Visar inlägg med etikett Hushållets utsläpp. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Hushållets utsläpp. Visa alla inlägg

2013-09-09

Effektiva mikroorganismer – räddningen för miljön och jordbruket? Från Odlaren 2008-1

http://www.fobo.se/kunskap/miljo/effektivamikroorganismer.shtml
Kan något så enkelt som bakterier vara en lösning på många av vår tids största problem som miljöförstöring, matbrist och vällevnadssjukdomar? Ja, det menar den japanske forskaren och agronomen Teruo Higa som är hjärnan bakom utveckling av den bakteriekultur som har fått namnet Effective microorganisms, EM.
Se även: bokashi.se

2013-01-30

Viktigt lösa energislöseriet. Ny Teknik 20130130

http://www.nyteknik.se/asikter/inledare/article3628002.ece
INLEDARE. I veckans Ny Teknik bjuder vi på ett tema om energieffektiva byggnader. Ämnet har diskuterats i decennier vilket inte är så konstigt. Det som är konstigt är att det har tagit så lång tid att gå från prat till handling. Cirka 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige går till bostäder och lokaler

2012-01-15

Fokusera på metan och svart kol nu. SVD

Vi gör fel prioritering idag. I arbetet med att stoppa den globala uppvärmningen och klimatförändringarna är det bara koldioxidutsläppen som står i fokus. Men när forskare nu sållat fram de 14 viktigaste klimatåtgärderna så handlar ingen om att minska på just koldioxidutsläppen.

Metan, kombinerat med koldioxid, ger ozonutsläpp i troposfären och svart kol är huvudsakligen sot.

De huvudsakliga källorna till metan:

  • Utsläpp från ansamlingar av metan på havsbotten och från manteln i jordens innandöme, bland annat genom lervulkaner.
  • Utvinning från fossila bränslen, främst i kolgruvor
  • Djurs matsmältningsprocess, främst boskap, speciellt kor
  • Produktion av arkéer i risfält
  • Anaerob nedbrytning av organiskt material
  • Industriella källor
  • Föråldringsprocessen i vanlig asfalt

    Metan är mycket vanligt i världen. 60 procent av jordens utsläpp av metan beror på mänsklig aktivitet, främst jordbruk.

    Utsläpp av sot är den näst starkaste bidraget till den globala uppvärmningen. Svart kol absorberar solstrålning i atmosfären när utsläppen bildar "bruna moln" - molnen kan nå en vertikal utsträckning på tre till fem kilometer.

    Nedfall av svart kol kan dessutom förmörka snö- och isytor, och bidra till att de smälter.

    Störst utsläpp av svarta kolpartiklar sker idag i utvecklingsländer, där man ofta lagar mat över öppen eld och värmer upp sina hus med ved, utan partikelfilter i skorstenen.

  • 2011-12-12

    Soldalen modell för Kinas framtidsstad. Sydsvenskan 20111205

    Från Tibets hustak till Mao Zedongs mausoleum i Peking finns hans soldrivna varmvattenberedare. Idag får Huang Ming, kinesisk storföretagare och miljövisionär, ”alternativa Nobelpriset” Right Livelihood Award i Stockholm.
    EZHOU. Sydsvenskan möter 53-årige Huang Ming i Soldalen, ett stort demonstrationsområde för solenergi som han har låtit bygga i Dezhou i Shandongprovinsen i ett försök att få kineserna frälsta på miljövänlig energi.

    Alternativet till alternativ energi är katastrof, varnar han.

    – Redan för sexton år sedan var vår slogan ”Köp våra produkter för en blå himmel och för nästa generation!”.

    Det låga priset har gjort att Kina har mer än 80 procent av världens kapacitet av solvattenvärmare. Det är också det prisjuryn tar fasta på i sin presentation av pristagaren, där den skriver att Huang Mings solceller är ”ett realistiskt alternativ till fossila bränslen och kärnkraft”.

