En unik pyrolysprocess uppfunnen av pitebon Bengt-Sture Ershag

Pyrolys eller CFC (Carbonize by Forced Convention):
(Aktiebolaget döptes till Scandinavian Enviro Systems AB där en styrelse med industrierfarenhet tillsattes, där Ola Ekman blev VD och Bengt-Sture Ershag teknisk chef.)
CFC (Carbonize by Forced Convention) är deras pyrolyssystem. I dagsläget bygger de sin första fullskaliga anläggning och den ska återvinna 10000 ton bildäck per år. Deras huvudfokus ligger på däck, men de har även forskning inom andra områden t. ex. hönsgödsel och andra biomaterial där de skall tillverka biokol.

Klimatkommissionär sågar USA. SVD 20110927

EU:s klimatkommissionär Connie Hedegaard:

Jag är chockad över att USA har en debatt som är så långt ifrån vetenskapliga fakta, säger hon till tidningen Politiken.
Framför allt riktar hon fingret mot republikanerna.
När man hör amerikanska presidentkandidater förneka klimatförändringen ser det mörkt ut.

Gamla blaskor blir bilbränsle. Ny Teknik 20110829

Forskare vid amerikanska Tulane University har hittat en bakteriestam i avföringen hos djur som kan användas för att producera butanol från cellulosa, exempelvis tidningspapper. Den kallas TU-103.

Agenda 21 för Huddinge 2009-2015

Visionen för Agenda 21 i Huddinge är att Huddinge ska vara ett långsiktigt hållbart, kretsloppsanpassat och trivsamt samhälle.

Detta kanske kan vara en utgångspunkt för framtidsgruppen (med Bengt Koltman och Sony Kongseryd) i klimatnätverket.

GreenZone

I Umeå, finns ett unikt miljökvarter. Det är inte ett bostadskvarter utan ett annorlunda kvarter för bilism och unikt eftersom det är helt kretsloppsanpassat.
Anders Nyquist, arkitekt, projektledare

Nässjö inför sophämtning av organiskt.

Under hösten kommer man enl. SMT 20110913 att införa sophämtning av organiskt material i en brun tunna. Kostnaden för sophämtningen minskar då från 2770 till 2120 k. per år. Det organiska materialet skall användas för biogasframställning.

”Sveriges klimatutsläpp är större än regeringen säger”. DN 20110914

Det är nu dags för regeringen, miljöministern och andra svenska politiker att sluta prata om hur den svenska klimatpåverkan har minskat samtidigt som vi har haft en stadig ekonomisk tillväxt. Visst, vi har gjort bra ifrån oss i vår inhemska industri. Men den klimatpåverkan som det svenska samhället orsakat globalt genom sin konsumtion har inte minskat utan har tvärtom ökat. Detta är otvetydigt.

Det finns en rad internationella studier som liksom vår pekar på att en stor andel av den utsläppsökning vi sett globalt de senaste två decennierna kan tillskrivas den rika världens ökade konsumtion. Kyotoprotokollet har på det viset inte haft någon reell effekt. Vi hoppas att Sverige kan gå i bräschen för att föra in detta i förhandlingsarbetet.

Mårten Berglund, civilingenjör i miljö- och vattenteknik
Kristofer Jakobsson, doktorand i teknisk fysik
Kjell Aleklett, professor i fysik, avdelningen Globala energisystem, Uppsala universitet.

SMHI: Krafttag krävs för att nå klimatmål. Ny Teknik 20110914.

Effekterna av den globala uppvärmningen väntas, enligt SMHI, bli allvarligare jämfört med IPCC:s bedömningar för fyra år sedan. Bland annat kan havsnivån höjas med uppåt två meter vid slutet av seklet.

Författarna, bland dem klimatforskarna Matti Rummakainen och Christian Azar, skriver att åtgärder som att minska utsläpp av troposfäriskt ozon och sot kan ge väsentliga bidrag till att begränsa uppvärmningen på kort sikt. Men de hindrar inte uppvärmningen på lång sikt.

För att nå målet två graders global uppvärmning , som antogs vid det internationella klimatmötet i Köpenhamn 2009, bedömer de att utsläppen av växthusgaser måste minska med 50-60 procent från år 2000-2050, och med 100 procent år 2100.

IVL Svenska Miljöinstitutet AB

IVL Svenska Miljöinstitutet AB är ett svenskt fristående och icke vinstinriktat forskningsinstitut inom miljöområdet och en nationell kunskapsresurs för näringslivet och staten. Eventuella vinstmedel från verksamheten återinvesteras i ny forskning. IVL Svenska Miljöinstitutet, som bildades 1966, ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (SIVL). SIVL har en partssammansatt styrelse där näringslivet utser hälften av ledamöterna och regeringen hälften, vilket garanterar IVL Svenska Miljöinstitutets roll som oberoende institut.

