Inför smartare koldioxidskatt för alla medborgare

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3864939.ece

DEBATT. Beskatta fossila bränslen och sätt in pengarna på alla vuxna medborgares skattekonton. De som förbrukar små mängder bränslen blir vinnare, skriver debattörerna...

Nej till omstridd oljeledning i USA

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article3865592.ece

Anhängare till den omstridda oljeledningen Keystone XL lyckades inte samla ihop tillräckligt många röster för att få lagförslaget godkänt i den amerikanska senaten....

”Nedlagd kärnkraft kräver robust system”

http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3864949.ece

DEBATT. Vilka elpriser är vi beredda att acceptera och hur hanterar vi när efterfrågan blir som störst? Svaren på frågorna avgör om vi får ett säkert elsystem, inte huruvida vi behåller kärnkraften eller ej, skriver Lennart Söder KTH.
....

För att välja vilken metod man tycker är bäst, så måste man ta ställning till:

A) Vilken effektbrist kan vi acceptera.

B) vilket är det högsta pris vi kan acceptera....

....Det finns absolut ingen automatik i att stängning av kärnkraft leder till effektbrist. Men det förutsätter ett robust system för hantering av frågan enligt någon av ovanstående metoder...

En del av en kampanj mot ekomat

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/en-del-av-en-kampanj-mot-ekomat_4110279.svd

Vi står nu i början av jordbrukets ekologiska revolution, vilken är helt nödvändig. Men det ses uppenbarligen som en mardröm för en del. Vi övriga hoppas att det skall bli en sanndröm, skriver Artur Granstedt, docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS.

....Jord- och skogsbruk kan på ett avgörande sätt bidra till att stabilisera klimatet. Fotosyntesen ger den unika förmågan att binda koldioxid ur atmosfären och direkt omvandla solenergi till organiskt material som kan användas som föda, energiråvaror eller material. Men då måste jordbruket övergå till klimatsmart teknik. I det konventionella jordbruket är behovet av tillförd fossilbaserad energi betydligt större än i det ekologiska jordbruket. Produktionen och användningen av handelsgödselkväve är oerhört energikrävande och leder till stora utsläpp inte bara av CO utan också av N0 (dikväveoxid), som har ännu värre klimateffekter. Ekologiska kretslopp, humusuppbyggande växtföljder med vall och baljväxter därtill anpassad djurhållning på alla gårdar binder kol ur atmosfären och förvandlar jordbruket från en klimatbelastning till en klimattillgång. Det här är fakta som man inte borde blunda för ens på Ulltuna.

....
På 1950-talet genomgick jordbruket sin industriella revolution. Nu står vi i början av jordbrukets ekologiska revolution. Nödvändigheten av detta klargörs bland annat av FN:s ”Trade and Environment Report 2013”. Det är uppenbarligen en mardröm för en del. Med hänsyn till de stora ekologiska utmaningar världen står inför idag hoppas vi övriga att det skall bli en sanndröm.
ARTUR GRANSTEDT
docent i ekologisk odling och koordinator för Östersjöprojektet BERAS

Ekologisk odling – vägen till svält

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ekologisk-odling-vagen-till-svalt_4105533.svd

Föreställningar om att ekologisk odling är klimatsmart och ger bättre livsmedel är felaktiga. Hundra procent ekologisk odling skulle vara en katastrof för framtida livsmedelsförsörjning och innebär större belastning på miljön till en hög kostnad, skriver fyra forskare med anknytning till SLU.

...
Men praktiskt taget alla populära föreställningar om ekologisk odling är felaktiga. Vi diskuterar detta i vår bok ”Den ekologiska drömmen”. Våra slutsatser i boken – baserade på seriös forskning, egen och andras – är entydiga:
• Konsumenterna får varken bättre livsmedel eller en bättre miljö om de köper ekologiskt odlad mat.
• De omfattande stöden för ekologisk odling – cirka 500 miljoner per år – skulle göra större samhällsnytta om de användes i det vanliga jordbrukets fortsatta miljöanpassning.
• Ekologiska livsmedel är inte giftfria.
• Ekomaten är inte heller nyttigare än konventionellt odlad mat.
• Ökad ekologisk odling försämrar allvarligt livsmedelsförsörjningen, både i Sverige och globalt.
• Ekoodling ger inte ett lägre utsläpp av näringsämnen till yt- och grundvatten.
• Ekoodling är inte klimatsmart....

