Så laddas elbilen när du kör. Ny Teknik 20111130

Gunnar Asplund är en av Sveriges mest hyllade ingenjörer. Nu vill han elektrifiera de stora vägarna i Sverige, så att elbilarna kan köra lika långt som vanliga bilar utan att behöva ladda batterierna.

Kommentar: Detta verkar ju väldigt bra. Läs denna artikel!

WWF-rapport: Ställ om till 100 % förnybar energi på naturens villkor.

I energirapporten räknar WWF med att fasa ut fossila bränslen och kärnkraft. En kraftig satsning på energieffektivisering inom alla sektorer minskar energianvändningen med en tredjedel till 2050. Övergången sker med en mix av kända, energieffektiva lösningar och energi från sol, vind- och vattenkraft samt biobränslen. Men satsningen måste ske hållbart och exempelvis vindkraft ska inte placeras i formellt skyddade områden, som till exempel Natura-2000, anser WWF.

Bensinskatten slår inte mot fattiga. SVD 20111129

Bensinskatt är den enda metod som hittills lett till att halten koldioxid i atmosfären minskar. Enligt ny forskning stämmer inte påståendet att människor med minst pengar drabbas hårdast. En rapport visar att bensinskatten slår hårdast mot dem som tjänar mest i Kina, Indien, USA och 22 länder till. I Sverige är bensinskatten neutral.
Bensinskatten är enligt Thomas Sterner det enda politiska verktyg hittills som faktiskt leder till minskad koldioxidhalt i atmosfären, till skillnad från Kyotoprotokollet och EU:s handel med utsläppsrätter. Forskning om bensinskatter är ett av hans huvudämnen sedan lång tid.
Kommentar: Koldioxid är stabilt i atmosfären. Bensinskatt leder således inte till minskad koldioxidhalt i atmosfären utan till minskade utsläpp av koldioxid så att ökningen av CO2 i atmosfären minskar.

Det onda kom till Twilight. SVD 20111106

I jakten på kol förstörs en av världens mäktigaste naturtillgångar. Notan för att spränga bort bergstopparna av Appalacherna är hög. Invånarna drabbas av sjukdomar, byar rivs och i landskapet uppstår sår som aldrig läks.

Nytt miljardprojekt för Vattenfall i Nordsjön. Ny Teknik 20111125.

Anders Dahl, chef för Vattenfall Vindkraft, är Sveriges vindkraftskung alla kategorier. Han lägger beslag på allt mer av Vattenfalls investeringsbudget. Nu har han köpt vindkraftsprojektet Sandbank 24 utanför den tyska ön Sylt i Nordsjön.

Vattenfall är i dag världens näst största investerare i havsbaserad vindkraft.

1. Sedan tidigare äger och driver Vattenfall Horns Rev utanför Danmark, den fram till nu största vindkraftsparken till havs. Horns Rev har 500 mindre snurror, varav 300 är Vattenfalls.

2. Ett annat stort projekt som Vattenfall fick när man 2005 tog över delar av danska Elsam är Kentish Flats utanför London med 30 stycken 3 MW Vestas V90-turbiner.

3. Lillgrund i Öresund var Vattenfalls första egna stora offshorebygge med 48 stycken Siemens 2,3 MW-turbiner. Lillgrund invigdes sommaren 2008. Investering 1,8 miljarder kronor.

4. I våras invigdes Alpha Ventus vid Borkum Riff i Nordsjön mellan Tyskland och Danmark. Alpha Ventus har 12 stycken stora 6 MW-turbiner från Areva och Repower. Vattenfall har investerat 2,5 miljarder kronor för sin del i Alpha Ventus.

5. För ett år sedan invigdes världens största havsbaserade vindkraftpark Thanet utanför Englands kust med 100 stycken Vestas 3 MW V90-turbiner. Vattenfalls investering i Thanet uppgår till 10 miljarder kronor.

6. Nästa stora havsprojekt för Vattenfalls del är Ormonde i Irländska sjön. Ormondeprojektet består av 30 stycken 5 MW Repowerturbiner. Klart nästa höst. Vattenfalls investering uppgår till 6 miljarder kronor.

7. Dan Tysk börjar byggas 2012. Vattenfall investerar cirka 5 miljarder kronor i det hälftenägda projektet som får 80 stycken 3,6 MW-verk.

8. Sandbank 24 börjar byggas först 2015. Det består av 96 stycken 6 MW-verk med möjlighet att bygga ytterligare 40 stycken.

