jordbruket
https://peakenergi.wordpress.com/2015/03/15/det-ekologiska-jordbruket/
Bakgrund På sistone har det hettat till i debatten kring det ekologiska ordbruket, inte minst med debattboken Den ekologiska drömmen. Naturligtvis är frågan högaktuell idag när Sverige importerar hälften av alla livsmedel och inte längre har möjlighet att vara självförsörjande på mat i händelse av kris eller krig, en ambition man släppte efter 1989.
......Sammanfattningsvis vet vi mycket väl vad vi bör göra: Sänka bidragen, äta mindre kött, övergå till ett mer ekologiskt jordbruk och acceptera att resan mot oändlig tillväxt har tagit slut. Att döma av historien är dock risken stor att det blir precis tvärt om: Högre bidrag, ökad konsumtion av kött och ett mer industrialiserat jordbruk där vi kör på tills det smäller.
Bakgrund På sistone har det hettat till i debatten kring det ekologiska ordbruket, inte minst med debattboken Den ekologiska drömmen. Naturligtvis är frågan högaktuell idag när Sverige importerar hälften av alla livsmedel och inte längre har möjlighet att vara självförsörjande på mat i händelse av kris eller krig, en ambition man släppte efter 1989.
......Sammanfattningsvis vet vi mycket väl vad vi bör göra: Sänka bidragen, äta mindre kött, övergå till ett mer ekologiskt jordbruk och acceptera att resan mot oändlig tillväxt har tagit slut. Att döma av historien är dock risken stor att det blir precis tvärt om: Högre bidrag, ökad konsumtion av kött och ett mer industrialiserat jordbruk där vi kör på tills det smäller.
2015-01-28
Ny forskning – ekoodling bättre än sitt rykte
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ny-forskning-ekoodling-battre-an-sitt-rykte_4225683.svd
Ekologisk odling är mer produktiv än vad man tidigare trott, visar en analys gjord av forskare vid Berkeley-universitetet. I genomsnitt får ekobönder skördar som är endast 19 procent mindre än konventionella odlare. Men kritiska forskare menar att ekobönder ofta gjort sig beroende av att köpa organiskt gödsel från konventionella producenter.
Debatten kring den ekologiska odlingens för- och nackdelar har varit intensiv under hösten. I en debattartikel i SvD skrev fyra forskare vid lantbruksuniversitetet SLU att ”hundra procent ekologisk odling skulle vara en katastrof för framtida livsmedelsförsörjning och innebär större belastning på miljön till en hög kostnad.”
......
Hon efterlyser växtförädling som är anpassad för uthålliga odlingsmetoder. Det större skördegapet för spannmål som vete och korn, men även ris och majs, menar Claire Kremen hänger ihop med att växtförädlingen i många år varit inriktad på att möta behoven inom det konventionella jordbruket.
Berkeley-forskarna betonar att ekologisk odling inte i alla avseenden kan påstås vara ett uthålligt produktionssätt.
.....
Ekologisk odling är mer produktiv än vad man tidigare trott, visar en analys gjord av forskare vid Berkeley-universitetet. I genomsnitt får ekobönder skördar som är endast 19 procent mindre än konventionella odlare. Men kritiska forskare menar att ekobönder ofta gjort sig beroende av att köpa organiskt gödsel från konventionella producenter.
Debatten kring den ekologiska odlingens för- och nackdelar har varit intensiv under hösten. I en debattartikel i SvD skrev fyra forskare vid lantbruksuniversitetet SLU att ”hundra procent ekologisk odling skulle vara en katastrof för framtida livsmedelsförsörjning och innebär större belastning på miljön till en hög kostnad.”
......
Hon efterlyser växtförädling som är anpassad för uthålliga odlingsmetoder. Det större skördegapet för spannmål som vete och korn, men även ris och majs, menar Claire Kremen hänger ihop med att växtförädlingen i många år varit inriktad på att möta behoven inom det konventionella jordbruket.
Berkeley-forskarna betonar att ekologisk odling inte i alla avseenden kan påstås vara ett uthålligt produktionssätt.
.....
Ekologisk odling – vägen till svält
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ekologisk-odling-vagen-till-svalt_4105533.svd
Föreställningar om att ekologisk odling är klimatsmart och ger bättre livsmedel är felaktiga. Hundra procent ekologisk odling skulle vara en katastrof för framtida livsmedelsförsörjning och innebär större belastning på miljön till en hög kostnad, skriver fyra forskare med anknytning till SLU.
