”Framtida välfärd i skymundan i valdebatten”

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3828824.ece


DEBATT. Vissa frågor borde vara parti- och generationsöverskridande, precis som demokrati, säkerhet och mänskliga rättigheter. Hit hör vår förmåga att hållbart förvalta de livsavgörande förutsättningarna för välfärd och utveckling, nämligen världens ekosystem och ett stabilt klimat. Det skriver Johan Kuylenstierna, Johan Rockström, Nina Ekelund, Anna Borgeryd och Svante Axelsson.

....

Vi önskar:

1. Politiker som ser en bärkraftig miljö som en systembärande fråga som utgör basen för vår framtida välfärd och därmed driver en aktiv miljöpolitik som en del av ett ansvarsfullt ledarskap.

2. Politiker som kraftfullt och gemensamt tar sig an omställningen till en uthållig försörjning och välfärd, och därmed agerar för att lösa de långsiktigt avgörande miljöfrågorna.

3. Politiker som tydligare agerar utifrån de starka samband som råder mellan en rad grundläggande och systemövergripande miljöutmaningar och i stort sett alla politikområden, inklusive finans-, utrikes-, säkerhets- och biståndspolitik.

Vi vill att Sverige och EU visar ett starkt ledarskap och blir ett föredöme för resten av världen. Detta kommer att stärka vår ekonomi och skapa nya jobb i en värld där de som verkar för en resurs- och energieffektiv utveckling kommer att klara sig bäst.

Men i grund och botten handlar det om grundläggande solidaritet och att vi respekterar alla människors lika värde. Vi står här tillsammans på planeten Jorden med ett gemensamt ansvar gentemot dagens och kommande generationer.

Politiken kan och måste visa vägen framåt.

Johan Kuylenstierna, chef Stockholm Environment Institute

Johan Rockström, chef Stockholm Resilience Centre

Nina Ekelund, programdirektör Hagainitiativet

Anna Borgeryd, styrelseordförande Polarbröd

Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

”Vi är ekologiska analfabeter” SVD 20140408

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/vi-ar-ekologiska-analfabeter-menar-carl-folke-professor-i-naturresurshushallning_3441938.svd

EKO-EKONOMI ”Vi har frikopplat oss mentalt från naturen och ser den antingen som något trevligt att besöka eller som ett hinder för utveckling. Vi behöver förändra vår syn på naturen och förstå att vi är beroende av den för vår egen välfärd”, menar professor Carl Folke.

– Vi människor har blivit ekologiska analfabeter i vår vardag. Vi ser inte längre sambanden mellan naturen och utvecklingen av våra samhällen och ekonomier, säger Carl Folke, professor i naturresurshushållning.
Han är chef för Beijerinstitutet som är ett internationellt forskningsinstitut med fokus på ekologisk ekonomi vid Kungliga Vetenskapsakademin. Dessutom är han forskningschef vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet. Där forskar man främst om så kallade socialekologiska system, det vill säga system där människa och natur studeras som en helhet. Fokus ligger på systemens förmåga att klara av förändring.

...
– Ekosystemtjänster är som ett naturens BNP med gratis råvaror som naturen ger oss och gratis tjänster som naturen gör åt oss, genom att skapa bördiga jordar, rena luft och vatten, pollinera grödor, buffra stormar och klimatvariationer, producera mat och reglera vattencykeln.
Men naturens gratisarbete mäts inte i det ekonomiska måttet Bruttonationalprodukten (BNP).
– Istället ökar ett BNP om ett land hugger ner all sin skog och fiskar ut alla sina fiskevatten. Även en oljetanker som går på grund visar sig som en välfärdsökning enligt BNP eftersom saneringsarbetet skapar arbetstillfällen och ökar försäljningen av viss sorts teknik. Men effekterna på naturen syns sällan. BNP är ett dåligt mått som bara fångar delar av verkligheten, säger Carl Folke....

