Enligt den europeiska
vindkraftsorganisationen EWEA har den samlade kapaciteten för vindkraft i
EU för första gången passerat 100 GW.
Elproduktionen motsvarar nu den från 39 kärnkraftverk, skriver EWEA i ett pressmeddelande.http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/vindkraft/article3548744.ece
2012-09-28
El Niño
http://sv.wikipedia.org/wiki/El_Ni%C3%B1o
El Niño är ett återkommande kombinerat klimat och hydrologiskt fenomen i Stilla havet. Det uppträder oftast vart fjärde till sjunde år strax efter jul och kan hålla i sig runt 12 till 17 månader men ibland längre eller kortare beroende på styrkan. De senaste 15 åren har intervallen dock blivit kortare.
Namnet är spanska för "pojken" och syftar på Jesusbarnet, som sägs ha fötts vid juletid. El Niño är ett av de kraftfullaste naturfenomen som existerar och påverkar stora delar av världen. I Indiska Oceanen och Atlanten finns liknande fenomen, men de är inte alls lika kraftfulla. Det finns tecken, som tyder på att El Niño har ett inflytande även över dessa. Under El Ninõ-perioder stiger också jordens medeltemperatur.
La Niña är beteckningen på den period som följer, när El Niño-perioden är avslutad. La Niña är El Ninõs motsats. Nu blir i stället havsvattnet i de östra och centrala Stilla havet ovanligt kallt medan motsatsen gäller i havet utanför Indonesien och Australien. Till skillnad från El Niño sänker La Niña jordens medeltemperatur. För närvarande(mitten av mars 2008) befinner sig världen i en stark La Ninã-period. Detta medförde att vintern 2007/2008 globalt sett var den kallaste på 14 år. Klimatforskarna menar emellertid att den förhållandevis kalla vintern i världen 2007/2008 inte på något sätt innebär att den pågående uppvärmningen av jorden hejdats (se global uppvärmning). Tvärtom menar man att jordens medeltemperatur åter kommer öka markant så snart La Ninã-perioden är slut och den gångna vintern var trots La Ninã ändå varmare än normalt jämfört med perioden 1901-2000. El Ninõ och La Ninã bildar tillsammans södra oscillationen, även kallad ENSO.
El Niño är ett återkommande kombinerat klimat och hydrologiskt fenomen i Stilla havet. Det uppträder oftast vart fjärde till sjunde år strax efter jul och kan hålla i sig runt 12 till 17 månader men ibland längre eller kortare beroende på styrkan. De senaste 15 åren har intervallen dock blivit kortare.
Namnet är spanska för "pojken" och syftar på Jesusbarnet, som sägs ha fötts vid juletid. El Niño är ett av de kraftfullaste naturfenomen som existerar och påverkar stora delar av världen. I Indiska Oceanen och Atlanten finns liknande fenomen, men de är inte alls lika kraftfulla. Det finns tecken, som tyder på att El Niño har ett inflytande även över dessa. Under El Ninõ-perioder stiger också jordens medeltemperatur.
La Niña är beteckningen på den period som följer, när El Niño-perioden är avslutad. La Niña är El Ninõs motsats. Nu blir i stället havsvattnet i de östra och centrala Stilla havet ovanligt kallt medan motsatsen gäller i havet utanför Indonesien och Australien. Till skillnad från El Niño sänker La Niña jordens medeltemperatur. För närvarande(mitten av mars 2008) befinner sig världen i en stark La Ninã-period. Detta medförde att vintern 2007/2008 globalt sett var den kallaste på 14 år. Klimatforskarna menar emellertid att den förhållandevis kalla vintern i världen 2007/2008 inte på något sätt innebär att den pågående uppvärmningen av jorden hejdats (se global uppvärmning). Tvärtom menar man att jordens medeltemperatur åter kommer öka markant så snart La Ninã-perioden är slut och den gångna vintern var trots La Ninã ändå varmare än normalt jämfört med perioden 1901-2000. El Ninõ och La Ninã bildar tillsammans södra oscillationen, även kallad ENSO.