.......
Hundra procent ekologisk odling skulle vara en katastrof för framtida livsmedelsförsörjning och innebär större belastning på miljön till en hög kostnad. Svenskt jordbruk och miljö behöver stöd för riktade och effektiva miljöåtgärder och fortsatt kunskapsuppbyggande. Det kommer att bli omöjligt att nå Sveriges miljömål genom ekologisk odling. Ett vetenskapsbaserat jordbruk utan ideologiska förtecken är vägen framåt.
HOLGER KIRCHMANN
professor i växtnäringslära och markvård vid Sveriges Lantbruksuniversitetet (SLU)
LARS BERGSTRÖM
professor i vattenvårdslära vid SLU
THOMAS KÄTTERER
professor i systemekologi vid SLU
RUNE ANDERSSON
före detta programchef vid SLU.
Fotnot: Författarna är aktuella med boken ”Den ekologiska drömmen” (Fri Tanke 2014)
Föreställningar om att ekologisk odling är klimatsmart och ger bättre livsmedel är felaktiga. Hundra procent ekologisk odling skulle vara en katastrof för framtida livsmedelsförsörjning och innebär större belastning på miljön till en hög kostnad, skriver fyra forskare med anknytning till SLU.
.......
Hundra procent ekologisk odling skulle vara en katastrof för framtida livsmedelsförsörjning och innebär större belastning på miljön till en hög kostnad. Svenskt jordbruk och miljö behöver stöd för riktade och effektiva miljöåtgärder och fortsatt kunskapsuppbyggande. Det kommer att bli omöjligt att nå Sveriges miljömål genom ekologisk odling. Ett vetenskapsbaserat jordbruk utan ideologiska förtecken är vägen framåt.
HOLGER KIRCHMANN
professor i växtnäringslära och markvård vid Sveriges Lantbruksuniversitetet (SLU)
LARS BERGSTRÖM
professor i vattenvårdslära vid SLU
THOMAS KÄTTERER
professor i systemekologi vid SLU
RUNE ANDERSSON
före detta programchef vid SLU.
Fotnot: Författarna är aktuella med boken ”Den ekologiska drömmen” (Fri Tanke 2014)
2014-11-18
En del av en kampanj mot ekomat
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/en-del-av-en-kampanj-mot-ekomat_4110279.svd
Vi står nu i början av jordbrukets ekologiska revolution, vilken är helt nödvändig. Men det ses uppenbarligen som en mardröm för en del. Vi övriga hoppas att det skall bli en sanndröm, skriver Artur Granstedt, docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS.
....Jord- och skogsbruk kan på ett avgörande sätt bidra till att stabilisera klimatet. Fotosyntesen ger den unika förmågan att binda koldioxid ur atmosfären och direkt omvandla solenergi till organiskt material som kan användas som föda, energiråvaror eller material. Men då måste jordbruket övergå till klimatsmart teknik. I det konventionella jordbruket är behovet av tillförd fossilbaserad energi betydligt större än i det ekologiska jordbruket. Produktionen och användningen av handelsgödselkväve är oerhört energikrävande och leder till stora utsläpp inte bara av CO utan också av N0 (dikväveoxid), som har ännu värre klimateffekter. Ekologiska kretslopp, humusuppbyggande växtföljder med vall och baljväxter därtill anpassad djurhållning på alla gårdar binder kol ur atmosfären och förvandlar jordbruket från en klimatbelastning till en klimattillgång. Det här är fakta som man inte borde blunda för ens på Ulltuna.
....
På 1950-talet genomgick jordbruket sin industriella revolution. Nu står vi i början av jordbrukets ekologiska revolution. Nödvändigheten av detta klargörs bland annat av FN:s ”Trade and Environment Report 2013”. Det är uppenbarligen en mardröm för en del. Med hänsyn till de stora ekologiska utmaningar världen står inför idag hoppas vi övriga att det skall bli en sanndröm.
ARTUR GRANSTEDT
docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS
Vi står nu i början av jordbrukets ekologiska revolution, vilken är helt nödvändig. Men det ses uppenbarligen som en mardröm för en del. Vi övriga hoppas att det skall bli en sanndröm, skriver Artur Granstedt, docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS.