Syftet med verksamheten är framtagning av opartiska beslutsunderlag och forskningsresultat med hög vetenskaplig kvalitet och med tillämpning för samhällets behov, samt att verka för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt inom näringslivet och samhället i övrigt. IVL Svenska Miljöinstitutet arbetar med uppdrag och forskning inom hela miljöområdet, där forskningskompetensen är en viktig bas i de uppdrag som institutet utför. Främsta uppdragsgivare för forskningsverksamheten är Mistra, Naturvårsdverket, Formas och EU.

Erneuerbare Energie: Desertec

Erneuerbare Energie: Desertec

Montag, den 26. April 2010 um 18:14 Uhr

Die benötigten Flächen sind riesig, aber sie sind in Europa vorhanden, um unseren Energiebedarf 100% aus erneuerbarer Energie zu decken. Ob es ökonomisch sinnvoll ist, dies zu tun, ist eine andere Frage. Man kann mit Ländern zusammen arbeiten, die bessere Ressourcen haben zum Beispiel sehr viel Sonne und eine geringe Bevölkerungsdichte: die Wüstenländer. Fakt: Heute verbrauchen über 6,5 Milliarden Menschen weit mehr natürliche Ressourcen, als die Erde regenerieren kann. Frage: Im Jahre 2050 wird die Erde bis zu 10 Mrd. Bewohner haben. Wie sollen wir sie mit Nahrungsmitteln, Wasser, Energie und Produkten versorgen? Antwort: DESERTEC 1: Die Wüsten der Erde empfangen in 6 Stunden mehr Energie von der Sonne, als die Menschen in einem ganzen Jahr verbrauchen. 2: Mehr als 90% der Weltbevölkerung wohnen weniger als 3.000 km von einer Wüste entfernt. 3: Solarthermische Kraftwerke können 24 Stunden am Tag Strom nach Bedarf liefern. Sie nutzen Spiegel, um Sonnenlicht zu bündeln, in Hitze zu verwandeln und damit Dampfturbinen anzutreiben. Wärmespeicher nehmen am Tage gewonnene Wärme auf und treiben die Dampfturbinen nachts an.

EU-pengar för byalag....(Från Hela Sverige skall leva´s hemsida).

EU PROGRAM:
Här hittar du information om Landsbygdsprogrammet ur byalagsperspektiv, liksom information om EU:s strukturfonder under den här perioden. I slutet av broschyren finns uppgifter om var du vänder dig för att få reda på mer. i anslutning till det finns kontaktuppgifter till Hela Sverige ska levas representanter i övervakningskommittérna för strukturfondsprogrammen.
LEADER:
Här hittar du information om hur Leader funkar och hur det kan hjälpa till att förverkliga idéer i just er bygd. I slutet av broschyren hittar du en förteckning över alla leaderområden och hemsidesadresser till de som hade en hemsida när broschyren skrevs.

Japanese breakthrough will make wind power cheaper than nuclear. MNN 20110929

A surprising aerodynamic innovation in wind turbine design called the 'wind lens' could triple the output of a typical wind turbine, making it less costly than nuclear power.

”Snabb klimatomställning är bra för statsfinanserna” DN 20110908

Skuldkrisen i Europa och USA innebär att det finns gigantiska hål i de stora nationernas budgetar. I det läget behöver man under en övergångsperiod hitta de förstärkningar för statsfinanserna som har minst negativ effekt ekonomin. Koldioxidskatt, eller utsläppsrätter utgivna av staten, är bland de minst snedvridande sätten att höja intäkterna. De är i själva verket vad nationalekonomerna kallar en Pigou-skatt, som rättar till en snedvridning i ekonomin i stället för att skapa en. Därför borde detta stå högst på åtgärdslistan bland världens skulddrabbade länder snarare än ökad skatt på konsumtion eller arbete.
Sverige, som kommit mycket långt i att lösa sina statsfinansiella problem och en bit på vägen mot att minska sin klimatpåverkan, kan med förtroende framföra denna idé i globala sammanhang. Men då ska man inte argumentera som Anders Wijkman.

Att ställa ekonomisk tillväxt i motsats till klimatåtgärder är att skjuta sig själv i foten. Ett mäktigt argument för en snabbare klimatomställning är tvärtom hur lite sådana insatser behöver påverka tillväxten. I synnerhet i jämförelse med hur dyrt det vore för den framtida tillväxten om vi i stället gick in i en klimatkris.

Martin Ådahl

chef tankesmedjan Fores

Drivmedel av koldioxid. Ny Telnik 20110831

I Svartsengi, ett stycke väster om Reykjavik på Island, har ett företag vid namn Carbon Recycling International startat en metanolfabrik som drivs av geotermisk ånga, rapporterar Kemivärlden.