2012-09-27
Koldioxidhalten i atmosfären. Effekt 3/2012
Läste i "Effekt" 3/2012 att enligt National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) var koldioxidhalen i atmosfären:
401,5 i mars 2015 (Effekt nr 2 2015)
397 i augusti 2014 (Effekt nr 3, 2014)
397,8 i januari 2014 (Effekt nr 1, 2014)
395,2 i augusti 2013 (Effekt nr 3, 2014)
400 i maj 2013
392,4 i augusti 2012 (Effekt nr 3, 2014)
394,5 i juli 2012
392,6 i juli 2011
390,5 i juli 2010
/Tord
401,5 i mars 2015 (Effekt nr 2 2015)
397 i augusti 2014 (Effekt nr 3, 2014)
397,8 i januari 2014 (Effekt nr 1, 2014)
395,2 i augusti 2013 (Effekt nr 3, 2014)
400 i maj 2013
392,4 i augusti 2012 (Effekt nr 3, 2014)
394,5 i juli 2012
392,6 i juli 2011
390,5 i juli 2010
/Tord
2012-09-26
CUL centrum för uthålligt lantbruk.
Lars Hylander
Titel: Forskare
Adress: Evolutionsbiologiskt centrum, Avdelningen för limnologi, Uppsala Univ., Norbyvägen 20, SE-752 36 UPPSALA
Tel: 018-471 27 10, 018-14 84 06
Fax: 018-53 11 34
E-post: Lars.Hylander@ebc.uu.se
Nuvarande verksamhetsområde
Fosfor i jord, sediment och vatten, kvicksilver i fisk och i miljön.
Centrum för uthålligt lantbruk (CUL) har funnits sedan 1997 och kommer att upphöra helt under 2011. EPOK – Centrum för ekologisk produktion och konsumtion bildades 2010 och tar över där CUL slutar. Läs mer på www.slu.se/epok
Detta innebär att denna hemsida inte uppdateras och inte kommer att finnas kvar så länge till. Den finns kvar till årsskiftet 2010–2011 därefter är det mer osäkert.
http://www.cul.slu.se/index.asp
Titel: Forskare
Adress: Evolutionsbiologiskt centrum, Avdelningen för limnologi, Uppsala Univ., Norbyvägen 20, SE-752 36 UPPSALA
Tel: 018-471 27 10, 018-14 84 06
Fax: 018-53 11 34
E-post: Lars.Hylander@ebc.uu.se
Nuvarande verksamhetsområde
Fosfor i jord, sediment och vatten, kvicksilver i fisk och i miljön.
Centrum för uthålligt lantbruk (CUL) har funnits sedan 1997 och kommer att upphöra helt under 2011. EPOK – Centrum för ekologisk produktion och konsumtion bildades 2010 och tar över där CUL slutar. Läs mer på www.slu.se/epok
Detta innebär att denna hemsida inte uppdateras och inte kommer att finnas kvar så länge till. Den finns kvar till årsskiftet 2010–2011 därefter är det mer osäkert.
http://www.cul.slu.se/index.asp
2012-09-25
Bert Bolin Centre for Climate Research
http://www.bbcc.su.se/The role of the Bert Bolin Centre is to conduct fundamental research
on critical processes in the climate system. The research program
embraces natural climate evolution and variability, as well as changes
imposed by man's ever-increasing impact on the climate system through
emission of greenhouse gases and aerosols, and changes in land-use,
vegetation and hydrology. Our challenge and aim is to provide new
knowledge about climate-influencing processes, over a range of
time-scales and subsystems.
The centre comprises around 70 researchers and PhD-students, all located close together at the Stockholm University campus in Frescati, Stockholm. The research is structured into seven Core Themes, each lead by a Core Theme Coordinator (BBCC organisation), and all of which involve individual researchers from different departments and several established research groups.
The centre comprises around 70 researchers and PhD-students, all located close together at the Stockholm University campus in Frescati, Stockholm. The research is structured into seven Core Themes, each lead by a Core Theme Coordinator (BBCC organisation), and all of which involve individual researchers from different departments and several established research groups.