9. East Anglia är ett gigantiskt projekt utanför skotska kusten. Partner är Scottish Power Renewables.

Kommentar: Vattenfall är tydligen på rätt väg!

Kolet och rättvisan. Effekt 20111111

Förra veckans chockbesked om de globala koldioxidutsläppen visar vad som sker. Utsläppen ökade med 6 procent på ett år till ytterligare en ny rekordnotering. De senaste tio årens ökningstakt överträffar FN:s klimatpanels(IPCC) värsta scenarier. Denna vecka har Internationella energibyrån (IEA) följt upp med varningar för att världen håller på att missa chansen att klara tvågradersmålet. IEA har kartlagt världens energiinfrastruktur. Det byggs ständigt nya fossilkraftverk. Vi håller på att låsa fast oss i energisystem som gör det svårt att ställa om till förnybar energi i tid, konstaterar IEA.
Förra året gjorde journalisten och humanekologen Rikard Warlenius ett försök att räkna ut hur stor vår klimatskuld egentligen är. Han utgick från vilka utsläpp per capita som är hållbara, från hur mycket vi har släppt ut hittills och från ett koldioxidpris på 85 dollar per ton. Resultatet för Sveriges del: nästan två triljoner kronor. Det blir dryga 200 000 kronor per person – även om klimatskulden naturligtvis fördelar sig olika mellan hög- och låginkomsttagare, män och kvinnor, unga och gamla. Detta är, betonar Warlenius, ett räkneexempel. Det har gjorts flera uppskattningar av den sociala och miljömässiga kostnaden för ett ton koldioxid. Warlenius har använt den brittiske ekonomen Nicholas Sterns beräkning. Andra har kommit fram till såväl högre som lägre siffror.

Hellre strömskenor i vägen än trådar i luften. Ny Teknik 20111121

Tekniken för att tillföra elen från ovan löser den tunga trafikens problem men stänger ute den lätta. Därför är alternativet med el "underifrån", som även kan försörja lätta fordon, av betydligt större samhällsvärde, skriver Mats Alaküla i sina kommentarsinlägg.
Luftledningar är det sämsta alternativet ur miljösynvinkel. Dyrt blir det också eftersom det bara är lastbilar som kan utnyttja det. Med strömskenor i vägbanan kan både tung trafik och vanliga elbilar köra på el. Både miljökalkylen och den ekonomiska kalkylen blir bättre, säger Gunnar Asplund till Ny Teknik.

Mats Alaküla skriver i sina blogginlägg till artikeln på Nyteknik.se i fredags att elvägar är en strålande affär, inte bara ekonomisk utan även miljömässigt.

Det skulle kosta uppemot 200 miljarder kronor för att elektrifiera alla 20 000 kilometer riksväg och europaväg i Sverige, enligt Alakülas beräkningar.

Då skulle hela Sveriges vägfordonsflotta kunna drivas helt elektriskt. Sträckorna mellan riksvägarna och europavägarna skulle överbrygga med batteridrift.

- Detta är inte en blåögd dröm och handlar inte om järnväg ställt mot landsväg i ett kortare perspektiv. Det handlar om en långsiktigt nödvändig total omställning av samhället, där vägtrafiken måste anpassas till framtidens förnyelsebara energiförsörjning, skriver Mats Alaküla.

Special Report on Managing the Risks of Extreme Events and Disasters to Advance Climate Change Adaptation (SREX)

Rajendra Pachauri, Chair of the IPCC, said today: “This summary for policymakers provides insights into how disaster risk management and adaptation may assist vulnerable communities to better cope with a changing climate in a world of inequalities”.
“It also underlines the complexity and the diversity of factors that are shaping human vulnerability to extremes--why for some communities and countries these can become disasters whereas for others they can be less severe,” he added.

Svenskt väder en nationell förmån. Ny Teknik 20111121

Det är inte bara i ekonomiskt hänseende som de nordiska länderna står väl rustade när det blåser snålt i världen. Även när det gäller klimatförändringen drabbas Norden mindre av extremt väder än övriga världen.

Det framgår av den specialrapport som FN:s klimatpanel IPCC publicerade vid ett möte i Uganda i helgen.

Riktigt heta värmeböljor, som tidigare bara inträffat vart tjugonde år, kommer allt tätare. I vissa delar av världen kan de komma så tätt som vart tredje år, säger klimatpanelen.