    2011-09-19

    Agenda 21 för Huddinge 2009-2015

    Visionen för Agenda 21 i Huddinge är att Huddinge ska vara ett långsiktigt hållbart, kretsloppsanpassat och trivsamt samhälle.

    Detta kanske kan vara en utgångspunkt för framtidsgruppen (med Bengt Koltman och Sony Kongseryd) i klimatnätverket.

    2011-09-06

    EU:s räknesätt ger fossilt bränsle fördel. Ny Teknik 20110905.

    Redan 2009 infördes det så kallade förnybarhetsdirektivet i EU, som bland annat detaljreglerar växthusgasutsläpp och markanvändning för biodrivmedel. Direktivet har dock fått massiv kritik från vissa organisationer för att det inte tar hänsyn till att biodrivmedel kan orsaka indirekt förändrad markanvändning, så kallad iLUC(indirect land use change). Om mark tas i anspråk för att odla råvaror till biodrivmedel, kan den mat som tidigare producerades på marken behöva odlas någon annanstans.

    Vi forskare får ofta frågan om det är okej att tanka etanol. Ska jag tanka etanol? Ja, men jag måste också äta mer hälsosamt, kasta mindre mat, ta cykeln istället för bilen och köpa färre konsumtionsprylar. Det är allas vårt ansvar att hushålla med vår värdefulla markresurs och det är viktigare än att införa iLUC-faktorer för biodrivmedel.

    2011-06-27

    Mat och flyg är de största miljöbovarna. Ny Teknik 20110622

    - Mat och flyg är de livsstilsval som har störst betydelse för klimatet, säger Chalmersforskaren Fredrik Hedenus.
    Maten står för 25 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, och nötkött är en av de största bovarna.
    Att äta nötkött är definitivt inte klimatsmart - Chalmersforskarna räknar med att ett kilo nötkött motsvarar 28 kilo koldioxidekvivalenter.

    Effektivare hantering av gödsel.
    Snabb, effektiv uppfödning.
    Kornas foder har betydelse. Det pågår försök med att tillsätta bland annat fett och linfrö till fodret för att minska metanutsläppen.
    Effektivare gödsling av åkrarna.
    Tyvärr handlar det inte om några dramatiska sänkningar. Sammanlagt skulle åtgärderna kunna kapa utsläppen av växthusgaser med 15-20 procent.

    - Att byta diet har mycket större effekt, säger Fredrik Hedenus.

    Den som ersätter biffen med kyckling sänker utsläppen med 90 procent. Byter man biff mot bönor blir minskningen hela 99 procent.

    2011-06-07

    Klimatfamiljen flyttar ut. SVD 20110607

    För ett halvår sedan flyttade familjen Lindell ut från sin 70-talsvilla och in i det specialdesignade huset i Hässelby i Stockholm.
    De har haft experter och senaste tekniken till hjälp. Nu flyttar klimatsmarta familjen ut och konstaterar att det svåraste nog varit att äta mat som inte bidrar till koldioxid­utsläpp.
    Målet var att minska sitt koldioxidavtryck från 7,29 ton till 1 ton per person och år. Till sin hjälp har familjen haft den senaste tekniken – elbil, vitvaror och ett solpanelsklätt hem – och experthjälp i form av bland annat energirådgivare och dietist.
    Ett ton är den nivå som bedömare anser att koldioxidavtrycket måste ner till per person och år för att medeltemperaturen på jorden inte ska öka mer än två grader.
    I Sverige låg genomsnittpersonens koldioxidavtryck 2008 på 8,4 ton, enligt Världsnaturfonden.
    Att klara sig på en bil i stället för två, och resa kollektivt till arbetet, var mer en ”mental grej” än ett reellt problem.
    Hannah Lindell är nöjd med att familjemedlemmarna nått ner till 1,5 ton per person och tycker inte att projektet påverkat henne negativt.