....Jord- och skogsbruk kan på ett avgörande sätt bidra till att stabilisera klimatet. Fotosyntesen ger den unika förmågan att binda koldioxid ur atmosfären och direkt omvandla solenergi till organiskt material som kan användas som föda, energiråvaror eller material. Men då måste jordbruket övergå till klimatsmart teknik. I det konventionella jordbruket är behovet av tillförd fossilbaserad energi betydligt större än i det ekologiska jordbruket. Produktionen och användningen av handelsgödselkväve är oerhört energikrävande och leder till stora utsläpp inte bara av CO utan också av N0 (dikväveoxid), som har ännu värre klimateffekter. Ekologiska kretslopp, humusuppbyggande växtföljder med vall och baljväxter därtill anpassad djurhållning på alla gårdar binder kol ur atmosfären och förvandlar jordbruket från en klimatbelastning till en klimattillgång. Det här är fakta som man inte borde blunda för ens på Ulltuna.
....
På 1950-talet genomgick jordbruket sin industriella revolution. Nu står vi i början av jordbrukets ekologiska revolution. Nödvändigheten av detta klargörs bland annat av FN:s ”Trade and Environment Report 2013”. Det är uppenbarligen en mardröm för en del. Med hänsyn till de stora ekologiska utmaningar världen står inför idag hoppas vi övriga att det skall bli en sanndröm.
ARTUR GRANSTEDT
docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS
Ekologisk odling – vägen till svält
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ekologisk-odling-vagen-till-svalt_4105533.svd
Föreställningar om att ekologisk odling är klimatsmart och ger bättre livsmedel är felaktiga. Hundra procent ekologisk odling skulle vara en katastrof för framtida livsmedelsförsörjning och innebär större belastning på miljön till en hög kostnad, skriver fyra forskare med anknytning till SLU.
...
Men praktiskt taget alla populära föreställningar om ekologisk odling är felaktiga. Vi diskuterar detta i vår bok ”Den ekologiska drömmen”. Våra slutsatser i boken – baserade på seriös forskning, egen och andras – är entydiga:
• Konsumenterna får varken bättre livsmedel eller en bättre miljö om de köper ekologiskt odlad mat.
• De omfattande stöden för ekologisk odling – cirka 500 miljoner per år – skulle göra större samhällsnytta om de användes i det vanliga jordbrukets fortsatta miljöanpassning.
• Ekologiska livsmedel är inte giftfria.
• Ekomaten är inte heller nyttigare än konventionellt odlad mat.
• Ökad ekologisk odling försämrar allvarligt livsmedelsförsörjningen, både i Sverige och globalt.
• Ekoodling ger inte ett lägre utsläpp av näringsämnen till yt- och grundvatten.
• Ekoodling är inte klimatsmart....
Föreställningar om att ekologisk odling är klimatsmart och ger bättre livsmedel är felaktiga. Hundra procent ekologisk odling skulle vara en katastrof för framtida livsmedelsförsörjning och innebär större belastning på miljön till en hög kostnad, skriver fyra forskare med anknytning till SLU.
...
Men praktiskt taget alla populära föreställningar om ekologisk odling är felaktiga. Vi diskuterar detta i vår bok ”Den ekologiska drömmen”. Våra slutsatser i boken – baserade på seriös forskning, egen och andras – är entydiga:
• Konsumenterna får varken bättre livsmedel eller en bättre miljö om de köper ekologiskt odlad mat.
• De omfattande stöden för ekologisk odling – cirka 500 miljoner per år – skulle göra större samhällsnytta om de användes i det vanliga jordbrukets fortsatta miljöanpassning.
• Ekologiska livsmedel är inte giftfria.
• Ekomaten är inte heller nyttigare än konventionellt odlad mat.
• Ökad ekologisk odling försämrar allvarligt livsmedelsförsörjningen, både i Sverige och globalt.
• Ekoodling ger inte ett lägre utsläpp av näringsämnen till yt- och grundvatten.
• Ekoodling är inte klimatsmart....