Kraftiga översvämningar som drabbar både städer och jordbruksmarker väntas komma allt tätare och de tropiska orkanerna väntas bli allt kraftigare.

Guld värsta hotet mot hälsan. Ny Teknik 20111118

Guldpriset påverkar inte bara den globala ekonomin, det driver också på en industri där människors liv och hälsa sätts på spel. Det konstaterar en ny rapport från Blacksmith Institute, en icke vinstdrivande internationell organisation som arbetar med att identifiera och sanera världens mest förorenade områden.
Etta på listan är guldbrytning, där 3,5 miljoner människor drabbats av skador på grund av att kvicksilver används vid utvinningen. Kvicksilvret lakar guldet ur sand och sten. Resultatet blir guldamalgam, som i sin tur hettas upp för att få kvicksilvret att avdunsta. På många platser sker upphettningen över öppen låga och arbetarna andas in den giftiga tungmetallen. Med skador på nervsystemet, immunförsvaret och njurarna som följd. För ofödda foster kan utvecklingen av hjärnan skadas. Värst är problemen i små och medelstora gruvor.

Boeing testar vätgasmotor i nytt spionplan. Ny Teknik 20111117

Boeing har genomfört marktester med ett par vätgasdrivna motorer för nya spionplanet Phantom Eye, som snart ska provflyga.
Kommentar: Tänk om forskningen på vätgasmotorer kunde prioriteras!

World headed for irreversible climate change in five years, IEA warns. The guardian 20111109

Anything built from now on that produces carbon will do so for decades, and this "lock-in" effect will be the single factor most likely to produce irreversible climate change, the world's foremost authority on energy economics has found. If this is not rapidly changed within the next five years, the results are likely to be disastrous.

Bär nationalekonomerna och tillväxten skulden för klimatförändringarna? Fores 20111025

Den 25 oktober samlade FORES till seminarium under rubriken ”Bär nationalekonomerna och tillväxten skulden för klimatförändringarna?”. Under ledning av Martin Ådahl (FORES) diskuterade Johan Rockström (Professor i naturresurshållning, Chef för Stockholm Environment Institute, Författare till boken “Den stora förnekelsen”) och John Hassler (Professor vid IIES Institute for International Economic Studies, Stockholms Universitet) diskuterades nationalekonomins bidrag eller skuld till klimatförändringarna, tillväxtkritik och miljöpolitikens framtidsutmaningar.
John Hassler erkände att nationalekonomin sent intresserat sig för klimatförändringar, och att det var skäl till självkritik. Men tvärtemot Rockström, hävdade Hassler att nationalekonomin visst förmår leverera lösningar, men att svårigheten ligger på ett annat plan - åtgärder för att rädda miljön är helt enkelt för politiskt känsliga att genomföra. Enligt Hassler ligger utmaningen inte i att uppfinna nya ekonomiska modeller, utan snarare att omsätta effektiva styrinstrument för en grönare tillväxt i praktiken. Han betonade också vikten av att prissätta olika ekosystemtjänster, för att kunna skapa styrmedel för att komma åt problemen. Skatt på koldioxidutsläpp är enligt Hassler ett konkret exempel på åtgärder där nuvarande ekonomiska modell räknar in även miljökostnader. Ett högt pris på koldioxid kan förväntas få ner utsläppen, troligen utan att påverka tillväxten nämnvärt. Hassler avslutade med att påpeka att vikten av att diskutera vilken politik som skapar incitament för en grön tillväxt snarare än att dividera om enskilda begrepp och ordval.

Ingengörer fruktar giftregn mot jorden. SVD 20111110

En rysk rymdsond på väg till Mars med tolv ton giftigt bränsle har havererat och cirkulerar nu kring vår planet. Nu kämpar ingenjörer för att locka tillbaka den på rätt omloppsbana. Annars finns risken att den kraschar med sitt farliga bränsle på jorden, skriver AP.

”Vind mindre subventionerad än kärnkraft”. Ny Teknik 20111109

DEBATT. Subventionerna till kärnkraft och fossil energi är mycket större än det ekonomiska stödet till förnybar energi. Fram till år 2003 har kärnkraften inom EU subventionerats med sammanlagt 70 miljarder euro, skriver miljöpartisten Lise Nordin.