Johan Kleman Program director for BBCC
2012-09-24
Den nya oljeboomen. Konflikt 20120915 (P1)
Efter att Mellanöstern har dominerat i decennier sker en förskjutning
av oljevärldens centrum mot den västra hemisfären. Tjärsand i Kanada,
skifferolja i USA och nya oljefyndigheter långt under Brasiliens
havsbottnar håller på att förändra oljevärldsordningen.
Och det händer inte bara där. Vi hör om nya fyndigheter utanför Afrikas kuster, Ghana, Kenya och Mozambique. Till och med Somalia beskrivs som ett möjligt oljeland. Och i Medelhavet har Cypern och Israel stora förhoppningar om olja och gas.
I dagens Konflikt ställer vi frågan vad som egentligen har hänt i skiftet från olje-pessimism till olje-eufori.http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1300&artikel=5269288
Och det händer inte bara där. Vi hör om nya fyndigheter utanför Afrikas kuster, Ghana, Kenya och Mozambique. Till och med Somalia beskrivs som ett möjligt oljeland. Och i Medelhavet har Cypern och Israel stora förhoppningar om olja och gas.
I dagens Konflikt ställer vi frågan vad som egentligen har hänt i skiftet från olje-pessimism till olje-eufori.http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1300&artikel=5269288
2012-09-23
Fobo - ekologisk trädgård
Välkommen till Fobo!
Vi hoppas du finner intressant läsning här vare sig du är medlem, läsare av Odlaren eller bara intresserad av ekologisk odling och ekologisk livsstil.http://www.fobo.se/nyheter/index.shtml
Svart jord - terra preta. Odlaren nr 2 - 2009
Indianerna i Amazonas skapade för över tusen år sedan en extremt bördig jordmån med hjälp av träkol.
Nu börjar moderna forskare snegla på terra pretatekniken som ett sätt att lösa vår tids koldioxidutsläpp
och klimatproblem.
http://www.fobo.se/kunskap/miljo/odlaren_terra_preta_2009.pdf
Terra preta innehåller per kilo jord 150 g kol och
200-400 mg fosfor vilket gör den mycket näringsrik. Forskare
har funnit jordar i Amazonas som har brukats i 40 år utan
gödning.
Källa: Cornell University
Träkol i jorden ger följande fördelar. För att få alla
fördelar krävs minst 5 kg träkol per kvadratmeter men redan
1 kilo kol ger betydande förbättringar.
++ Förbättrad tillväxt
++ Minskade utsläpp av metan
++ Minskade utsläpp av kväveoxid
++ Minskat behov av gödning (10%)
++ Minskat läckage av näring
++ Kolet lagras under lång tid
++ Minskar försurning i jorden
++ Minskad risk för att aluminium löser sig
++ Förbättrad jordstruktur genom fler jordaggregat
++ Förbättrad vattenhållning
++ Ökad mängd lättillgängligt kalcium, magnesium, fosfor
och kalium
++ Ökad mikrobiell andning
++ Ökad mängd mikroorganismer
++ Stimulerar kvävefixering hos baljväxter
++ Ökning av mykorrhiza
++ Ökad katjonbyteskapacitet
Källa: http://terrapreta.bioenergylists.org/
Läs mer:
++ http://www.holon.se/folke/index.shtml
++ http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/den-svarta-jordenkan-
radda-klimatet-1.798891
Nu börjar moderna forskare snegla på terra pretatekniken som ett sätt att lösa vår tids koldioxidutsläpp
och klimatproblem.
http://www.fobo.se/kunskap/miljo/odlaren_terra_preta_2009.pdf
Terra preta innehåller per kilo jord 150 g kol och
200-400 mg fosfor vilket gör den mycket näringsrik. Forskare
har funnit jordar i Amazonas som har brukats i 40 år utan
gödning.
Källa: Cornell University
Träkol i jorden ger följande fördelar. För att få alla
fördelar krävs minst 5 kg träkol per kvadratmeter men redan
1 kilo kol ger betydande förbättringar.