HOLGER KIRCHMANN
professor i växtnäringslära och markvård vid Sveriges Lantbruksuniversitetet (SLU)
LARS BERGSTRÖM
professor i vattenvårdslära vid SLU
THOMAS KÄTTERER
professor i systemekologi vid SLU
RUNE ANDERSSON
före detta programchef vid SLU.
Fotnot: Författarna är aktuella med boken ”Den ekologiska drömmen” (Fri Tanke 2014)
professor i växtnäringslära och markvård vid Sveriges Lantbruksuniversitetet (SLU)
LARS BERGSTRÖM
professor i vattenvårdslära vid SLU
THOMAS KÄTTERER
professor i systemekologi vid SLU
RUNE ANDERSSON
före detta programchef vid SLU.
Fotnot: Författarna är aktuella med boken ”Den ekologiska drömmen” (Fri Tanke 2014)
2014-10-14
Snart är vi alla insektsätare
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/urk-faktorn-enda-hindret-for-krypen-att-hitta-upp-pa-tallriken_4006447.svd
Insekterna har kommit till köket för att stanna. Det kryllar av miljö, hälso- och hållbarhetsskäl som talar för, bara en sak talar emot: att många får kväljningar av blotta tanken att sätta tänderna i ett bröstpansar.
.....
Insekterna löser inte bara problem, de utgör själva en lukrativ affärsidé. Ett statligt brittiskt forskningsinstitut har räknat ut att medan en sojaodlare kan få ut 0,9 ton protein per hektar kan samma yta ge 150 ton protein per år om den används till att odla larver på matavfall.
Varje ton larvprotein gör att 5 ton fisk kan stanna kvar i de utfiskade haven. Utsläppen av koldioxid är dessutom bara en femtedel så stora som vid framställning av djurfoder baserat på fiskmjöl.
Inte undra på att insekter blivit en viktig del i EU:s strategi för att minska importberoendet av djurfoder.
Insekterna har kommit till köket för att stanna. Det kryllar av miljö, hälso- och hållbarhetsskäl som talar för, bara en sak talar emot: att många får kväljningar av blotta tanken att sätta tänderna i ett bröstpansar.
.....
Insekterna löser inte bara problem, de utgör själva en lukrativ affärsidé. Ett statligt brittiskt forskningsinstitut har räknat ut att medan en sojaodlare kan få ut 0,9 ton protein per hektar kan samma yta ge 150 ton protein per år om den används till att odla larver på matavfall.
Varje ton larvprotein gör att 5 ton fisk kan stanna kvar i de utfiskade haven. Utsläppen av koldioxid är dessutom bara en femtedel så stora som vid framställning av djurfoder baserat på fiskmjöl.
Inte undra på att insekter blivit en viktig del i EU:s strategi för att minska importberoendet av djurfoder.
2014-05-11
Hopp om hållbar ökning av skörden
http://lantmannen.nu/2014/01/23/hopp-om-hallbar-okning-av-skorden/
....Spannmålsskördarna stagnerar samtidigt som vi blir fler människor på jorden som behöver mat. Åkerarealen naggas i kanten samtidigt som vi slagit i taket på flera av planetens gränsvärden. Svaret är inte att snålodla eller nyodla. Svaret är högre skördar på åkern vi redan brukar genom en hållbart intensifierad odling.
Befolkningsutvecklingen innebär att dagens sju miljarder människor på jorden kommer att öka i rask takt de närmaste 40 åren. Någon gång under 2050-talet räknar man med att världens befolkning stabiliserar sig mellan nio och tio miljarder människor.
Det innebär att spannmålsproduktionen behöver öka med minst 50 procent.
Och det måste ske på ett hållbart sätt, planetens gränsvärden är på väg att passeras inom flera områden. Något hopp om att öka jordbruksarealen finns knappast, tvärtom hotas den befintliga åkermarken av både städernas och öknarnas utbredning....
...FRAMTIDSODLING TESTADE METODEN med pilotrutor på några vete- och kornfält under 2013 och i medeltal pekade resultaten på att det hade varit lönsamt att öka skörden med 1 000 kilo per hektar genom ökad kvävegödsling. Endast i två av de nio rutorna uteblev merskörden när gödslingen ökades.
Om skörden kan ökas med 1 000 kilo per hektar innebär det med dagens priser ett förbättrat netto med cirka 1 400 kronor per hektar.