Skörda vatten från luften. Ny Teknik 20111109

Vattenskördaren är döpt till Airdrop Irrigation och grävs ner i jorden. Via ett rör som sticker upp ovanför marken sugs luft ner med hjälp av en solcellsdriven turbin. Luften leds in i en spiral av kopparrör där den kyls ner då den omgivande jorden har lägre temperatur. Tack vare nedkylningen kondenseras vattenångan i luften till rent vatten som droppar ner i en tank. Därifrån leds vattnet vidare i perforerade rör som bevattnar grödan.

Kan biokol återställa klimatbalansen? Vilka är förutsättningarna?

Den 13/10 2011 höll Folke Gunther föredrag om ovanstående på ABF-huset i Stockholm. Följande är hämtat från detta föredrag:

Utsläppen per år är c:a 8 Gt kol (=30 Gt CO2).
Halveringstid för nedgrävt kol är 5000-7000 år.
Halveringstid för biomassa i jorden är c:a 40 år.
CO2 är stabilt i atmosfären.

Folke framförde förslaget att bonden skall få tillbaka en s.k. omvänd CO2-skatt om han plöjer ned biokol som tillverkats av västrester genom pyrolys.

/Tord

Såg på rapport 5/11 -11att utsläppen under år 2010 enl. det amerikanska energidepartementet hade ökat med 0,5 miljarder ton kol motsv. 1,5 miljarder ton CO2. Det går således åt helt fel håll för att uttrycka det milt.

Biokolforskning vid LUVA. (Uppsala universitet)

Man har visat att tillsats av biokol förbättrar jorden på följande sätt:

• Ökar förmågan att binda vatten och näringsämnen, dock inte hårdare än att de fortfarande är lättillgängliga för växterna.
• Minskar läckage av fosfor, kväve och andra näringsämnen.
• Markens ekosystem förbättras eftersom mikroorganismer, maskar m.fl. gynnas.
• Jorden blir mer lättarbetad, vilket dels ökar rötternas utbredning och därmed näringsupptag, dels minskar jordbruksmaskinernas bränsleförbrukning.
Generellt gäller att ju sämre jordarna är från början desto påtagligare blir dessa effekter.
Enligt en färsk vetenskaplig artikel bör 12 % av dagens utsläpp av växthusgaser kunna undvikas med hjälp av biokol, samtidigt som matproduktionen förbättras och bioenergi utvinns
Hållbar bioenergiproduktion
I kölvattnet av hotande klimatförändringarna och minskande tillgångar på billig olja, talas det allt mer om hur vi kan öka användningen av biobränslen. Ibland kan vi läsa enfaldiga beräkningar av hur mycket bioenergi Sverige skulle kunna producera om vi ”dammsög” alla jord- och skogsbruksmarker på skörderester, grenar, stubbar etc. Men ett sådant tillvägagångssätt är naturligtvis inte uthålligt och skulle resultera i utarmade jordar inom några decennier. Att återföra askan efter t.ex. förbränning i värmekraftverk är inte heller uthålligt eftersom jordens mullhalt fortfarande minskar och att de lättlösliga salterna från askan då ger en näringschock till växterna, för att sedan snabbt lakas ut och till slut hamna i Östersjön.
Att i stället samla upp biomassa, som annars skulle förmultnat på några år, och omvandla den till biokol som återförs till jorden, skulle vara ett effektivt sätt att behålla eller öka markens kolhalt samtidigt som bioenergi kan tillvaratas. Biokolmetoden erbjuder förmodligen den effektivaste och kanske enda vägen till verkligt hållbar bioenergiutvinning.
Hur kommer vi vidare?
Först och främst behövs det mer forskning på biokol, t.ex.:

• Hur kan vi utnyttja biokol för att på bästa sätt gynna matproduktionen och samtidigt minska näringsläckage?
• Hur kan vi göra framställningen av biokol kostnadseffektiv genom att hushålla med och ta till vara överskottsvärmen och pyrolysgasen vid framställningen?
• Hur ska framställningen av biokol ske, så att processen inte bara blir oskadlig utan också direkt gynnar de ekosystem där biomassan produceras?

Men redan nu vet vi tillräckligt för att öka användningen av biokol vilket kommer att starta en positiv spiral av kunskap, tillgänglighet, allmän kännedom och förbättrat jordbruk. Du kan hjälpa till i denna process genom att i liten eller stor skala framställa och/eller använda biokol.
Under rubriken Boka Föreläsning finns presentationer av föreläsarna Lars Hylander och Folke Gunther
.

Antibiotikaresistens – en dyr historia. Läkartidningen nr 44 2011.

