Vågor – Sveriges nya storindustri. Ny Teknik 20120419

Nu har vågkraftsföretaget ­Seabased Industry börjat ­rekrytera ingenjörer till sitt kontor i Uppsala och till den nya vågkraftsfabriken i Norra Hamnen i Lysekil. ”Det kommer att bli en ny svensk storindustri”, säger Seabased vd Billy Johansson.

De testar ny teknik för att rena vattnet. Ny Teknik 20120125

En ny svensk teknik (Xzero) för att få bort läkemedelsrester ur avloppsvatten ska utvärderas vid Sjöstadsverket i Stockholm. Förhoppningen är att få fram ett billigt och effektivt reningssteg.
Installationen är färdig och snart drar testerna i gång. Här i forskningsanläggningen Sjöstadsverket ska en ny membrandestillationsteknik utvärderas av forskare från KTH och miljöinstitutet IVL. Överst på agendan står rening av avloppsvatten från läkemedel, en uppgift som dagens reningsverk inte är byggda för. För det krävs ytterligare reningssteg. Den nya tekniken kan vara ett alternativ.

Fakta Aktivt kol bästa metoden hittills

Stockholm Vatten har ­tidigare testat och rankat sex renings­metoder för att ta bort läkemedelsrester.
Metoderna betygsattes efter hur mycket de minskade giftigheten hos avloppsvattnet ­jämfört med enbart sandfilter.
Aktivt kol: 10
Ozon (5 mg/liter): 9
Ozon (15 mg/liter): 8
Biofilmsystem: 3
Membranbioreaktor: 1
UV-ljus: 0

Kvotplikt för biobränslen införs. SVD 20120414

VÅRBUDGETEN Med det drivmedelspaket som regeringen i dag presenterar minskar vi koldioxidutsläppen med ytterligare 600000 ton per år. Bland annat ska en kvotplikt införas som ökar mängden biodrivmedel på marknaden. Det skriver finansminister Anders Borg (M) och energiminister Anna-Karin Hatt (C).
-vi får nya låginblandningsbränslen med tio volymprocent etanol i bensin och sju volymprocent FAME i diesel på marknaden.-
För att ytterligare minska transportsektorns klimatpåverkan ges också full skattebefrielse för att blanda in upp till 15 procent hydrerade vegetabiliska oljor och fetter (HVO) i reguljär diesel.

FAME= fettsyrametylestrar (t-ex. rapsolja). HVO= hydrerade vegetabiliska oljor (t.ex. tallolja).

(Krångligt skatteresonemang)

En jätte gör helt om. SVD 20120408

Aldrig tidigare har ett tungt industriland lagt om energikursen så radikalt som Tyskland, som nu avvecklar kärnkraften och investerar 200 miljarder euro i förnybar energi – ett projekt lika utmanade och riskfyllt som den första månlandningen. Går det vägen har Tyskland ett ointagligt försprång på världsmarknaden.

Allt i allt pumpar Tyskland nu in 200 miljarder euro i energiskiftet, mer än hälften av Sveriges bruttonationalprodukt förra året. Regeringen räknar med att 700000 nya jobb kommer att skapas. Men samtidigt är alla medvetna om vad som står på spel.

–Världen tittar på oss. Vi måste lyckas, manar Merkels kristdemokratiska miljöminister Norbert Röttgen.

”Solen är en guldgruva som kan ge oss energi för alltid” DN 20120410

Solrevolutionen tar fart. Nu sås fröna till den industriella revolution som kan ta oss ur klimatkrisen. Utvecklingen av sol- och vindenergi går snabbare än vad de flesta kunnat förutse. Expansionen motsvarar sammantaget den årliga tillväxten av kärnkraftsel under kärnkraftens glada dagar på 70-talet. Solenergianläggningar på några procent av världens öknar skulle räcka för att klara välfärden för 10 miljarder människor, skriver Christian Azar.
Utvecklingen går fort, men den måste fortsätta accelerera. Expansionen av fossila bränslen går nämligen i absoluta tal än snabbare och utsläppen av koldioxid fortsätter att växa. För att klara av att lösa klimatfrågan krävs politiska styrmedel, framför allt följande två:
1.Det krävs ett pris på koldioxid
2. Det krävs stöd till teknikutveckling.
Lever vi en brytningstid? Kommer vi om tjugo trettio år att kunna titta tillbaka till åren runt 2012 och säga, det var då det hela vände, det var då den nya solrevolutionen tog fart? Ja, möjligheten finns. Men för att möjlighet ska bli verklighet krävs att satsningarna på sol och vind intensifieras och sprids till allt fler länder. Och det krävs att politiker världen över inför och höjer kostnaden för att släppa ut koldioxid.