HOLGER KIRCHMANN
professor i växtnäringslära och markvård vid Sveriges Lantbruksuniversitetet (SLU)
LARS BERGSTRÖM
professor i vattenvårdslära vid SLU
THOMAS KÄTTERER
professor i systemekologi vid SLU
RUNE ANDERSSON
före detta programchef vid SLU.
Fotnot: Författarna är aktuella med boken ”Den ekologiska drömmen” (Fri Tanke 2014)

Dansk vindkraft lagras som fjärrvärme

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/vindkraft/article3864176.ece
Gör fjärrvärme av överskottsel från vindkraft. Danmark satsar 65 miljoner kronor på tekniken de närmaste två åren.

...

- I dag har vi planer för vindkraften men inte för hur vi använder strömmen. Därför exporterar vi 27 procent av vindkraftselen till lågpris, säger Kim Mortensen, vd för Dansk fjärrvärme.

Genom att i stället använda vindkraftselen till att driva värmepumpar så utnyttjas den statsstödda vindkraften i stället på hemmaplan för uppvärmning....

Klimatchef: USA:s utsläppslöften räcker inte

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article3864270.ece
Löftena om minskade utsläpp från USA och Kina är en positiv signal men kommer inte att räcka för att nå målet att temperaturen globalt bara ska öka med två grader. Det säger Daniel Engström Stenson på tankesmedjan Fores....

Senaste hajpen: Liten elcykel

http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article3858886.ece

TEL AVIV. Ny Teknik testar en liten elcykel som blivit väldigt populär i Tel Aviv....

Nytt superisolerande skum sparar energi

http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/fastighetsbyggen/article3861516.ece

Ett nytt superisolerande, flamsäkert skum kan ge stora energibesparingar i byggnader. Det menar en internationell forskargrupp som nyligen har publicerat sina fynd i Nature Nanotechnology....

Supermiljöbloggen

http://supermiljobloggen.se/

Klimatmagasinet Effekts miljöblogg.
Här kan man hitta mycket information inte bara om klimatet.

Varta i kraftsamling på superbatteri

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3860799.ece

Batteritillverkaren Varta ska tillsammans med forskningsinstitut se till att få energitäta snabbladdade batterier, Power Caps, i serieproduktion.

Vid en ceremoni på måndagen säkrades 60 miljoner eruo i utvecklingsanslag för att ta fram effektiv lagringsteknik för elström, s k Power Cap. Det görs inom ramen för projektet Fast Storage BW.

Förutom batteritillverkaren Varta ingår Fraunhoferinsttitutet IPA i arbetet som syftar till att snarast ha komponenter i serieproduktion för att ladda batterier lika snabbt som superkondensatorer, men med en energitäthet som kan finnas i vissa batterier. Batterierna beräknas få en livslängd på 100000 laddcykler, motsvarande 10 - 15 års användningstid. När det gäller brandsäkerhet ska de vara överlägsna dagens litiumjonbatterier.

Fraunhoferinstitutet har i laboratorium tagit fram Power Cap-elektroder av fem till 20 nanometer tjocka plattor av kol.

Ny femte rapport från FN:s klimatpanel. »Allt vi behöver är viljan till förändring«

Om vi inte lyckas stoppa de snabba globala klimatförändringarna kommer ohälsan i världen att öka. Det skriver FN:s klimatpanel i sin stora klimatrapport som nu lämnats till politikerna.

I går, söndagen den 2 november, släpptes FN:s klimatpanel, IPCC, sin femte rapport om de globala klimatförändringarna. Rapporten är ett destillat av tre tidigare delrapporter och sammanfattar den vetenskapliga grunden för klimatförändringarna, dess påverkan på miljön och vår hälsa – och vad vi kan göra åt problemen.
Ett gediget arbete ligger bakom den. Under flera år har 850 forskare från mer än 80 länder sammanfattat drygt 30 000 vetenskapliga artiklar. De är enade i sitt budskap: De snabba klimatförändringarna som observerats sedan mitten av 1900-talet är extrema och unika. Och det är med mycket stor sannolikhet vi människor som har orsakat merparten av dem, framför allt genom att släppa ut växthusgaser. Effekterna av det förändrade klimatet syns redan över hela jorden – bland annat i form av höjd vattennivå, smältande isar, varmare atmosfär, hav och landytor. Perioden mellan 1983 och 2012 är troligen den varmaste 30-årsperioden under de senaste 800 åren, skriver IPCC i rapporten.