MAHB. Millenium alliance for humanity and the biosphere.

http://mahb.stanford.edu/

Consensus Statement from Global Scientists.
 As members of the scientific community actively involved in assessing the biological and societal impacts on global change, we are sounding this alarm to the world. For humanity’s continued health and prosperity, we all –individuals, businesses, political leaders, religious leaders, scientists, and people in every walk of life –must work hard to solve these five global problems starting today:
Climate Disruption, Extinctions, Loss of Ecosystem Diversity, Pollution, and Human Population Growth and Resource Consumption

Kommentar: Detta konsensus uttalande har redan undertecknats av mer än fem hundra forskare från bl.a. Stanford, USA./Tord

Why a Hotter World Will Mean More Extinctions, Tome: Science & Space. 20130513

http://science.time.com/2013/05/13/why-a-hotter-world-will-mean-more-extinctions/
By Bryan Walsh
.......................Even before climate change has really kicked in, human expansion had led to the destruction of habitat on land and in the sea, as we crowd out other species. By some estimates we’re already in the midst of the sixth great extinction wave, one that’s largely human caused, with extinction rates that are 1,000 to 10,000 times higher than the background rate of species loss.
So what will happen to those plants and animals if and when the climate really starts warming? According to a new study in Nature Climate Change, the answer is pretty simple: they will run out of habitable space, and many of them will die.


Read more: http://science.time.com/2013/05/13/why-a-hotter-world-will-mean-more-extinctions/#ixzz2TFtncYak

Tio åtgärder för att skydda världshaven. mynewsdesk 20111103

FN presenterade i veckan en plan för att förbättra förvaltningen av oceaner och kustområden. The Blueprint for Ocean and Coastal Sustainability varnar för det försämrade tillståndet i världshaven och belyser deras viktiga bidrag i form av näringsrik kost, reglering av klimatet och som understöd för våra ekonomier och försörjningsmöjligheter. I dokumentet konstateras att trots att oceanerna täcker 70 procent av jordens yta, är endast omkring en procent skyddade.
Dokumentet framhåller att 60 procent av världens viktigaste marina ekosystem har förstörts eller överutnyttjas, vilket resulterar i stora ekonomiska och sociala förluster. Mangroveskogar har förlorat 30 till 50 procent av sin ursprungliga utbredning, medan korallrev har förlorat 20 procent.

Rapport från TEEB

TEEB (2010) The Economics of Ecosystems and Biodiversity: Mainstreaming the Economics of Nature: A synthesis of the approach, conclusions and recommendations of TEEB.

Se t.ex. sid 28:
Conclusions: The invisibility of many of nature’s
services to the economy results in widespread
neglect of →natural capital, leading to decisions
that degrade →ecosystem services and →biodiversity.
The destruction of nature has now
reached levels where serious social and economic
costs are being felt and will be felt at an accelerating
pace if we continue with ‘business as usual’
[I1-2, N1, B1-2].
• Recommendations: Decision makers at all levels
should take steps to assess and communicate
the role of biodiversity and ecosystem services in
economic activity, and for →human well-being.
Such assessments should include analysis of how
the costs and benefits of ecosystem services are
spread across different sections of society, across
localities, and over time. Public disclosure of and
accountability for impacts on nature should be
essential outcomes of biodiversity assessment

The Bank of Natural Capital

In 2007, world leaders setup the TEEB Study to find out the economic impact of biodiversity loss. Led by Pavan Sukhdev, 500+ scientists, business leaders, policy makers and citizens the conclusions were astounding: do nothing, and we lose trillions.

Nature should be valued for its intrinsic worth, over and above any economic factors. However, right now, we’re losing nature because we don’t price it in. We need to factor the value of nature into buying decisions and add a line for Natural Capital into annual reports and GDP.

Vägbygge splittrar Bolivia SVD 20110928

Bolivias president Evo Morales är mitt uppe i en konflikt mellan de indianfolk som förde honom till makten. Efter en polisattack mot en fredlig protestmarsch stoppar han nu ett vägbygge genom orörd regnskog.

