2011-12-29
Att minska utsläpp löser inte problemen. SVD 20111229
Med stormar och värme diskuteras på nytt klimatet, men de politiska lösningarna är alltför fokuserade på utsläppen. Det är mycket viktigare att planera samhällen på ett bättre sätt, skriver Lennart Bengtsson, professor i meteorologi.
2011-12-27
Året runt-grödor kan hejda växthuseffekten. DN 20111223
Året runt-grödor av korn och vete kan minska mängden koldioxid i atmosfären – till nivåer före den industriella revolutionen, enligt brittiska forskare. Det är en av tio ”världsomvälvande” idéer som lanseras av den vetenskapliga tidskriften Scientific American.
– Om bara två procent av jordens grödor byttes ut så skulle det få mätbara konsekvenser för mängden koldioxid i atmosfären, säger Douglas Kell, professor i biokemi på universitet i Manchester, till DN.se.
I dag är mängden koldioxid 385 miljondelar av atmosfärens volym. Om man ersatte all jordens grödor inom jordbruket med grödor utvecklade enligt det här konceptet skulle det, enligt Douglas Kells beräkningar, kunna ge en sänkning av koldioxidhalten med 118 miljondelar. Detta skulle drastiskt förändra klimatläget i världen. Det värde man då får, 267 ppm av atmosfärens volym, ligger på samma nivå som före den industriella revolutionen.
Men det finns två problem: Utvecklingsarbetet med grödorna är bara i sin inledning, och frågan är vem ska betala för att utveckla grödorna.
– Det finns i dag inga marknadsmekanismer som gör att man tjänar på att utveckla grödornas rötter och på så sätt förbättra miljön. Men sådana mekanismer finns runt hörnet, säger Pär Aronsson på Sveriges lantbruksuniversitet till DN.se.
Men det är kanske en ännu längre bit kvar innan grödorna har utvecklats. Forskaren Ed Buckler på Cornell Universitetet arbetar just nu med att utveckla majs enligt det här konceptet. Han tror dock att det kommer att ta minst fem år att identifiera de rätta generna, och därefter ytterligare femton år att arbeta fram grödan.
Kommentar: Uppgiften är således att binda kol i marken! Men idén att blöja ned biokol i marken enl. Folke Günther går kanske snabbare att utveckla.
/Tord
– Om bara två procent av jordens grödor byttes ut så skulle det få mätbara konsekvenser för mängden koldioxid i atmosfären, säger Douglas Kell, professor i biokemi på universitet i Manchester, till DN.se.
I dag är mängden koldioxid 385 miljondelar av atmosfärens volym. Om man ersatte all jordens grödor inom jordbruket med grödor utvecklade enligt det här konceptet skulle det, enligt Douglas Kells beräkningar, kunna ge en sänkning av koldioxidhalten med 118 miljondelar. Detta skulle drastiskt förändra klimatläget i världen. Det värde man då får, 267 ppm av atmosfärens volym, ligger på samma nivå som före den industriella revolutionen.
Men det finns två problem: Utvecklingsarbetet med grödorna är bara i sin inledning, och frågan är vem ska betala för att utveckla grödorna.
– Det finns i dag inga marknadsmekanismer som gör att man tjänar på att utveckla grödornas rötter och på så sätt förbättra miljön. Men sådana mekanismer finns runt hörnet, säger Pär Aronsson på Sveriges lantbruksuniversitet till DN.se.
Men det är kanske en ännu längre bit kvar innan grödorna har utvecklats. Forskaren Ed Buckler på Cornell Universitetet arbetar just nu med att utveckla majs enligt det här konceptet. Han tror dock att det kommer att ta minst fem år att identifiera de rätta generna, och därefter ytterligare femton år att arbeta fram grödan.
Kommentar: Uppgiften är således att binda kol i marken! Men idén att blöja ned biokol i marken enl. Folke Günther går kanske snabbare att utveckla.
/Tord
Oväntade lösningar kan vänta runt hörnet . SVD 20111227
Längre rötter som hävstång mot utsläpp av koldioxid? Enligt Douglas Kell, professor i biokemi på universitet i Manchester, är tanken inte alls orimlig.
Kell menar, något förenklat, att eftersom växter pumpar ner kol i marken via sina rötter så innebär längre rötter att mer kol lagras under jord i stället för att frigöras i luften. Kell får visst stöd från den svenska ekologidocenten Pär Aronsson på SLU, som i DN (23/12) kallar idén innovativ och menar att den kan göra stor skillnad för koldioxidbalansen. Kell själv menar att det räcker med att byta ut två procent av jordens grödor för att det ska ge mätbara effekter på mängden koldioxid i atmosfären.
Klimatproblematiken är reell, men de hittills föreslagna lösningarna behöver inte vara de bästa. Nyårslöftet för 2012 bör vara att lyssna mindre på alarmister.
Kommentar: Intressant artikel där möjligheten att lagra kol i marken lyfts fram. Men den sista meningen kan ju inte leda till annat än att fokus på klimatförändringarna alldeles i onödan minskar.
/Tord
Kell menar, något förenklat, att eftersom växter pumpar ner kol i marken via sina rötter så innebär längre rötter att mer kol lagras under jord i stället för att frigöras i luften. Kell får visst stöd från den svenska ekologidocenten Pär Aronsson på SLU, som i DN (23/12) kallar idén innovativ och menar att den kan göra stor skillnad för koldioxidbalansen. Kell själv menar att det räcker med att byta ut två procent av jordens grödor för att det ska ge mätbara effekter på mängden koldioxid i atmosfären.
Klimatproblematiken är reell, men de hittills föreslagna lösningarna behöver inte vara de bästa. Nyårslöftet för 2012 bör vara att lyssna mindre på alarmister.
