Klimat och hälsa: Läkarkåren har ett ansvar att sprida kunskap om sambandet

http://www.lakartidningen.se/Opinion/Signerat/2015/06/Lakarkaren-har-ett-ansvar-att-sprida-kunskap-om-sambandet/

Läkarkåren har ett ansvar att sprida kunskap om sambandet

Karin Båtelson, förste vice ordförande, Läkarförbundet, ordförande i förbundets arbetsgrupp för klimat och hälsa
karin.batelson@slf.se


Förra året presenterade FN:s miljö­panel (IPCC) den slutliga syntesen av sin femte rapport om miljön. Den representerar ett arbete av nästan 4 000 forskare och granskare från 80 länder, som har bedömt mer än 30 000 forskningsrapporter. Rapporten visar att mänsklighetens påverkan på klimatsystemen nu är klar och tydlig och ständigt tilltar. Särskilt utsatta är länder och befolkningar som är ekonomiskt, socialt, kulturellt och politiskt marginaliserade. Att hantera dessa klimateffekter är en global angelägenhet där frågor om rättvisa och jämlikhet står i centrum....

Klimatförändring och hälsa – samlingssida!

http://www.lakartidningen.se/Samlingssidor/Klimatforandring-och-halsa--samlingssida/



Länkar till webbplatser och tips på vad läkare kan göra, se längre ner på sidan!
....

Medicinska riksstämman 2014: Deklaration om doktorn, klimatet och hälsan antogs

http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2014/12/Deklaration-om-doktorn-klimatet-och-halsan-antogs/

– Vi läkare måste sälja idén att bättre hälsa är en av de stora vinsterna med att tackla klimatförändringen, sa professor Anthony Costello vid symposiet om klimat och hälsa som slutade med att alla talare skrev på en deklaration om vad läkare behöver göra....

Det kan doktorn göra, enligt deklarationen:

»Vi behöver
i) arbeta förebyggande, dvs. medverka till att utsläppen av växthusgaser snabbt minskar och minimeras.
ii) utvidga vår kunskap om klimatförändringens effekter på hälsa och sjukvård.
iii) utveckla och främja tvärvetenskapligt samarbete i frågor som handlar om klimat och hälsa.
iv) minska hälso- och sjukvårdens sårbarhet för extrema klimatförhållanden såsom skyfall som kan orsaka översvämningar av våra arbetslokaler och problem med rent vatten, sanitet, avlopp och transporter och värmeböljor som medför hälsorisker för våra patienter och medborgare.
v) förmedla vetenskapligt grundade fakta om samband mellan klimat, klimatförändring och hälsa inom ramen för vår profession till beslutsfattare och allmänhet.
vi) arbeta globalt då klimatets hälsoeffekter är ett globalt problem som måste lösas i en anda av jämlikhet, förbättrat samarbete och respekt för mänskliga rättigheter.«

Obalans i globala miljöprocesser påverkar människors hälsa. Läkartidningnen nr 14 2014 Volym 111

http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/04/Obalans-i-globala-miljoprocesser-paverkar-manniskors-halsa/

Nio globala miljöprocesser är avgörande för att säkra stabila förhållanden på jorden. Det handlar bland annat om klimatet, världshaven, ozonskiktet och den biologiska mångfalden. Alla nio påverkar redan i dag människors hälsa.

                
Johan Rockström, professor i miljövetenskap, chef

Fredrik Moberg, fil dr, kommunikationsrådgivare/forskare; verksamhetschef, Albaeco
fredrik@albaeco.com
båda Stockholm Resilience Center, Stockholms universitet

 

BMJ group blog

On 17 October, I was fortunate to attend a daylong seminar at BMA House on “the health and security perspectives of climate change.” Uniquely, this programme pulled together medical and military professionals along with climatologists, zoologists, and politicians. The morning focused on threats to global climate, health, and security whereas the afternoon sessions focused on the way forward

skriver:
Tracey Koehlmoos
who is programme head for health and family planning systems at ICDDR,B and adjunct professor at the James P Grant School of Public Health, BRAC University, Dhaka, Bangladesh.

The Health and Security Perspectives of Climate Change - How to secure our future wellbeing

“The Health and Security Perspectives of Climate Change - How to secure our future wellbeing” conference was held on 17th October 2011 in the British Medical Association's (BMA’s) headquarters.

Klicka på "statement"så kommer du in på:

Statement calling for urgent action on climate change.

Antibiotikaresistens – en dyr historia. Läkartidningen nr 44 2011.

Smittskyddsinstitutet har tagit initiativ till ett projekt som ska öka kunskapen om kostnader för antibiotikaresistens.

Kostnaden för infektioner i blodet orsakade av MRSA och kolibakterier under ett år (2007) var 62 miljoner euro.
Studien omfattade 31 länder i Europa.

Kommentar: Det hade lönat sig att forska fram motmedel tidigare. (Jmf vad det kommer att kosta om vi inte försöker förhindra klimatförändringarna!)

Global Environmental Change and Human Health. GECHH

What is GECHH Project?
Global Environmental Change and Human Health is the fourth
joint project within the Earth System Science Partnership (ESSP).
It is being developed as a logical complement to the three ongoing
ESSP projects. Those three projects address the global carbon cycle
(Global Carbon Project, GCP), the global water system (Global Water
System Project, GWSP), and Global Environmental Change and
Food Systems (GECAFS). Changes in each of those three systems
influence, via diverse pathways, human wellbeing and health.