Men det innebär också förbättrad mullhalt (+100 kilo kol per hektar och år) samt mindre utsläpp av klimatgaser (- 200 kilo per hektar och år), det vill säga hållbar intensifiering.
....Spannmålsskördarna stagnerar samtidigt som vi blir fler människor på jorden som behöver mat. Åkerarealen naggas i kanten samtidigt som vi slagit i taket på flera av planetens gränsvärden. Svaret är inte att snålodla eller nyodla. Svaret är högre skördar på åkern vi redan brukar genom en hållbart intensifierad odling.
Befolkningsutvecklingen innebär att dagens sju miljarder människor på jorden kommer att öka i rask takt de närmaste 40 åren. Någon gång under 2050-talet räknar man med att världens befolkning stabiliserar sig mellan nio och tio miljarder människor.
Det innebär att spannmålsproduktionen behöver öka med minst 50 procent.
Och det måste ske på ett hållbart sätt, planetens gränsvärden är på väg att passeras inom flera områden. Något hopp om att öka jordbruksarealen finns knappast, tvärtom hotas den befintliga åkermarken av både städernas och öknarnas utbredning....
...FRAMTIDSODLING TESTADE METODEN med pilotrutor på några vete- och kornfält under 2013 och i medeltal pekade resultaten på att det hade varit lönsamt att öka skörden med 1 000 kilo per hektar genom ökad kvävegödsling. Endast i två av de nio rutorna uteblev merskörden när gödslingen ökades.
Om skörden kan ökas med 1 000 kilo per hektar innebär det med dagens priser ett förbättrat netto med cirka 1 400 kronor per hektar.
Men det innebär också förbättrad mullhalt (+100 kilo kol per hektar och år) samt mindre utsläpp av klimatgaser (- 200 kilo per hektar och år), det vill säga hållbar intensifiering.
2014-03-20
Lokal Ekonomisk Raket: Verktyg för den nya ekonomin
http://leraket.wordpress.com/
Exempel:
I Ransbysätter i Lysvik startar en satsning i vår där lokala småbönder framställer ekologisk mat som beställs i förväg av byborna – du köper in dig i bondens produktion och får lägre pris.
Exempel:
I Ransbysätter i Lysvik startar en satsning i vår där lokala småbönder framställer ekologisk mat som beställs i förväg av byborna – du köper in dig i bondens produktion och får lägre pris.
2013-10-25
Forskare varnar för ”peak fosfor”. Ny Teknik 20120207
http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/article3396749.ece
Fosfor är en huvudingrediens i handelsgödsel. Flera forskargrupper varnar för allvarlig brist i framtiden.
......När inträffar då denna brytpunkt? Det råder det delade meningar om i forskarvärlden. Vissa beräkningar säger att fosforn börjar sina redan om 30 år, andra om cirka 350 år.
.......De reserver av fosfatmalm som anses vara kommersiellt intressanta är koncentrerade till få länder. Den i särklass största fyndigheten finns i en orolig del av världen; Marocko och Västsahara står för cirka 80 procent av den fosfor som anses brytvärd. Näst största fyndigheten finns i Kina. Europa är nästan helt beroende av import av fosfor.
Fosfor är en huvudingrediens i handelsgödsel. Flera forskargrupper varnar för allvarlig brist i framtiden.
......När inträffar då denna brytpunkt? Det råder det delade meningar om i forskarvärlden. Vissa beräkningar säger att fosforn börjar sina redan om 30 år, andra om cirka 350 år.
.......De reserver av fosfatmalm som anses vara kommersiellt intressanta är koncentrerade till få länder. Den i särklass största fyndigheten finns i en orolig del av världen; Marocko och Västsahara står för cirka 80 procent av den fosfor som anses brytvärd. Näst största fyndigheten finns i Kina. Europa är nästan helt beroende av import av fosfor.
2013-05-07
Nötköttet är den största miljöboven SVD 20130503
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/notkottet-ar-den-storsta-miljoboven_8140908.svd
Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet. FN:s klimattoppmöte i Mexiko 2010 fastställde målet att den globala uppvärmningen inte ska bli större än 2 grader över den förindustriella nivån – temperaturen har redan stigit med 0,8 grader. Ska världen nå tvågradersmålet med stor sannolikhet så behöver utsläppen per person komma ner till omkring 1 ton per person och år till 2050. Om man räknar på alla de växthusgasutsläpp som svenskars konsumtion ger upphov till så motsvarar de enligt Naturvårdsverket cirka 10 ton koldioxid per person och år.