"Borgs bensinvinst borde gå till biogas". Ny Teknik 20120410

DEBATT. Villkoren för produktion av biogas är i dag så osäkra att flera aktörer avvaktar med investeringsbeslut. Både miljön och klimatet blir förlorare och vi riskerar att Sverige går miste om många nya gröna jobb. Anders Borg borde använda momsen från bensin- och dieselförsäljningen till stöd för biogas, skriver Anders Mathiasson, vd Energigas Sverige.

Att biogasproduktionen inte ökar är i längden ohållbart om de förnybara drivmedlen ska kunna stärka sin ställning på marknaden, vilket är nödvändigt om miljö- och klimatpåverkan ska minska och regeringens målsättning om en fossiloberoende fordonsflotta ska kunna uppnås till 2030. Lösningen på problemet finns nära till hands!

Genom att använda de momsintäkter som stigande bensin- och dieselpriserna ger skulle staten kunna stötta biogasproduktionen i landet. Anders Borg skulle redan nu kunna ge klartecken till att införa det efterfrågade stödet av småskalig gårdsproduktion av biogas – där potentialen är som störst – med 20 öre per producerad KWh.

I dag produceras cirka 50 GWh gödselbaserad biogas inom lantbruket. På den nivån skulle ”20-öringen” endast kosta staten cirka tio miljoner kronor. Men om stödet trappas upp till 60 miljoner kronor årligen skulle produktionen kunna öka hela sex gånger på bara några år till 300 GWh. Räknat på tre år skulle stödet uppgå till uppemot 180 miljoner kronor – pengar som Anders Borg redan har tjänat in sedan höstens prisökningar på de fossila bränslena.

Beloppet är blygsamt. Men potentialen är enorm, på sikt uppemot 1 500 GWh. Ett sådant stöd skulle ge stora miljövinster – minskad klimatpåverkan, miljövänligare transporter och uppvärmning, samt ökad användning av biogödsel som i sin tur minskar både användning av konstgödsel och övergödningen av vattendrag och hav. Dessutom ger det möjlighet att utveckla ny teknik och nya företag, vilket ger fler jobb och ökade exportintäkter.:

Kommentar: Om biogasanläggningarna dessutom gjordes om till pyrolysanläggnigar skulle man visserligen få 25 % mindre gas men det producerade kolet som då kunde plöjas ned i marken skulle dels minska CO2 halten i atmosfären dels öka markens bördighet med upp till 30 %. /Tord

Global Oil Risks in the Early 21st Century

1. Introduction

An economy needs energy to produce goods and deliver services and the size of an economy is highly correlated with how much energy it uses (Brown et al., 2010a, Warr and Ayers, 2010). Oil has been a key element of the growing economy. Since 1845, oil production has increased from virtually nothing to approximately 86 million barrels per day (Mb/d) today (IEA, 2010), which has permitted living standards to increase around the world. In 2004 oil production growth stopped while energy hungry and growing countries like China and India continued increasing their demand. A global price spike was the result, which was closely followed by a price crash. Since 2004 world oil production has remained within 5% of its peak despite historically high prices (see Figure 1).

Figure 1. Oil production stopped growing in 2004 while demand continued to increase. The result was a global oil price spike that contributed to the subsequent economic contraction. Liquid fuels include crude oil, lease condensate, natural gas plant liquids, other liquids, and refinery processing gains and losses as defined by the EIA. Source: Hirsch (2010)

Mycket läsvärd artikel. /Tord