Se även: "La Carretera Inter-Oceánica"

Fiskesubventioner är farligare än hajar

Det är något med hajar som får det mänskliga psyket att gå i spinn. De stora broskfiskarna har blivit något som vi älskar att frukta.

Det värsta hajrelaterade hotet mot oss är tvärtom frånvaron av hajar. På den amerikanska östkusten, där de stora rovhajarna i praktiken är utrotade, har mängden rockor exploderat eftersom ingen längre äter upp dem. Det har i sin tur lett till att de musslor och skaldjur, som rockorna äter, nu helt håller på att försvinna. Eftersom musslor och skaldjur hör till havens städpersonal, kan masslakten av rovhajar (i dagsläget omkring 75 miljoner individer per år, och på uppåtgående) visa sig bli en katastrof för vattenkvalitén.

Det verkligt beklämmande är att detta urspårade rovfiske i hög utsträckning är skattefinansierat. Världsnaturfonden beräknar att så mycket som en fjärdedel av fiskeindustrins vinster består av subventioner. Världens ledande fiskenationer håller, alla deklarationer om miljösatsningar till trots, på att subventionera ihjäl våra världshav. Här i Sverige har kampen mot bidragssamhället tyvärr inte nått fiskerinäringen. Neo-redaktören Mattias Svensson och Maria Wetterstrand (MP) har i en rapport pekat på hur de svenska fiskesubventionerna tvärtom ökade under förra mandatperioden. För de stora bottentrålarna överstiger subventionerna rentav förädlingsvärdet.

3rd Nobel Laureate Symposium on Global Sustainability

"Humans are now the most significant driver of global change,
propelling the planet into a new geological epoch, the Anthropocene.
We can no longer exclude the possibility that our collective
actions will trigger tipping points, risking abrupt and irreversible
consequences for human communities and ecological systems."

Detta symposium är det tredje i ordningen i serien Nobelpristagarsymposier som startade 2007 med ett uppmärksammat möte i Potsdam, Tyskland, och följdes två år därpå av ett symposium i London. Mötet i Stockholm 2011 kommer att fokusera på ett integrerat synsätt där kunskap från olika discipliner möts.

Hatade och hotade träd. SVD 20110717

Artikeln som är skriven av Dick Harrison berättar om kunskapens träd, Ygdrasil, statens behov av ekvirke för båtbygge m.m.

Dyrt att döda träd . SVD 20110716

Den typ av pilträd som förstördes längs Norr Mälarstrand i Stockholm finns inte längre att köpa.
Hur mycket är ett träd värt? Enligt Britt-Marie Alvem, en av Stockholms stads trädexperter, finns det inget enkelt svar på den frågan............
Sannolikt kommer en metod som heter vat-03 att användas.

Marine Stewardship Council (MSC).

MSC:s program för certifiering av fisken och miljömärkning av fisk och skaldjur ger erkännande och uppmuntran åt hållbara fisken. Vi är en internationell organisation som arbetar tillsammans med fisken, företag, forskare, och miljöorganisationer samt med allmänheten för att främja det bästa miljövalet för fisk och skaldjur.

Miljömålen kan gynnas av minskad jordbearbetning. (Miljöaktuellt 20110429)

En ny rapport från Jordbruksverket visar hur växtnäringsläckage och klimatpåverkan från jordbruket kan minskas utan att den kemiska bekämpningen ökar.
Begränsad klimatpåverkan - bränsleförbrukningen går ner
Ingen övergödning - reducerad jordbearbetning kan orsaka minskad utlakning av växtnäringsämnen, främst kväve och fosfor.
Giftfri miljö - här finns enligt rapporten den stora miljömålskonflikten.
Ett rikt växt- och djurliv - den biologiska mångfalden kan gynnas om andra arter än endast kulturväxterna ges utrymme att växa.
För att det hela ska bli en vinst för miljön krävs därför:
- att det finns kunskap och intresse hos lantbrukaren för att reducera jordbearbetningen.
- att lantbrukaren utgår från platsgivna förutsättningar och prioriterar områden med bra markstruktur, där jorden inte är i så stort behov av luckring.
- att lantbrukaren samtidigt väljer bort mark där det är ett högt ogrästryck.
- att skörden förblir hög även med mindre plöjning så att den minskade bränsleförbrukningen verkligen ger en vinst för klimatet.