Våra resultat visar att vi måste börja ta matens klimatutsläpp på allvar. Detta sker inte i dag. Jordbruket betalar lägre koldioxidskatt för användning av fossila bränslen än andra sektorer och metan- samt lustgasutsläppen beskattas inte alls. Detta innebär i praktiken att energisektorn får ta hela ansvaret för att minska utsläppen av växthusgaser. Det är inget annat än en ineffektiv och otillräcklig klimatpolitik. Det är dags för oss medborgare och politiker att börja ta jordbrukets växthusgasutsläpp på allvar.
FREDRIK HEDENUS
fil dr energi och miljö
DAVID BRYNGELSSON
fil lic energi och miljö
JÖRGEN LARSSON
fil dr sociologi verksamma vid Fysisk resursteori, Chalmers
Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet. FN:s klimattoppmöte i Mexiko 2010 fastställde målet att den globala uppvärmningen inte ska bli större än 2 grader över den förindustriella nivån – temperaturen har redan stigit med 0,8 grader. Ska världen nå tvågradersmålet med stor sannolikhet så behöver utsläppen per person komma ner till omkring 1 ton per person och år till 2050. Om man räknar på alla de växthusgasutsläpp som svenskars konsumtion ger upphov till så motsvarar de enligt Naturvårdsverket cirka 10 ton koldioxid per person och år.
Våra resultat visar att vi måste börja ta matens klimatutsläpp på allvar. Detta sker inte i dag. Jordbruket betalar lägre koldioxidskatt för användning av fossila bränslen än andra sektorer och metan- samt lustgasutsläppen beskattas inte alls. Detta innebär i praktiken att energisektorn får ta hela ansvaret för att minska utsläppen av växthusgaser. Det är inget annat än en ineffektiv och otillräcklig klimatpolitik. Det är dags för oss medborgare och politiker att börja ta jordbrukets växthusgasutsläpp på allvar.
FREDRIK HEDENUS
fil dr energi och miljö
DAVID BRYNGELSSON
fil lic energi och miljö
JÖRGEN LARSSON
fil dr sociologi verksamma vid Fysisk resursteori, Chalmers
2013-04-08
Hydropondiskt odlande. Från en blogg av Niklas Eliason
http://blogg.epiclion.org/det-hallbara-sammhallet/en-gronare-framtid/
Under
tiden som jag jobbade på farmen i Sydney så fick jag lära mig mycket om
någonting som kallas Hydropondisk odling. Jag har redan innan jag kom
till Australien läst och funderat mycket om det, men först nu har jag
fått uppleva det i praktiken. Vad detta innebär är att växternas rötter
inte sitter i jord så som vanligt är, utan hänger fritt i vatten med
tillsatt syre och näring. På så sätt kan man odla mycket mer effektivt. I
regel betyder det att du får en större skörd på kortare tid. Idag kan
man odla i princip allting hydropondiskt. Det finns många olika tekniker
med sina egna fördelar och nackdelar.
De största fördelarna med att odla hydropondiskt är naturligtvis att du får en större skörd på kortare tid. Du får även en mer kontrollerad tillvaro för dina plantor. Det blir lättare att underhålla. Det är alltså mindre jobb, med större inkomster.
Fördelarna med Hydropondiskt odlande
Under
tiden som jag jobbade på farmen i Sydney så fick jag lära mig mycket om
någonting som kallas Hydropondisk odling. Jag har redan innan jag kom
till Australien läst och funderat mycket om det, men först nu har jag
fått uppleva det i praktiken. Vad detta innebär är att växternas rötter
inte sitter i jord så som vanligt är, utan hänger fritt i vatten med
tillsatt syre och näring. På så sätt kan man odla mycket mer effektivt. I
regel betyder det att du får en större skörd på kortare tid. Idag kan
man odla i princip allting hydropondiskt. Det finns många olika tekniker
med sina egna fördelar och nackdelar.De största fördelarna med att odla hydropondiskt är naturligtvis att du får en större skörd på kortare tid. Du får även en mer kontrollerad tillvaro för dina plantor. Det blir lättare att underhålla. Det är alltså mindre jobb, med större inkomster.