++ Förbättrad tillväxt
++ Minskade utsläpp av metan
++ Minskade utsläpp av kväveoxid
++ Minskat behov av gödning (10%)
++ Minskat läckage av näring
++ Kolet lagras under lång tid
++ Minskar försurning i jorden
++ Minskad risk för att aluminium löser sig
++ Förbättrad jordstruktur genom fler jordaggregat
++ Förbättrad vattenhållning
++ Ökad mängd lättillgängligt kalcium, magnesium, fosfor
och kalium
++ Ökad mikrobiell andning
++ Ökad mängd mikroorganismer
++ Stimulerar kvävefixering hos baljväxter
++ Ökning av mykorrhiza
++ Ökad katjonbyteskapacitet
Källa: http://terrapreta.bioenergylists.org/
Läs mer:
++ http://www.holon.se/folke/index.shtml
++ http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/den-svarta-jordenkan-
radda-klimatet-1.798891
Terra Preta förbättrar jorden och miljön. Odlaren nr 2 - 2010
http://www.fobo.se/kunskap/miljo/odlaren_terra_preta_2010.pdfFörra året publicerade vi i Odlaren, nr 2-2009, en artikel om fenomenet terra preta – svart jord med
fantastisk bördighet. På förbundsstämman i Mullsjö fick Fobo besök av systemekolog Folke Günther från
Lund som berättade mer om miljöeffekterna av terra preta och hur man praktiskt kan göra sitt egen träkol.
fantastisk bördighet. På förbundsstämman i Mullsjö fick Fobo besök av systemekolog Folke Günther från
Lund som berättade mer om miljöeffekterna av terra preta och hur man praktiskt kan göra sitt egen träkol.
2012-09-22
Regeringen satsar på energieffektiva hus. Ny Teknik 20120921
Regeringen vill satsa 120 miljoner kronor på energieffektiva byggnader.
Pengarna ska gå till att ta fram det kunskapsunderlag som regeringen
saknar för att fastställa energikrav för nära-nollenergihus.
Kommentar: Det händer saker trots allt. /Tord
Kommentar: Det händer saker trots allt. /Tord
Nytt bottenrekord i Arktis. Ny Teknik 20120921
Istäcket i Arktis har smält till ett nytt bottenrekord. Den 16:e
september täckte isen 3,41 miljoner kvadratkilometer, den minsta ytan
sedan mätningarna startade 1979.http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article3543763.ece
Solel gör tak till bristvara i Tyskland. Ny Teknik 20120921
Tyskland är världsledande på solel. Över en miljon installationer
hittills har gjort lediga hustak till en bristvara. Senaste flugan är
att sätta solpaneler över stormarknadernas parkeringsplatser. Det ger
el, laddningsställen, skugga och en grön profil i en och samma smäll.http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/solenergi/article3543190.ece
2012-09-21
Energikontor i Jönköping. SMT 20120921
Den 12/9 2012 invigs regionens nya energikontor i Jönköping. Henrik Dinkel är verksamhetsledare. Finansiering av den nya myndigheten kommer främst från energimyndigheten, men även från de regionala organen Regionförbundet, landstinget och länsstyrelsen.
/Tord
/Tord
2012-09-18
Audi tror på bränsle av koldioxid och sol. Ny Teknik 20120918
http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article3541228.eceDen tyska biltillverkaren Audi inleder ett samarbete med amerikanska
Joule. Företagets genmodifierade bakterier gör biobränsle av koldioxid
och solljus.
Bakterierna bor i långa smala plaströr där de simmar runt i vatten och matas med näringsämnen samtidigt som koldioxid pumpas in i rören. Tillsammans med solljus tillverkar bakterierna etanol som kan separeras ut.
Det hela är möjligt genom att bakteriernas normala ämnesomsättning programmerats om genom att gener lagts till och tagits bort.
Joule utvecklar också bakterier som tillverkar olika kolväten som kan användas för att framställa biodiesel.
Bakterierna bor i långa smala plaströr där de simmar runt i vatten och matas med näringsämnen samtidigt som koldioxid pumpas in i rören. Tillsammans med solljus tillverkar bakterierna etanol som kan separeras ut.