I GECHH: styrelse (Scientific Steering Committee) ingår Elisabet Lindgren från KS.

Earth system sience partnerchip. ESSP

The Challenge

Human activities increasingly affect the structure and functioning of ecosystems. In turn, these changes can influence the entire chain of factors involved in the infectious disease cycle: pathogens, vectors, reservoir species and human populations. Seemingly unrelated human activities can thus have serious consequences for human diseases, both infectious and non-infectious. The scientific community recognises the growing need to better understand the multi-faceted and complex linkages between global environmental change (including climate change, land and sea use change, global biodiversity loss and change, global socio-economic change) and human health. However, as yet, little systematic research has been undertaken on the many important aspects of this topic. Nor has there been any sustained attempt to establish an international research community.

Nytt klimat påverkar hälsan

På denna sajt Svarar Elisabet Lindgren på 10 frågor varav den sista är följande:

10. Vilken är den viktigaste forskningsfrågan framöver?

- Det finns många kunskapsluckor som behöver fyllas för att kunna göra bättre förutsägelser av vilka konsekvenser klimatförändringar kan få. Det handlar dels om basforskning som fysiologiska effekter av extrem värme eller olika insekters temperaturkänslighet, dels om epidemiologiska studier, dels om risk- och sårbarhetsanalyser.

cCASHh (Climate Change and Adaptation Strategies for Human Health in Europe)

Project Description: cCASHh (Climate Change and Adaptation Strategies for Human Health in Europe) is a project of the Network for Science and Technology for Sustainability. It is an EU-funded project, coordinated by the World Health Organization (WHO) Regional Office for Europe. The purpose of the cCASHh project is to enhance the adaptation possibilities of communities to climate-related impacts on human health by identifying the vulnerability to adverse impacts of climate change on human health; reviewing current measures, technologies, policies and barriers to improve the adaptive capacity of human populations to climate change; identifying for European populations the most appropriate measures, technologies and policies, as well as the most effective approaches to implementation, to successfully adapt to climate change; providing estimates of the health benefits of specific strategies or combinations of strategies for adaptation; and estimating the costs and benefits including co-benefits independent of climate change.

Läkaren som blev pionjär på hälsa och klimat. Läkartidningen: Nr 3, 2008

Jag (Elisabet Lindgren) var först i världen med att belägga att klimatförändringen redan hade orsakat ekosystemrelaterade hälsoeffekter.
Fallstudierna i avhandlingen beskriver kopplingen mellan förekomst av TBE, fästingens utbredning och förändringar i klimatet. Arbetet var tvärvetenskapligt och omfattade ekologi, meteorologi, entomologi, epideintervju.
Hon är anställd på Stockholm Resilience Center (SRC) vid Stockholms Universitet. Under åren 2001–2004 arbetade hon i det EU-finansierade och WHO-koordinerade cCASHh-projektet (Climate Change and Adaptation Strategies for Human Health in Europe).
Elisabet Lindgrens hälsorapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen kartlägger ur ett brett perspektiv hälsorisker, åtgärder och kostnader som ett förändrat klimat medför.
Största riskerna rör borrelios och TBE som redan finns i landet, men också leishmaniasis, en sjukdom med
dödlig utgång, kan komma hit. Just malaria behöver inte bli något problem, trots att malariamyggorna blir allt fler i Sverige. Teoretiskt finns en minimal risk för inhemsk smitta, men om personer som infekteras utomlands eller
hemma snabbt får behandling upphör vidare smittspridning. Därför gäller det att till exempel vårdcentralerna
känner igen ett malariafall.
Avloppsvatten kan komma in i drickvattnet med vattenburna smittämnen som Cryptospiridium, Giardia,
Campylobacter, calicivirus och VTEC (EHEC). Varmare badtemperaturer kan ge badsårsfeber, som orsakade
tre dödsfall i Sverige 2006.
Fanns det några som tyckte som hon? Hon hittade bara ett fåtal i världen,
Paul Epstein på Harvard Medical School och Tony McMichael vid London School of Hygiene and Tropical
Medicine. Och chefen för WHOs Europakontor var intresserad av globala miljöfrågor

Stockholm Resilience Centre

The Stockholm Resilience Centre is an international centre that advances transdisciplinary research for governance of social-ecological systems with a special emphasis on resilience - the ability to deal with change and continue to develop.

De flesta som föds i dag väntas fylla 100 år . SVD 20110808

Sedan 1950 har medelåldern stigit dramatiskt. De flesta barn som föds i dag kommer att fylla hundra år, hävdar tyska och danska forskare. Även Livsmedelsverkets nya kostråd för äldre tar fasta på att vi biologiskt är skapade för att bli 115 år – i genomsnitt. Men dålig mat och allt fler kemikalier är nya hot som kan störa utvecklingen.

Kommentar: Ingen tänker på att det kommer att bli brist på mat globalt när vatten tillgången minskar p.g.a. att klimatet blir varmare.

Klimatförändringarna kanske viktigaste frågan. LT nr 50 2010

Klimatförändringarnas hälsoaspekter är kanske den viktigaste frågan för World Medical Association, enligt Dana W Hanson, till nyligen president för World Medical Association och inbjuden gästtalare vid fullmäktigemötet.
Av alla observatörer vid klimatmötet i Köpenhamn 2009 representerade 90 procent industrin. Mycket få representanter för hälsa och hälso- och sjukvård fick observatörsstatus, berättade han.