2012-03-05
Inrätta nytt FN-organ för haven. SVD 20120305
Två tredjedelar av världens hav ligger utanför nationell jurisdiktion. Det utnyttjas av giriga, privata intressen som exploaterar haven allt hårdare. Miljöpartiet vill därför se ett nytt FN-organ med ansvar för världshaven, skriver Isabella Lövin och Åsa Romson.
Världen förbereder sig just nu inför årtiondets stora toppmöte om miljö- och utvecklingsfrågor. Riotoppmötet är det fjärde i sitt slag efter Stockholm 1972. Toppmötet ska utvärdera hur väl löften från tidigare möten har efterlevts. Tyvärr vet vi redan svaret: på de flesta punkter får världen icke godkänt.
En av punkterna gäller havsförvaltning. Haven täcker mer än 70 procent av planetens yta och utgör 99 procent av jordens biosfär. Två tredjedelar av världens fiskbestånd är kraftigt överexploaterade med svåra konsekvenser, inte bara för den biologiska mångfalden och marina ekosystem, utan också för livsmedelssäkerhet i dag och i framtiden.
Världen förbereder sig just nu inför årtiondets stora toppmöte om miljö- och utvecklingsfrågor. Riotoppmötet är det fjärde i sitt slag efter Stockholm 1972. Toppmötet ska utvärdera hur väl löften från tidigare möten har efterlevts. Tyvärr vet vi redan svaret: på de flesta punkter får världen icke godkänt.
En av punkterna gäller havsförvaltning. Haven täcker mer än 70 procent av planetens yta och utgör 99 procent av jordens biosfär. Två tredjedelar av världens fiskbestånd är kraftigt överexploaterade med svåra konsekvenser, inte bara för den biologiska mångfalden och marina ekosystem, utan också för livsmedelssäkerhet i dag och i framtiden.
2012-02-19
Växthuset skjuter i höjden. Ny Teknik 20120210
Närodlade grönsaker når nya höjder. Nu byggs ett 54 meter högt växthus i Linköping.
Kommentar: Låter bra men hur stort är utsläppet för själva byggnaden?
/Tord
Kommentar: Låter bra men hur stort är utsläppet för själva byggnaden?
/Tord
2012-01-27
De dör av svält i Mexikos berg. SVD 20120127
Tarahumaraindianerna i norra Mexiko svälter sakta ihjäl. En förödande torka har lamslagit de utsatta bergstrakterna. Svälten beror inte bara på torkan - även regeringen bär skuld, säger kritiker.
2012-01-03
Högestad & Christinehof
Leva av landskapet
Vi lever av det landskapet har att ge och skogen och jordbruket är basen i vår affärsverksamhet. Fastighetsförvaltning, viltvård, besöksnäring och miljövård är också viktiga verksamhetsområden, inte minst för att bevara de natur- och kulturvärden som vi förvaltar. Läs gärna mer i våra broschyrer "Leva av landskapet" och "Människan och naturen".
Carl Pipers Högestad har många intressanta projekt!
/Tord
Vi lever av det landskapet har att ge och skogen och jordbruket är basen i vår affärsverksamhet. Fastighetsförvaltning, viltvård, besöksnäring och miljövård är också viktiga verksamhetsområden, inte minst för att bevara de natur- och kulturvärden som vi förvaltar. Läs gärna mer i våra broschyrer "Leva av landskapet" och "Människan och naturen".
Carl Pipers Högestad har många intressanta projekt!
/Tord
2011-12-12
Tragedierna på Påskön Ny Teknik 20111109
Det var 500 år av isolering och miljöförstöring som fick samhället på Påskön att kollapsa, säger forskare som har besökt den lilla ön med de märkliga stenstatyerna.
Efter att en rad nya expeditioner med antropologer och ekologer besökt ön anses det klarlagt att Heyerdahl hade fel, och att Påskön koloniserades på 1200-talet av polynesier från väster. Med sig hade kolonisterna både höns och frön till sina traditionella grödor, men olyckligtvis även råttor som fripassagerare. Biologerna har kunnat visa att kokospalmerna snart försvann, eftersom deras nötter åts av råttorna innan de hunnit gro.