Det hela är möjligt genom att bakteriernas normala ämnesomsättning programmerats om genom att gener lagts till och tagits bort.
Joule utvecklar också bakterier som tillverkar olika kolväten som kan användas för att framställa biodiesel.
Regeringen: Fortsatt stöd till solel. Ny Teknik 20120917
Regeringen vill förlänga de
statliga subventionerna till den som vill installera anläggningar som
producerar solel från 2013 och fram till 2016.
Under perioden vill man satsa 210 miljoner kronor på nya anläggningar. Förslaget läggs fram av it- och energiministern Anna-Karin Hatt (c) i budgetpropositionen för 2013 som presenteras på torsdag
Investeringsstödet drogs igång 2009 och uppgick först till max 50 procent av kostnaden. Senare sjönk subventionen i takt med att priserna på anläggningarna sjönk till 45 procent av kostnaden.
Under perioden vill man satsa 210 miljoner kronor på nya anläggningar. Förslaget läggs fram av it- och energiministern Anna-Karin Hatt (c) i budgetpropositionen för 2013 som presenteras på torsdag
Investeringsstödet drogs igång 2009 och uppgick först till max 50 procent av kostnaden. Senare sjönk subventionen i takt med att priserna på anläggningarna sjönk till 45 procent av kostnaden.
2012-09-17
”En utmaning av sällan skådat slag” SVD 20120908
KRÄVER FÖRÄNDRING Den internationellt erkände ekonomen Jeffrey Sachs
turnerar världen runt med sin domedagsprofetia om klimatförändringar och
ökande inkomstklyftor. – Det här är ingen mörk framtidsvision. Det
händer precis nu, säger Sachs som ser finanskrisen som en chans att
”starta på nytt”.
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/en-utmaning-av-sallan-skadat-slag_7483904.svd
Från chockterapi till klimatchocker. Jeffrey Sachs är en ekonom med många strängar på sin lyra.
Som tidigare chef för arbetet med FN:s Millenniemål för fattigdomsbekämpning, har de globala matpriserna varit ett prioriterat område för Sachs. I dag har ihållande torka i många regioner pressat FN-organet FAO:s index för livsmedelspriser upp till dess högsta nivå sedan matkrisen 2008, och ekonomiprofessorn drar sig inte från att koppla väderförhållandena till mänsklig påverkan.
–Ingen är immun mot klimatförändringar. Att USA i år drabbats av den värsta torkan på 30 år säger en del om vilka problem vi måste brottas med framöver.
Från chockterapi till klimatchocker. Jeffrey Sachs är en ekonom med många strängar på sin lyra.
Som tidigare chef för arbetet med FN:s Millenniemål för fattigdomsbekämpning, har de globala matpriserna varit ett prioriterat område för Sachs. I dag har ihållande torka i många regioner pressat FN-organet FAO:s index för livsmedelspriser upp till dess högsta nivå sedan matkrisen 2008, och ekonomiprofessorn drar sig inte från att koppla väderförhållandena till mänsklig påverkan.
–Ingen är immun mot klimatförändringar. Att USA i år drabbats av den värsta torkan på 30 år säger en del om vilka problem vi måste brottas med framöver.
C vill satsa på solenergi i Stockholm SVD 20120916
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/c-vill-satsa-pa-solenergi-i-stockholm_7502910.svdPressade priser på solceller har gjort solenergi till en energikälla att
räkna med. Genom en omfattande utbyggnad av solpaneler skulle
Stockholms stad både spara elkostnader, och bli en föregångare på
solenergiområdet, enligt stadens tjänstemän. Centerpartiet tycker att
det är dags att satsa stort.
Beräknat elpris i solcellsanläggning med dagens materialpriser: 1,18 kronor.
En solcellsanläggning beräknas betala sig på 15 år.
Solel är skattefri, och befriad från rörliga nätavgifter om elen används i den egna byggnaden.
Nicolas Heyum, handläggare, Energicentrum.