    2011-02-16

    Klimatpiloterna Askersund och Laxå.( Projektledare Johanna Björklund)

    De tio pilothushållen har under drygt ett år fått lära sig att leva mer klimatsmart. Under året har alla tio pilothushållen minskat den del av utsläppen av växthusgaser som de själva kan påverka med omkring 30 %, sammanlagt 53 ton, se samtliga resultat i pressreleasenPDF. Några hushåll har lyckats halvera de utsläpp som bostadens el och uppvärmning orsakar genom att byta till grön el eller investera i en värmepump. Färre flygresor, byte till etanolbil eller ett mer eftertänksamt bilresande har oväntat nog gjort att några halverat sina utsläpp även från resande. Mat var det område där piloterna själva upplevde att det var enklast och roligast att minska, eftersom man handlar så ofta och att lära sig laga klimatsmarta rätter har varit en spännande utmaning.

    2011-02-15

    Klimatpiloterna i Kalmar

    Klimatpiloterna i Kalmar är i mål med alla utmaningarna och resultaten är imponerande. I snitt lyckades de tolv hushållen minska sina utsläpp med en tredjedel (32%).

    Totalt innebär det en minskning med hela 53 ton växthusgaser under ett års tid. 53 ton motsvarar t.ex. 22 flygresor till Thailand tur och retur, eller att köra 10 varv runt jorden, 40 000 mil, med en bil som drar 0,5l.

    2010-10-29

    Snåla lyxkvarter i Malmö

    Målet är att både stadsrad- och flerfamiljhusen ska bli 50 procent mer energieffektiva än de uniqhus som Skanska hittills byggt.
    /Tord

    2010-10-19

    One_Tonne_Life

    “One Tonne Life” is a project in which A-hus, Vattenfall, Volvo Cars and other partners will create a climate-smart household. A selected couple with young children will try to meet the low carbon dioxide target yet at the same time live a normal life. They will be helped in a variety of ways, not least with a climate-smart house featuring solar cells on the roof that are used to recharge the electric car parked in the driveway.

    ICA och Siemens är också med i projektet. (Se http://www.cisionwire.se/vattenfall/ica-och-siemens-in-i--one-tonne-life--hjalper-familjen-jaga-koldioxidutslapp46494)
    /Tord

    2010-10-13

    Cittaslow - det goda livet.

    Det glokala samhället

    Cittaslow är ett internationellt nätverk av små städer med en lokal identitet i en global värld.
    Vi värnar om lokala råvaror och produkter med hög kvalitet samt arbetar för en hållbar utveckling i balans och harmoni.
    - Det goda livet.

    Eva berättade om Cittaslow på mötet 20101012.
    /Tord

    2010-04-14

    Klimatpirater i Borlänge (och Falun). (Från Falukuriren 20100413).

    "Under de närmaste tolv månaderna ska 15 hushåll från Borlänge och lika många från Falun ta sig an rollen som klimatpirater. Syftet är att se vilka insatser ett "vanligt" hushåll kan bidra med för att få ned utsläppen av koldioxid."
    Kommentar: Detta kan vara något för Eksjö Klimatnätverk att ta efter tycker jag.
    /Tord

    2009-12-11

    Miljonprogrammet kan bli lönsamma passivhus?

    Forskaren Hans Eek, arkitekt vid Passivhuscentrum i Alingsås och en av Sveriges främsta förespråkare av passivhus skriver enl. Miljörapporten i en debattartikel i Dagens Industri att det är lönsamt att bygga om slitna bostäder i miljonprogramsområdena till energisnåla och klimatsmarta passivhus. Enligt hans beräkningar kostar det cirka 1 miljon kronor per lägenhet att bygga om ett hus till passivhusstandard. Investeringen återbetalas enligt Eek på mindre än tio år på grund av minskade energikostnader. Dessutom skulle det skapa många arbetstillfällen.
    /Tord