Efter att en rad nya expeditioner med antropologer och ekologer besökt ön anses det klarlagt att Heyerdahl hade fel, och att Påskön koloniserades på 1200-talet av polynesier från väster. Med sig hade kolonisterna både höns och frön till sina traditionella grödor, men olyckligtvis även råttor som fripassagerare. Biologerna har kunnat visa att kokospalmerna snart försvann, eftersom deras nötter åts av råttorna innan de hunnit gro.
Under 500 år levde invånarna sedan helt utan kontakt med omvärlden. Landet odlades upp, skogen fälldes till virke och bränne. Någon gång på 1400-talet var alla träd borta, alla djur och fåglar utom hönsen och råttorna utrotade, och befolkningen stod inför en ekologisk katastrof. Det strävsamma arbetet med att hugga stenmonument över sina avlidna upphörde när inbördeskrig mellan öns klaner slet sönder samhället. Befolkningen förskansade sig i underjordiska grottor för att skydda sig mot sina fiender.
Påskön var en ensam ö i universum, och dess samhälle kollapsade av miljöförstöring.
2011-10-29
Gröna Fält & Skogar
Maila oss på info@gronafaltoskogar.se för att registrera er på vår mailing lista så får ni mail om nya produkter och var ni kan få tag på dem.
2011-10-11
Sverige bör satsa på odlat kött . SVD 20111004
Att låta köttceller växa i en behållare i stället för i ett djur ger en både miljövänligare och hälsosammare produkt. Många känner olust över att maten förflyttas bort från naturen, men fördomar bör inte få stå i vägen, skriver forskarna Stellan Welin och Julie Gold.
Med lämplig näring och andra betingelser utvecklas stamcellerna till det man vill ha, nämligen muskelfibrer. Så småningom kan cellerna och muskelfibrerna ”skördas”. I dagsläget inriktas forskningen på att få fram muskelceller för att kunna göra någon form av köttfärs. Filéerna får komma senare.
Det har gjorts en livscykelanalys som jämför en uppskalad odling av kött i bioreaktor med konventionell köttproduktion. Resultatet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science & Technology och är mycket lovande – ur det odlade köttets synpunkt. Produktionen av 1 kilo kött i bioreaktor (uppfödda på material från blågröna alger) betyder 7-45 procent lägre energiåtgång, 78-96 procent lägre utsläpp av drivhusgaser, 99 procent mindre åtgång av areal och 82-96 procent lägre vattenåtgång jämfört med kött från konventionellt uppfödda djur, beroende på djurart.
Med lämplig näring och andra betingelser utvecklas stamcellerna till det man vill ha, nämligen muskelfibrer. Så småningom kan cellerna och muskelfibrerna ”skördas”. I dagsläget inriktas forskningen på att få fram muskelceller för att kunna göra någon form av köttfärs. Filéerna får komma senare.
Det har gjorts en livscykelanalys som jämför en uppskalad odling av kött i bioreaktor med konventionell köttproduktion. Resultatet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science & Technology och är mycket lovande – ur det odlade köttets synpunkt. Produktionen av 1 kilo kött i bioreaktor (uppfödda på material från blågröna alger) betyder 7-45 procent lägre energiåtgång, 78-96 procent lägre utsläpp av drivhusgaser, 99 procent mindre åtgång av areal och 82-96 procent lägre vattenåtgång jämfört med kött från konventionellt uppfödda djur, beroende på djurart.
2011-08-29
Från ko till bioreaktor. SVD 20110828
Kossan Rosa står inte för köttet - utan en bioreaktor där köttet odlats.
Så kan det se ut i framtidens butiksdiskar.
Forskning pågår på området.
- Egentligen är det en ganska naturlig utveckling. Vi har ju till mycket stor del övergett jakten för att få tillgång till kött. I dag ”odlas” djur inomhus i ladugårdar för att slaktas och ätas, och även fisk föds numera upp i odlingar, säger professor Stellan Welin vid Linköpings universitet.
Så kan det se ut i framtidens butiksdiskar.
Forskning pågår på området.
- Egentligen är det en ganska naturlig utveckling. Vi har ju till mycket stor del övergett jakten för att få tillgång till kött. I dag ”odlas” djur inomhus i ladugårdar för att slaktas och ätas, och även fisk föds numera upp i odlingar, säger professor Stellan Welin vid Linköpings universitet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)