Obs: Felskrivet ovan! - måste vara 0,7959 kr per kWh. /Tord
Vad gäller saken?
Stockholms stads elpris: 79,59 kronor per kilowattimme, plus 0,20 kronor i rörliga nätavgifter.Beräknat elpris i solcellsanläggning med dagens materialpriser: 1,18 kronor.
En solcellsanläggning beräknas betala sig på 15 år.
Solel är skattefri, och befriad från rörliga nätavgifter om elen används i den egna byggnaden.
Nicolas Heyum, handläggare, Energicentrum.
Obs: Felskrivet ovan! - måste vara 0,7959 kr per kWh. /Tord
2012-09-14
Vägen till självförsörjning . SVD 20120911
Den sydafrikanska regeringen öppnar för hydraulisk spräckning av
underjorden i den stora halvöknen Karoo. Miljövänner och farmare i
området befarar att de små vattenreserverna i området försvinner eller
förorenas.
Gasen skall utvinnas genom s.k. "Fracking"/Tordhttp://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/vagen-till-sjalvforsorjning_7489732.svd
Gasen skall utvinnas genom s.k. "Fracking"/Tordhttp://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/vagen-till-sjalvforsorjning_7489732.svd
2012-09-07
Hagainitiativet
Inom Hagainitiativet driver ledande företag på för ambitiösa
utsläppsminskningar och tydlig uppföljning, detta trots att regeringens
klimatpolitik saknar både ambitioner och uppföljning. Inom Hagainitiativet driver ledande företag på för ambitiösa utsläppsminskningar och tydlig uppföljning, detta trots att regeringens klimatpolitik saknar både ambitioner och uppföljning.
Vi behöver svar om klimatpolitiken. SVD 20120906
Hagainitiativet:
Vi representerar stora, välkända företag och har påtagit oss att minska vår klimatpåverkan med minst 40 procent till år 2020; samma mål som riksdag och regering antagit. Vår utgångspunkt är att en snabb och långtgående omställning till minskad klimatpåverkan är lönsam för både företag och samhälle. Resultatet kan bli att klimatpåverkan blir större än vad som annars vore möjligt att åstadkomma.
Kommer regeringen att under hösten klargöra sin framtida energipolitik, inklusive vilken stimulans som planeras för de aktörer – såväl enskilda som före tag – som vill producera resurseffektiv, säker och grön energi?
I dag behöver vi konkreta besked från näringsminister Annie Lööf!
ANDERS STRÅLMAN
vd och koncernchef Axfood
DENIS MATTSSON
vd HKScan
JOHAN SKOGLUND
vd JM
LARS APPELQVIST
vd Löfbergs Lila
MORGAN WIKTORSSON
vd Statoil Fuel & Retail Sverige AB
PER OLOF NYMAN
vd och koncernchef Lantmännen
STAFFAN PERSSON
vd Stena Recycling http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vi-behover-svar-om-klimatpolitiken_7477730.svd
Vi representerar stora, välkända företag och har påtagit oss att minska vår klimatpåverkan med minst 40 procent till år 2020; samma mål som riksdag och regering antagit. Vår utgångspunkt är att en snabb och långtgående omställning till minskad klimatpåverkan är lönsam för både företag och samhälle. Resultatet kan bli att klimatpåverkan blir större än vad som annars vore möjligt att åstadkomma.
Kommer regeringen att under hösten klargöra sin framtida energipolitik, inklusive vilken stimulans som planeras för de aktörer – såväl enskilda som före tag – som vill producera resurseffektiv, säker och grön energi?
I dag behöver vi konkreta besked från näringsminister Annie Lööf!
ANDERS STRÅLMAN
vd och koncernchef Axfood
DENIS MATTSSON
vd HKScan
JOHAN SKOGLUND
vd JM
LARS APPELQVIST
vd Löfbergs Lila
MORGAN WIKTORSSON
vd Statoil Fuel & Retail Sverige AB
PER OLOF NYMAN
vd och koncernchef Lantmännen
STAFFAN PERSSON
vd Stena Recycling http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vi-behover-svar-om-klimatpolitiken_7477730.svd
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)