.....Men det finns hopp. Den globala tillväxten skulle visserligen minska om vi ställer om till ett klimatneutralt samhälle – men bara lite grann. Med förnybar energi och en effektivare energianvändning skulle tillväxten gå ned med 0,06 procent per år, enligt rapporten. Samtidigt skulle de samhällsekonomiska vinsterna i form av bättre miljö och hälsa sannolikt bli stora.
»Vi har medlen för att begränsa klimatförändringen. Allt vi behöver är viljan till förändring, som vi hoppas kan motiveras av kunskap och en förståelse för vetenskapen om klimatförändring«, sa IPCC:s ordförande R. K. Pachauri.....

Studie: Sänkt effekt på vindkraften ger stabilare nät

http://www.nyteknik.se/tekniknyheter/article3859375.ece

Vindkraft kan användas för att stabilisera nätet, enligt två nya studier. De kan bidra till att hålla frekvens, spänning och fas. Men för att tekniken ska tas i bruk krävs nya regler.....

...

Vindkraften kan bidra till att minska konsekvenser av nätstörningar i olika tidsskala:

• transienter (efter till exempel en kortslutning) i skalan millisekunder

• spänningskollapser (ofta 10–15 minuter)

• frekvensfall (till exempel efter snabbstopp i kärnkraftverk) under 10–15 sekunder.

Det finns ett förslag för kommande EU-krav för vindkraftverk. Det ställer bland annat krav på att stödja nätens spänning med reaktiv effekt. I Tyskland ställs högre krav redan i dag. Där kan man också centralt styra ner vindkraft vid behov....

 

...

Fakta 41 procent vindkraft i Danmark

• Danmark fick 41 procent av sin el från vindkraft första halvåret 2014 och momentant mer än 100 procent, utan några särskilt stora problem för effektbalans eller nät.
• Men Danmark har mycket utlandsförbindelser och kan balansera sin el med till exempel norsk och svensk vattenkraft.
• Portugal och Spanien har också stor andel vindkraft (25 respektive 21 procent första åtta månaderna 2014). De har till skillnad från Danmark inhemsk vattenkraft, men inte så mycket export- och importmöjligheter.
• Sverige får 8 procent av sin el från vindkraft på årsbasis.

Johan Rockström besviken över klimatuppgörelsen

http://supermiljobloggen.se/nyheter/2014/10/johan-rockstrom-besviken-over-klimatuppgorelsen

“Gigantic mismatch between science and policy”.

Under natten gjorde EU:s stats- och re­ge­rings­che­fer upp om vilka klimat- och energimål som ska gälla till år 2030. I korthet landade över­ens­kom­mel­sen i 40 procent minskning av utsläppen, 27 procent förnybart och 27 procent ener­gi­ef­fek­ti­vi­se­ring, det här rap­por­te­rar bland annat TT Ny­hets­by­rån.....

 

...Sett till din bedömning av ve­ten­ska­pen, vad borde EU:s 28 med­lems­län­der ha för mål till år 2030 för att vi ska ha en rimlig chans att hålla den globala tem­pe­ra­turök­ning­en under två grader?

– Det enkla svaret är att vi med god säkerhet vet att världens utsläpp av växt­hus­ga­ser måste minska med i stor­leks­ord­ning­en 80 procent till 2050 jämfört med 1990. Och för att vi ska ha en chans att nå dit så behöver EU ha ett mål på minst 60 procent till 2030. Det är ett absolut minimum och det är helt nöd­vän­digt om man tar hänsyn till det faktum att det kommer vara nio miljarder människor på jorden 2050 och att världs­e­ko­no­min kommer tre­dubb­las till dess.

– Men sedan finns det också en analys som pekar på att inte ens det räcker, på långa vägar. För om det visar sig, vilket allting tyder på, att vi samtidigt rör oss mot sex miljarder människor som år 2050 kommer ha en ge­nom­snitt­lig köpkraft som en europé – det vill säga, om vi bejakar rätten till ut­veck­ling i Kina och i Indien, i de af­ri­kans­ka na­tio­ner­na och i La­ti­na­me­ri­ka – då behöver EU nå 100 procent till 2030.