Fisket i Hanöbukten slås ut. SVD 20110509.

Larmet gäller alltså de inre delarna av Hanöbukten, från Simrishamn upp mot Nogersund i Blekinge.
Orsaken till nedgången är okänd. Det finns många hypoteser - det kan handla om utsläpp eller om en klimateffekt.

Brist på bomull-då kan björken bli garn. Ny Teknik 20110420.

Kläder kan bli en ny het miljardmarknad för svensk skogsindustri. Södra Cell ställer om delar av produktionen till textilmassa och forskar fram fibrer som liknar bomull.

Asiens gamar kan vara utdöda inom tio år. DN 20080330.

Aldrig tidigare har djurarter försvunnit lika snabbt som nu. Under loppet av 15 år har gamarna på Indiska halvön minskat med över 96 procent, enligt nya rön.

Fåglarna förgiftas av ett läkemedel som är i bruk trots att det förbjudits.

Läkemedlet, diklofenak, är en antiinflammatorisk medicin som används både på djur och människor. Det började ges i stor utsträckning i förebyggande syfte till boskapsdjur i Indien och Pakistan i slutet av 1980-talet.

Gen som ger multiresistens spridd i New Delhis stadsmiljö. Läkartidningen. 2011-04-07.

Antibiotikaresistensgenen NDM-1 finns i avlopps- och dricksvatten i New Delhi, enligt forskning som publiceras i Lancet Infectious Diseases i dag. I avloppsproven hittades också 14 olika bakteriestammar som bar på NDM-1-genen. I 11 av dem har man aldrig tidigare sett genen.

– Vi kan lämna problembeskrivningen, nu vet vi att det är bråttom. Världen har varit stillastående när det gäller denna fråga i så många år. Nu måste vi lämna gammalt tänkande, och nya lösningar måste till. Det första är att vi måste få ett kraftfullt globalt ledarskap genom ett internationellt övervakningssystem via FN för att kunna följa utvecklingen med antibiotikaresistens. Det andra är att få till ett internationellt konsortium mellan läkemedelsföretag och offentliga instanser för att främja forskning så att vi får fram nya antibiotika, säger Otto Cars.

ARALSJÖN Författat av Christina Ritzl, 2005

Fram till 1991 var Aralsjön ett Sovjetiskt innanhav, men i dag delas den av två självständiga f.d. Sovjetrepubliker; Kazakstan i norr och Uzbekistan i söder.
Aralsjön får sitt vatten från två stora floder som heter Syr-Darja och Amu-Darja. Dessa floder flyter genom flera olika länder. Amu-Darja är gränsflod mellan Afghanistan och Tadzjikistan och Uzbekistan. Även ökenlandet Turkmenistan försörjs till stora delar av vatten från denna flod. Syr-Darja flyter genom en bördig dal där tre länder möts; Uzbekistan, Tadzjikistan och Krigisistan.

Sjön som försvann Aralsjön. Aftonbladet 20110405.

Aralsjön i Centralasien håller på att torka ut.
FN:s generalsekreterare flög i dag över resterna av den forna sjön.
– Det är helt klart en av de värsta miljökatastroferna i världen, säger Ban Ki-moon.
Nu kräver han en lösning.

Aralsjön var tidigare världens fjärde största sjö.

Men 90 procent av sjön har torkat ut, bland annat som följd av en massiv konstbevattning av ris- och bomullsfält i området, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Nu uppmanar han ledarna i Centralasien att sätta övriga oenigheter åt sidan för att fokusera på miljökatastrofen. Generalsekreteraren lovar också FN:s stöd i frågan.

Men samarbetet förhindras av meningsskiljaktigheter kring vem som har rätt till det vatten som finns och hur vattnet ska användas.