Smittskyddsinstitutet har tagit initiativ till ett projekt som ska öka kunskapen om kostnader för antibiotikaresistens.

Kostnaden för infektioner i blodet orsakade av MRSA och kolibakterier under ett år (2007) var 62 miljoner euro.
Studien omfattade 31 länder i Europa.

Kommentar: Det hade lönat sig att forska fram motmedel tidigare. (Jmf vad det kommer att kosta om vi inte försöker förhindra klimatförändringarna!)

Tio åtgärder för att skydda världshaven. mynewsdesk 20111103

FN presenterade i veckan en plan för att förbättra förvaltningen av oceaner och kustområden. The Blueprint for Ocean and Coastal Sustainability varnar för det försämrade tillståndet i världshaven och belyser deras viktiga bidrag i form av näringsrik kost, reglering av klimatet och som understöd för våra ekonomier och försörjningsmöjligheter. I dokumentet konstateras att trots att oceanerna täcker 70 procent av jordens yta, är endast omkring en procent skyddade.
Dokumentet framhåller att 60 procent av världens viktigaste marina ekosystem har förstörts eller överutnyttjas, vilket resulterar i stora ekonomiska och sociala förluster. Mangroveskogar har förlorat 30 till 50 procent av sin ursprungliga utbredning, medan korallrev har förlorat 20 procent.

”Tala om vad vindkraften kostar” Ny Teknik 20111102

Enligt regeringens planeringsram ska myndigheterna planera för att energiproduktionen från vindkraft på sikt kan uppgå till 30 TWh.
I rapporten ”Svensk Vindkraft - 215 miljarder senare” gör vi en uppskattning om vad en utbyggnad till 30 TWh potentiellt kan kosta. Summan är i linje med flera andra aktörers uppskattningar: kring 200 miljarder.

Per Nilsson, författare till rapporten “Svensk vindkraft - 215 miljarder senare”

Lydiah Wålsten, projektledare Miljö, tillväxt och konsumtion, Timbro

Elbilister får hjälp att hitta rätt rutt. Ny Teknik 20111103

Det är konsultföretaget Sweco och den norska elbilsorganisationen Norsk Elbilforening som fått i uppdrag av Nordiska Ministerrådet att ta fram hjälpmedel för elbilsägare i samtliga nordiska länder.
- Vi ska bland annat ta fram en ”ruttplanerare” som utgår från elbilens teoretiska räckvidd, vädersituationen, laddningsnivån på batteriet och den planerade resan och sedan föreslår en lämplig rutt beroende på var det finns laddstationer, säger Magnus Agnarsson, projektledare på Sweco.

Global Environmental Change and Human Health. GECHH

What is GECHH Project?
Global Environmental Change and Human Health is the fourth
joint project within the Earth System Science Partnership (ESSP).
It is being developed as a logical complement to the three ongoing
ESSP projects. Those three projects address the global carbon cycle
(Global Carbon Project, GCP), the global water system (Global Water
System Project, GWSP), and Global Environmental Change and
Food Systems (GECAFS). Changes in each of those three systems
influence, via diverse pathways, human wellbeing and health.

I GECHH: styrelse (Scientific Steering Committee) ingår Elisabet Lindgren från KS.

Earth system sience partnerchip. ESSP

The Challenge

Human activities increasingly affect the structure and functioning of ecosystems. In turn, these changes can influence the entire chain of factors involved in the infectious disease cycle: pathogens, vectors, reservoir species and human populations. Seemingly unrelated human activities can thus have serious consequences for human diseases, both infectious and non-infectious. The scientific community recognises the growing need to better understand the multi-faceted and complex linkages between global environmental change (including climate change, land and sea use change, global biodiversity loss and change, global socio-economic change) and human health. However, as yet, little systematic research has been undertaken on the many important aspects of this topic. Nor has there been any sustained attempt to establish an international research community.

Nytt klimat påverkar hälsan

På denna sajt Svarar Elisabet Lindgren på 10 frågor varav den sista är följande:

10. Vilken är den viktigaste forskningsfrågan framöver?

- Det finns många kunskapsluckor som behöver fyllas för att kunna göra bättre förutsägelser av vilka konsekvenser klimatförändringar kan få. Det handlar dels om basforskning som fysiologiska effekter av extrem värme eller olika insekters temperaturkänslighet, dels om epidemiologiska studier, dels om risk- och sårbarhetsanalyser.