Kommentar: Intressant artikel där möjligheten att lagra kol i marken lyfts fram. Men den sista meningen kan ju inte leda till annat än att fokus på klimatförändringarna alldeles i onödan minskar.
/Tord
2011-12-21
”Underjordisk koldioxidförvaring har gått i stå”
DEBATT. EU borde satsa sina miljarder på att tillverka metanol av koldioxiden i stället för att framhärda med projekten med att pumpa ner den i marken, skriver Bengt Lindhé.
I augusti 1986 fick man en illustration på riskerna med lössläppt koldioxid. Vid lake Nyos i Kamerun i Afrika kokade naturligt bildad koldioxid upp ur sjön i form av ett jättelikt moln. 1700 människor och tio gånger fler djur dog inom loppet av några minuter.
Flera debattartiklar på den här sidan förutom publicerad litteratur visar att det finns ett alternativ till CCS som heter CCR där R står för Recycling. Man fångar upp koldioxiden på samma sätt som i CCS men man kombinerar koldioxiden med väte och producerar metanol som kan ersätta bensin eller DME som i sin tur kan ersätta dieselolja. Man skapar på det sättet ett kretslopp för koldioxiden och man slipper plocka upp mer fossila bränslen från jordens innandömen till allt högre kostnader.
I augusti 1986 fick man en illustration på riskerna med lössläppt koldioxid. Vid lake Nyos i Kamerun i Afrika kokade naturligt bildad koldioxid upp ur sjön i form av ett jättelikt moln. 1700 människor och tio gånger fler djur dog inom loppet av några minuter.
Flera debattartiklar på den här sidan förutom publicerad litteratur visar att det finns ett alternativ till CCS som heter CCR där R står för Recycling. Man fångar upp koldioxiden på samma sätt som i CCS men man kombinerar koldioxiden med väte och producerar metanol som kan ersätta bensin eller DME som i sin tur kan ersätta dieselolja. Man skapar på det sättet ett kretslopp för koldioxiden och man slipper plocka upp mer fossila bränslen från jordens innandömen till allt högre kostnader.
Koldioxidlagring på väg begravas. Ny Teknik 20111214
Flera stora europeiska projekt för lagring av koldioxid under jord har skrotats eller hotar att falla samman. Politisk opinion och rea på utsläppsrätter gör projekten omöjliga.
Vattenfall avbryter sitt tyska miljardprojekt med koldioxidavskiljning i brunkolsverket Jänschwalde i östra Tyskland. Det är det största bakslaget hittills för Vattenfalls satsning på renare kolkraftverk.
Kolkraftverket Longannet, öster om Glasgow, skulle bli det brittiska flaggskeppet för koldioxidlagring, CCS. Men projektet föll samman i oktober, eftersom det inte gick ihop ekonomiskt.
Även CCS-projektet i Hunterston vid Skottlands västkust, är i gungning sedan kommunfullmäktige i North Ayreshire uttalat sig mot projektet. Där handlar det om ett stort nytt kolkraftverk.
Vattenfall avbryter sitt tyska miljardprojekt med koldioxidavskiljning i brunkolsverket Jänschwalde i östra Tyskland. Det är det största bakslaget hittills för Vattenfalls satsning på renare kolkraftverk.
Kolkraftverket Longannet, öster om Glasgow, skulle bli det brittiska flaggskeppet för koldioxidlagring, CCS. Men projektet föll samman i oktober, eftersom det inte gick ihop ekonomiskt.
Även CCS-projektet i Hunterston vid Skottlands västkust, är i gungning sedan kommunfullmäktige i North Ayreshire uttalat sig mot projektet. Där handlar det om ett stort nytt kolkraftverk.
Om anläggningen trots allt blir av kommer den bara att lagra 20 procent av koldioxiden.
En faktor som slår hårt mot ekonomin är att utsläppsrätterna för koldioxid har fallit till strax över 10 euro per ton. Därmed kostar det mycket mer att lagra koldioxid än att släppa ut den i luften. När EU 2007 presenterade sin klimatpolitik var förväntningen att priset skulle bli 30–40 euro.
Vattenfall uppskattade då att fullt utvecklad CCS skulle bli lönsam vid ett koldioxidpris på 20 euro. På en CCS-konferens i Peking nyligen sa USA:s energiminister Steven Chu att det krävs närmare 60 euro.
(10 euro/ton = c:a 10 öre/kg)Klimatsyndaren inför CO2-skatt. Ny Teknik 20111214
Australien inför nästa år en koldioxidskatt på 14,3 öre per kilo för de 500 största utsläpparna.
Skatten kommer att få en klart styrande roll inom kraftsektorn, där den innebär ett påslag på över 30 öre/kWh för vissa kraftverk.
Skatten kommer att få en klart styrande roll inom kraftsektorn, där den innebär ett påslag på över 30 öre/kWh för vissa kraftverk.
BMJ group blog
On 17 October, I was fortunate to attend a daylong seminar at BMA House on “the health and security perspectives of climate change.” Uniquely, this programme pulled together medical and military professionals along with climatologists, zoologists, and politicians. The morning focused on threats to global climate, health, and security whereas the afternoon sessions focused on the way forward
skriver:
Tracey Koehlmoos
who is programme head for health and family planning systems at ICDDR,B and adjunct professor at the James P Grant School of Public Health, BRAC University, Dhaka, Bangladesh.
skriver:
Tracey Koehlmoos
who is programme head for health and family planning systems at ICDDR,B and adjunct professor at the James P Grant School of Public Health, BRAC University, Dhaka, Bangladesh.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)