Först utnyttjas ångan från underjorden för att driva turbiner som genererar elkraft. Strömmen används sedan för att sönderdela vatten i väte och syre genom elektrolys. Vätet får därefter reagera med koldioxid som följer med den geotermiska ångan i en reaktor och bilda metanol enligt formeln

CO2 + 2H2 –> CH3OH + 1/2 O2

Svensk vindkraft snurrar fram fem terawattimmar. Ny Teknik 20110831

Svensk vindkraft producerade de senaste 52 veckorna 5,03 TWh, enligt Svensk Energis veckostatistik till och med 21 augusti.

Det är mer än en av de nedlagda reaktorerna i Barsebäck, som brukade producera 4 TWh/år, men mindre än Forsmark 3, som ger 8-9 TWh/år.

Vindenergin motsvarade under perioden 3,5 procent av elanvändningen. I Tyskland är det mer än dubbelt så mycket, i Spanien 16 procent (43 TWh) och i Danmark 27 procent (8,6 TWh) under tolvmånadersperioden till och med juli 2011.

Osram inviger oled-fabrik i Europa. 20110906

Belysningsjätten Osram har invigt sin nya pilotfabrik för organiska lysdioder, oled, i Tyskland.
Panelerna byggs upp av lager av olika organiska material mellan tunna substrat, som fungerar som elektroder. Det organiska skiktet, som är cirka 400 nanometer, avger ett starkt ljus när det stimuleras av en ström.

EU:s räknesätt ger fossilt bränsle fördel. Ny Teknik 20110905.

Redan 2009 infördes det så kallade förnybarhetsdirektivet i EU, som bland annat detaljreglerar växthusgasutsläpp och markanvändning för biodrivmedel. Direktivet har dock fått massiv kritik från vissa organisationer för att det inte tar hänsyn till att biodrivmedel kan orsaka indirekt förändrad markanvändning, så kallad iLUC(indirect land use change). Om mark tas i anspråk för att odla råvaror till biodrivmedel, kan den mat som tidigare producerades på marken behöva odlas någon annanstans.

Vi forskare får ofta frågan om det är okej att tanka etanol. Ska jag tanka etanol? Ja, men jag måste också äta mer hälsosamt, kasta mindre mat, ta cykeln istället för bilen och köpa färre konsumtionsprylar. Det är allas vårt ansvar att hushålla med vår värdefulla markresurs och det är viktigare än att införa iLUC-faktorer för biodrivmedel.

Mälaren riskerar bli en del av Saltsjön . SVD 20110901

Om hundra år kan Mälaren vara en del av Östersjön. Ett sätt att hindra utvecklingen är att bygga vallar och barriärer i Stockholms skärgård, skriver flera länsstyrelser i en rapport.

Sverige på väg in i ryskt gasberoende. SVD 20110905.

I tysthet bygger Sverige ett beroende av rysk naturgas. Redan nästa år kan stora delar av den västsvenska energiproduktionen bygga på gasleveranser från ryska Gazprom.
– Vi talar om att mellan 20 och 40 procent av gasen i danska och svenska ledningar kan komma från Ryssland framöver, säger Torben Brabo, vice direktör på den danska kraftnätsmyndigheten, Energinet.
Förutom Dong finns i Sverige bara en betydande återförsäljare av naturgas, och det är Eon.

Vi bör undvika ett dramatiskt slut på massbilismen . SVD 20110902.

Vad kan då göras idag? I första hand att människor informerar sig (och blir korrekt informerade), tar sitt ansvar och tänker efter: Varför inte köpa en bensinsnål bil eller resa kollektivt? Om frivilliga förändringar är otillräckliga har politiker två möjligheter: att införa förbud eller att öka skatter och avgifter.
En seriös debatt saknas om hur svenskarna ska resa i framtiden. Våra valda politiker måste ge besked om hur de tar ett långsiktigt ansvar för ett minskat bilberoende i stället för att mörklägga de välkända problemen med massbilismen.
MARGARETA FRIMAN
professor, service- och marknadsorienterad transportforskning (Samot), Karlstads universitet
TOMMY GÄRLING
professor emeritus, Göteborgs universitet och Samot, Karlstads universitet
AGNETA MARELL
professor, Handelshögskolan, Umeå universitet
ELIN NILSSON
doktorand, Handelshögskolan, Umeå universitet
LARS E OLSSON
universitetslektor, Samot, Karlstads universitet

Om slutet på en epok av gynnsamt klimat och billig olja

Den stora förnekelsen är en pedagogisk och välbalanserad bok om människans konflikt med naturen. Särskilt väl lämpad är den för beslutsfattare och företagsledare, politiker och tjänstemän på alla nivåer men den skulle också kunna användas som kurslitteratur i olika sammanhang.

Den handlar om framtiden -den framtid vi skapar genom vårt handlande och våra beslut - och ramarna för vår arts överlevnad. Vi behöver lära oss mer om detta för att kunna agera vettigt och i vårt eget intresse. Titeln hade gärna kunnat vara Människans villkor på en begränsad planet eller rentav: Överlevnad när resurserna sinar.

Kommentar: Mycket bra referat av boken "Den stora förnekelsen" (som jag även tidigare hänvisat till).
/Tord