TRANSITIONRÖRELSEN

Stephen Hintons redogörelse för ett möte i Jönköping och om hur vi kan ställa om Sverige med framtidstron som drivmedel.

Vi räddar miljön genom att människor flyger. Svd 20110225.

"Den globala flygindustrin står idag för två till tre procent av världens alla koldioxidutsläpp."
"Nu står flygindustrin inför en fantastisk möjlighet, en möjlighet där svenska flygbolag kan och ska ligga i absolut framkant. Inom kort kommer biobränsle att finnas certifierat för flyget. Detta bränsle kan fyllas på och blandas direkt med det fossila bränsle som används idag och studier visar att användningen av biobränsle inom luftfarten skulle kunna minska sektorns totala koldioxidutsläpp med upp till 80 procent, jämfört med fossilt flygbränsle."

Kommentar: Synd att man inte talar om vilket bränsle det handlar om och hur mycket kväveoxider m.m. som kommer att släppas ut med detta bränsle.
(Enligt KTH-forskaren Jonas Åkerman är klimatpåverkan från en tur och returresa (för en person) lika står som 1500 mils körning i en normalstor bensinbil. Jonas Å tror att den svenska flygandets klimatpåverkan kommer att överstiga biltrafikens om 10 år.)
/Tord

Earth Hour – den största miljömanifestation genom tiderna.

Lördagen den 26 mars kl 20.30 är det dags igen för Earth Hour – den största miljömanifestation genom tiderna. Då släcker vi ljuset under en timmes tid för att skicka en signal till världens beslutsfattare om att ta klimatfrågan på allvar.
Gå in på WWF:s sida om Earth Hour genom att klicka på överskriften!

I Eksjö blir det fackeltåg och program i Kyrkan!

/Tord

Antibiotika i miljön tros öka risken för spridning av resistensgener mellan arter

Användningen av antibiotika inom human- och veterinärmedicinen orsakar omfattande resistensproblem globalt. Under selektionstryck från antibiotika svarar bakterier ofta genom att ta upp mobila resistensgener från andra bakterier i sin omgivning.

I denna studie har vi undersökt resistensfaktorer i sediment upp- och nedströms från dels ett indiskt reningsverk som behandlar avloppsvatten från läkemedelsproduktion, dels ett svenskt kommunalt reningsverk.
Masspektroskopisk analys av sediment nedströms det indiska reningsverket visade att upp till 0,9 g/kg av det organiska materialet utgjordes av fluorokinolonen ciprofloxacin.

Resultaten tyder också på att utsläpp av höga halter antibiotika i miljön kan öka risken att mobila resistensgener anrikas och sprids mellan arter och slutligen hamnar i humana patogener. Även om den yttre miljöns roll i utvecklingen av resistenta patogener i dagsläget är svår att uppskatta i kvantitativa termer betonar vår studie behovet av att minimera utsläpp av antibiotika i miljön.
/Tord

Tallolja

Enligt annons i SVD 20110220 skall bensinbolaget Preem "med hjälp av en nybyggd fabrik utanför Piteå och ett nytt bioraffinaderi på Hisingen omvandla tallolja och andra gröna råvaror till högklassig diesel. De siktar enl. annonsen på att tillverka tillräckligt mycket för att minska koldioxidutsläppen med sisådär 250000 ton om året (c:a 16 %) Denna diesel skall enl. annonsen gå att tanka på Preem och SÅIFA stationer from 9/4. Det nya bränslet skall heta Preem Evolution Diesel.
/Tord

Plastmärkning

Förpackningstillverkare kan materialmärka sina förpackningar.
Klicka på överskriften för att se hur märkningen ser ut.
Tumregeln är att nr 2,4 och 5 är ok.

Det finns således sju olika plastsorter märkta med trianglar som enligt Sveriges Natur 1/11 består av följande:

1 PET, polyeteneterftalat
PET står för polyeteneterftalat. Det används ofta i dryckes­flaskor. Denna plast är slitstark och tålig, passar därför bra i returflaskor. Polyester i tyg är samma sak som PET.
Miljörisk Låg, eventuellt finns risk för läckage av ftalater till drycken i flaskorna. En ny studie visade att vatten i PET-flaskor hade högre halter av hormonstörande ämnen än vatten i glasflaskor.

2 Polyetylen - hög densitet, PE-HD
Detta är en vanlig plast i förpackningar för flytande ­produkter. Den är kraftigare och tätare än vanlig polyetylen (nummer 4).
Miljörisk Inga i dag kända, bör dock inte upphettas.

3 Polyvinylklorid, PVC (undvik)
PVC används för butikspackning av kött, i byggnadsmaterial, i leksaker med mera. Ämnet är i sig hårt, därför tillsätts mjukgörare i form av ftalater. De kan utgöra en stor andel av produktens totala vikt. Mjukgörarna läcker ut under hela produktens livstid. Ftalater är hormonpåverkande, stör fortplantningen och det finns studier som påvisar risk för barn­allergier.
Miljörisk Undvik om du kan.

4 Polyetylen - låg densitet , PE-LD
Det här är materialet som vanliga plastpåsar görs av.
Miljörisk Inga i dag kända, bör dock inte upphettas.

5 Polypropylen, PP
Polypropylen är vanlig i förpackningar som ska tåla att bli varma, exempelvis till färdigmat som värms i micron, men finns i alla slags livsmedelsförpackningar.
Miljörisk Inga i dag kända.

6 Polystyren, PS (undvik)
Polystyren är en relativt hård plast som används flitigt till bland annat leksaker, köksmaskiner, datorer och yoghurtburkar. Används i expanderad form i cellplast, exempelvis i köttråg från mataffären. Tidigare har cellplast blåsts upp med hjälp av olika ozonnedbrytande ämnen. Cellplast kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel.
Miljörisk Undvik om du kan.

7 Övriga plaster (undvik)
Sjuan återfinns på mängder av olika plastprodukter, allt från cd-fodral till nappflaskor och matlådor. Den svarta plaststekspaden till teflonpannan är gjord av polyamid. Nylon är en polyamidplast. ABS-plast är vanlig i plastkonstruktioner av olika slag, kanske i din dammsugare. Här finns också bioplaster. Dessa plaster förknippas inte med risker. Men i gruppen finns också bland annat polykarbonat som är en hård och glasklar plast, finns kanske i din tillbringare hemma. Poly­karbonat innehåller det hormonpåverkande ämnet bisfenol A. Från och med mars inför EU förbud av bisfenol A i napp­flaskor.
Miljörisk Undvik om du kan, i synnerhet i "matnära" tillämpningar.
/Tord

Millennium Echosystem Assessment

What is the Millennium Ecosystem Assessment (MA)?

The Millennium Ecosystem Assessment (MA) was called for by the United Nations Secretary-General Kofi Annan in 2000. Initiated in 2001, the objective of the MA was to assess the consequences of ecosystem change for human well-being and the scientific basis for action needed to enhance the conservation and sustainable use of those systems and their contribution to human well-being. The MA has involved the work of more than 1,360 experts worldwide. Their findings, contained in five technical volumes and six synthesis reports, provide a state-of-the-art scientific appraisal of the condition and trends in the world’s ecosystems and the services they provide (such as clean water, food, forest products, flood control, and natural resources) and the options to restore, conserve or enhance the sustainable use of ecosystems.

Detta är en mycket ambitiös genomgång av jordens echosystemtjänster.
Användbara "Slide Presentations" finns under "Resources".